Här går jag och fotograferar mina nejlikor och i går hittade jag mina första grå strån i håret. Jag har alltid föreställt mig själv som en grå powerkvinna som stolt bär upp sin åldrade man, men nu? Trettiofem, snart trettiosex – tja – nu var det dags helt enkelt. Vad gör man med det där nästan vita hårstråt? Bebislockarna gullas det med, men detta? Jag tog bort två hårstrån och lade dem i min lilla vackra skål. Inte som en gömma, utan mer som ett lite ömt konstaterande. En påminnelse om tiden. Och att försöka ta till vara det stora och det lilla. Alltid.
Fotografi : Weronica – En mammas dag
Du är väl för söt som lägger de grå en en vacker skål!Mina grå började också komma vid 35. Nu är jag 40 och har tröttnat på dem och tagit hjälp av färg. Jag har alltid tyckt att det är så vackert med grått/vitt hår men är nog själv inte riktigt redo ännu samt tycker att jag ser så blek ut i grått.
Hårfärgning it is även för mig. Tror också att de började komma kring 35 och först plockade jag bort dem men nu är det för många och ja, jag gynnar Wella regelbundet även jag. Jag är INTE redo för grå powerkvinna ännu!//M
Lo: Japp, sådan är jag 🙂 Jag antar att det var min inre nostalgiska hamster som slog till – samma själ som samlade granbarr från barndomens julgranar i kuvert. Jag har aldrig färgat mitt hår och jag har svårt att se mig börja nu. Men jag skall aldrig säga aldrig. Vi får väl se med vilken hastighet det grå sprider sig också.
Minks: Vi får väl se när det grå sprider sig till mera än i luggen. Jag har alltid sett mig själv som blond goes grå, men vi får väl se. Det hela blev väldigt påtagligt med de där stråna, det är en sak som är säker 🙂
Vad tiden går… lite gulligt att spara sina första grå.Än har jag inte sett skymten av några,men dom kommer väl!Väldigt vackra nejlikor du har! Så härligt med alla blommor…MVH Mia
Vad gulligt egentligen….attspara hårstråna i en burk :)Jag kan tycka att det är riktigt vackert. Än har jag inte fått några grå strån men de kommer….Så vacker bild! Dina foton är verkligen vackra!
Skatta dig lycklig…mina första går kom redan vid 15 och eftersom jag är så mörk syntes de tydligt. Nu har jag färgat håret ca 5 år (är 35 nu). Kan tyvärr inte alls se det charmiga i det gråa…
så fin bild 🙂
Villa Humlebo: Tiden flyger fram 🙂 Visst blir man glad av blommor. Jag köpte fem stora nejlikor för tjugofem kronor i morse. En mycket billig glädjespridare!Stämningsfullt: Man får celebrera åldrandet också 😉 Tack snälla! Det sporrar vidare i jakten på bra bilder. Femtio stycken blev det på nejlikorna och då använde jag den andra bilden till slut ändå. Fördelen med digitalt fotograferande!Pia: Jag tycker ju att grått är snyggt, men jag vill ju uppnå en ålder när det känns okej också. Powerdam, men inte redan – typ ;-)Sanny: Tack!
Min man är snygg med grå tinningar men när jag själv får mina första grå låter jag nog inte lika positiv… 🙂
Men grått är det ju ändå lite power i. Mina som jag hittat är… vita.Som en döende dam på hemmet känner man sig då.Men just nu leker jag att det är solen som i vanlig ordning sommarbleker mitt hår.
Fantastiskt fotat igen!!!/Adina
Då sitter vi samma båt vi två. Jag har nämligen också hittat två grå (fast mina var mer åt det vita hållet) och känslorna är delade. Jag räds inte åldrandet, men jag är inte beredd… ännu! Det roliga för mig (inte för dem) var att två av mina väninnor brast ut i – Nää, är det sant! Jag hittade också ett förra veckan!!Så det är väl bara att inse det – vi ska alla bli äldre… och tydligen gråhåriga!Ha det gott!Kram från hon som snart är på väg till frissan för klipp, färg och sling!!