Det stora

11japan1.jpg

Där ligger vi. Och kör vår fredagsmyshymn så att det ekar i rummet. Täcket sparkas av. Utanför singlar snöflingorna ner. Barnen pratar i munnen på varandra. Om allt möjligt. Om vad de skall äta för chips i kväll. Om en fotlinda som kliar. Om vad en atombomb är. “För vet du vad mamma. När den där gympavikarien frågade vilka rörelser som vi brukar göra så räckte två killar i tvåan upp handen. Vi vet vad en atombomb är, sa de”. Oj, sa jag. En ganska konstig sak att säga på gympan kanske, sade jag sedan. Men nu tänker jag. Kanske inte så konstigt. Allt flyter in i vartannat ibland. Gränslöst. Tänker på att världen är så liten. Så skör. Och att vi alla inte är mer än några små prickar. Tänk vilken tur att tyngdlagen finns, mamma, annars skulle vi bara flyga fritt.  

11japan.jpg

Tänker på Japan. Och Sadako och hennes papperstranor. Som jag grät när jag läste den. Tänker att jag skall låna den. Eller har jag ett eget exemplar någonstans? Förmodligen i garaget i barndomshemmet då. I de där lådorna som jag har sagt att jag skall röja undan i sommar. Är barnen för små för boken? Eller är man kanske alltid redo för att på sitt sätt tänka på det stora. Bilder i morgontidningarna. Kan den där röken komma hit? Varför är det så många människor som väntar på bussarna?

11japan2.jpg

Många bloggar är tysta i dag (gå in på Helenas blogg för information om Bloggers Day of Silence och nummer för att skänka pengar) som en manifestation och ett uttryck för sympati för Japan.

Jag skriver. Tror på ordet. Alltid.

Gränslös karta av Josef Frank för Svenskt Tenn, omslag till amerikansk cd av Sadako och de tusen papperstranorna samt poster Peace av Little Studio.

signature

15 comments

  1. Japan och många andra oroshärdar i världen finns alltid med, Läkare utan gränser är en organisation man kan bidra till, de arbetar jämt – överallt – för alla. Ha en bra fredag,/Malin

  2. Förlåt är lite trög, självklart har du rätt! Tror också på ordets makt och förstår inte riktigt vad tystnaden idag kan göra för Japan och de andra i världen som lider? Har jag missat något? Jobbar på med vardagskarma och försöker dagligen göra något som ger tillbaka, tror stenhårt på att om vi alla bidrar dagligen på det sätt vi kan – vänlig handling, bidrag, volontärarbete, solidaritet, snälla ord så blir världen bättre – tillsammans. Ursäkta låång kommentar o stort tack för din supervecka vad gäller inlägg,Malin

  3. Gulp, satte marknadsplanen och kommunikationsstrategin i halsen och grät en skvätt. De tusen papperstranorna kom flygandes tillbaka till mig och all förvirring och sorg som nu tynger världen. Jag tror på ordet. Starka ord som berör, såsom dina.Tack!

  4. Sadako, hur kunde jag glömma henne? Minns NU med hjälp av dina ord och bilder. Nu känner man för att gråta igen, när man ser alla sorgsna men tappra överlevare därborta. Starka bilder. Därbortifrån och hos dig./helena

  5. Åh, nu minns jag Sadako och hennes papperstranor! Ju mer man tänker på det som händer i Japan desto mer griper det tag i en… Jag undervisar själv i en 2:a och oj, vad mycket tankar och funderingar de har om det som händer i Japan. Barnen vet så mycket mer och funderar så mycket mer än vad jag tror att många av oss vuxna anar… Det är viktigt att våga lyssna på och möta barnens frågor och tankar! Kram Daniela

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *