Troligtvis tillbringar jag som allra mest tid i sovrummet i januari. Jag brukar resignera för tröttheten och börja bygga kokong tidigt på kvällen efter middagsbestyren. I ett flor av tulpaner sitter jag sedan där och bidar min tid i nybäddat linne.
Den allra sista skälvande dagen på julen, öppnade jag till slut min bok. Och fastnade på en gång i “en sorts sagokänsla av fördömelse”. Tänker att det blir ett utmärkt sällskap på kvällarna framöver.
Man blir lite manisk med ljuset nu. Man vill kasta sig fram, fånga det tappra och konservera det skimriga blänkande till dagarna då molnen tar allt.
Så bär jag runt mina pärlhyacinter. De är så fina de små blå.
Bonjour januari. Var snäll mot oss.
Så härligt skrivet om att bygga en kokong! Har samma ambition men lyckas sällan, när väl de tre vildingarna somnat är det så mycket jag vill hinna med. Ska försöka strunta i fler måsten. Tack för inspirationen!
Garderoben min: Mina små är ju ganska så stora numera – kokongbyggandet var lite si och så när de var små. Då fick man bygga koja tillsammans i så fall med en stor hög bilderböcker för högläsning. Allt har sin tid, så är det. Men fler kokonger till folket i januari :)!
Så vackert Weronica! Och ja, jag håller med dig om ljuset. Idag har vi så grått och trist att man kan inte bli annat än deprimerad. Ha en fortsatt fin dag!
Ja, kan vi inte få ett litet snötäcke åtminstone, så att världen blir lite ljusare av det? Vi blir prövade denna säsong – tur att sommaren var lång och solig i år. Fin dag till dig med!
Beviset för att man verkligen gillar något – att man börjar kånka runt på det! 🙂 Jag kommer ständigt på mig själv med att släpa runt saker här hemma, oftast är det ju bara något tygprov, ett doftljus eller en pläd men på senare tid har även nättare fåtöljer, en stor korall på stativ och ett litet brickbord fått göra mig sällskap(!)
Bär du vidare på dina pärlhyacinter – vad söta de var i Spodekoppen!
Allt gott i det nya året till dig!
Haha – jag är likadan! Jag kånkar runt på min lilla samling av saker som känns nu och som jag vill ha nära mig. Men jag har inte gått på fåtöljerna ännu – så jag ligger lite efter, även om jag ser mig som högarnas moder 🙂 Allt gott till dig med, Emma! Det är så roligt att följa din blogg!
Vilka härliga bilder! Och nu är jag sugen på att köpa pärlhyacinter!
Ha en fin dag!
De små vårlökarna är så fina i detta nu! Fin dag!
Vilken härlig kokong och ljuvligt att ha vårblommor i sovrummet! Jag är helt förälskad i mina linnelakan, visst är de sköna?
Absolut så. Vi har dem i ett antal färger och de är de enda som används sedan flera år tillbaka. Love it!
Här kommer ännu en Emma 🙂 haha
Du har en sådan inspirerande blogg Weronica. Jag ska nog sätta mig här och gå igenom några sidor för att fylla på tanken tror jag 🙂
Jo, lampan på bilden ovan *pekar*. Den förföljer mig. Jag ser den på bloggar, i filmer i tidningar… i drömmarna. Nu måste jag bara veta, vad heter lampf*n ? haha
Ha ett fantastiskt 2014!
Varm hälsning
Emma
Haha! Jag skall ta tyngden från dina axlar – Tolomeo från Artemide – en av mina favoritlampor all time. Stort tack för fina ord. Allt gott 2014!
Ghaaa, Tack! *bugar* 😀
Vad gullig du är för dina ord i min blogg, du är så välkommen så!
Jo det är ju i ropet nu men också som du skriver tidlöst, något som alltid kommer att fungera och något man kan skicka vidare i generationer. Det är lite så jag ändå försöker att tänka nu när jag planerar vad i hela världen jag ska göra med hemmet. Denna eviga fråga 😉
Ha en fantastisk dag 🙂
Varm kram
Emma
Så stämningsfullt. Jag som älskar att läsa har visst gjort allt annat än det under hela långa jullovet. Nästa vecka har jag två bokklubbsmiddagar så nu är pärmen öppnad till första boken, och som jag njuter. Tror man behöver en paus ibland. Och jag ska nog också ‘kokonga mig’. Har ju två böcker att läsa ut 😉
Och pärlhyacinter. Min absoluta favorit-vårlök.
Ja, det var sannerligen svårt att komma igång denna gång. Men lite så är det, om man tillbringar mycket tid med bilder, så längtar man till texten igen. Och nu är jag fast – härligt är det! Kokonga du med dina böcker 🙂
Du gör så fint att jag blir alldeles matt samtidigt som jag vill rusa till affären och köpa mer vårblommor. Det är nått alldeles visst med just pärlhyacinter… Önskar dig ett fint 2014! Har på känn att det blir nått extra, just det här året. Vi tummar på det va?! 🙂
Kram Cecilia
Ja, det är något med den där skira ljusblå färgen som gör att man blir lite bortkollrad 🙂 Allt gott till dig med detta år som vi precis påbörjat. Absolut – tum! Kram
Tack för boktipset Weronica!
Jag älskade den hemliga historien som jag läst för så länge sen, skyndade mig att beställa Donna Tarts Steglitsan och ser fram emot härlig läsning.
Hoppas du får ett fint 2014, kram Mia