Mitt i mörka vintern blommar mina orkidéer om som aldrig förr. Jag tycker som allra bäst om dem precis så här. Blomstänglarna och rötterna häver sig ut från krukorna och letar sig fram på egen hand. Jag binder inte upp dem när de blommar om, utan tycker om det mer vilda som blir. Och jag vet inte riktigt vad jag gör för att förtjäna denna blomsterprakt. När de har blommat över, lämnar jag dem helt i fred i ett norrfönster. Jag klipper ner stänglarna om de vissnar eller torkar, annars gör jag ingenting, förutom att ge en skvätt vatten ibland. Jag kan inte säga att alla plantor blommar om, men – peppar, peppar – många har gjort det den senaste tiden. I DN:s lördagskrönika dömde en florist ut den vita orkidéen som gåbort gåva för ett tag sedan – kan så vara att det inte är världens mest innovativa tanke – men det är en klassiker. En vacker sådan. Speciellt när den befrias och får växa som den behagar.
Jag älskar just vita orkideer… 🙂
Vackert!
KRAM
Visst är de vackra – alltid. Jag såg att Blomsterlandet rustar för orkideutställning i helgen – man kanske skulle ta sig ett varv där!
Tycker också de är som vackrast när de är lite vilda och spretiga. Det är kanske orkidée-år i år, mina blommar också om hela tiden – härligt! Sedan måste jag säga att jag blir så trött ibland på att läsa alla dessa förstå-sig-påare som än tycker det ena och än det andra. Jag förstår inte riktigt det där med att en sak är inne ena dagen och ute den andra. Klart att man i perioder föredrar vissa saker eller växter mer än andra men om man gillar något så gillar man väl det oavsett om det räknas som inne eller ute. Väl?
Ja, gillar det där otuktade. Jag befriar numera alltid mina när jag köper nya från plastklämmor och pinnar. Ibland behöver de stöd – de grenar som växer ut senare blir kraftigare tycker jag, men de är så mycket finare utan om det fungerar. Jag älskar ju iofs att läsa om trender och saker som är på gång. Orkidén har väl inte den där auran av lyx kring sig längre som när den spelade solitär i glasvaser i flådiga inredningsreportage för ett antal år sedan – men som sagt det är en klassiker tycker jag. Som sagt, kärleken består, men det är skoj att uppdatera sig om lite bu och bä också kan jag tycka 🙂
Stödpinnen är nog främst tänkt för transporten, håller med om att stänglarna ska släppas fria, det gör hela skillnaden. Mer tacksam växt får man leta efter, blommar länge och pålitligt om. När de blommar om är dessutom blomningen lite mindre överdådig, oftast inte fullt så många blommor samtidigt, vilket ger ett mer naturligt uttryck.
Håller med om allt det du skriver! Jag tror att många har kvar sina stödpinnar och clips, vilket nog bidrar till orkidéens rykte att vara too posh och för kontrollerad. Släpp dem fria!
Orkidéer är verkligen vackra!
För dem som har vägarna förbi Kew Gardens i sydvästra London under tiden 8 februari-9 mars rekommenderas deras fantastiska, årliga orkidéfestival. Helt underbara synintryck!
http://www.kew.org/visit-kew-gardens/whats-on/orchids/