Jag sitter i skuggan av min helgbukett – vitt klassiskt denna gång med tulpaner, ranunkel och eucalyptus – efter promenaden där vi skymtade den bleka vintersolen. Jag tänker på närvaro. Bengt Ohlsson skriver om Frånvarons gemenskap i DN i dag. Om våra smarta telefoner och att “vi delar varandras sammanbitna tystnad”. Det är vackert, tankeväckande och tämligen förskräckande. Vi säger att vi borde städa. Kanske senare. Eller en annan dag. Jag hasar ut till köket i mina sockor och gör en kanna te. Vi pratar om Gotland. Jag tänker att jag skall bädda sängen med de ljusrosa lakanen. Ljuset, det är på väg.
Gud vad bra att artikeln finns att läsa på nätet för oss som inte har papperstidningen. Tackar för tipset!
DN brukar vara restriktiva numera med sina artiklar, men denna fanns trevligt nog!
Läste den tänkvärda texten vid frukostbordet och återigen känner jag det där. Måste hitta ett sätt att balansera hanteringen av telefonen. Det finns för mycket av livet däri. Allt är inte av ondo utan tvärtom underlättar. Men det där slentriantittandet måste jag försöka komma ifrån.
Din söndag låter för övrigt underbar. Och din helgbukett har du fångat osedvanligt vackert.
Visst är det så. Det finns för- och nackdelar med allt. Jag är inte mot smartphones i sig – tycker nog att de har frigjort mig lite från stationära datorer när man bara vill uppdatera sig lite snabbt on the go liksom. Samtidigt fastnar jag ibland lite för lätt i okynnestittande jag med. Man får rannsaka sig själv – bra med en tankeväckande artikel! Tack snälla Annelie!
Mycket tänkvärd läsning (tack för att du tipsade om den)! Och vilken vacker bukett och så fint fotad.
Tack, Karin!
Jag är en av delarna i DN Insidans serie “Du nya, digitala värld” som publiceras i veckan. Så det kommer komma fler artiklar på temat, håll utkik! 🙂
Anna – vad kul! Jag är numera bara Weekendprenumerant på DN, men hoppas att de lägger ut på nätet. Borde vara lämpligt med tanke på innehållet denna gång 🙂
Fina ord och fina blommor!
Tack snälla Hanna!
Jag blir alltid så glad av att besöka din blogg Weronica. Du inspirerar varje gång! Tack för det.
Vilka fina ord, Nina! Stort tack!
Som varande “dinosaurie”, helt utan en smart telefon eller klösbräda, så kan jag ju unna mig att både ocka och acka lite över Ohlssons välarbetade och genomtänkta text. 😉
Allvarligt talat, så är det beklämmande att läsa om den “presterande människan” som måste uppfinna både sig själv och hjulet hela tiden. Kanske inte så konstigt att den vanligaste orsaken till sjukskrivning idag är psykiska åkommor?
Suck ja. Vad ska man säga? Mer kontemplation (och mjuka sockar och vinterpromenader!) och eftertankar åt folket!
Tack för länken!
/helena
Ja du, Helena. Det finns mycket att ocka och acka över i vanlig ordning – från olika perspektiv såklart. Jag levde länge utan en smart telefon, men nu har jag en – på gott och ont. Och du – älskar dina sista rader. Med eller utan telefon – precis så 🙂
Här är så fint och så bra. Tack för lästips. Tål att tänkas på.
Lina – tack! Dina rader är som små karameller :)!
Så vackert. Vackra tankar, vackra blommor. Du inspirerar verkligen när det gäller blommor och buketter, och eftersom vi bor i samma stad måste jag ju passa på att fråga var du helst handlar blommor någonstans? Var hittar du dina härliga, ljuvliga kombinationer?
Tack snälla, Jenny! Jag tittar lite varstans. Buketten i stan vid Gyllen kan överraska i sin snittblomsavdelning. Torget har finheter ibland. Blomsterlandet är ibland bu och ibland riktigt bra. Blosmtertorget är jämna, men aningen dyrare. Om jag är ute efter något speciellt stannar jag gärna till vid blomsteraffären på Nya Tanneforsgatan. De brukar ha ett fint sortiment. Man får snappa upp lite här och var och bygga sina buketter efter vad man ramlar på.