Ta mig tusan! Jag klarade det!
I morse öppnade jag mitt paket med min vårparfym. Den där parfymen har varit som en hägring under tiden.
9 januari: Absolut mycket förutsägbart att jag kör ett av mina sällsynta inlägg i Må bra-kategorin så här någon vecka in på det nya året. För det blir onekligen så, nyårslöften eller inte, att man funderar tämligen mycket på detta med målsättningar och nya tider nu. En gammal vanlig mix av vad man stoppar i sig/träning/tidsanvändning. Jag är kluven här, helt klart. Och har såklart provat olika varianter genom alla mina fyrtio år. Dels den stenhårda linjen med målsättning, kryss i almanackan och avklarade saker. Dels en allmän strävan efter balans genom att försöka tänka rätt och att göra de rätta valen. Den första varianten har nog egentligen varit mest framgångsrik när det gäller mätbara resultat, men har varit svårare att behålla på sikt. Den andra varianten känns mer som en livsstil, men där kan man inte se konkreta resultat på samma sätt. I gårdagens morgontv flimrade det förbi någon med kryss på ett blankt papper. "Inga diffusa tankar. Berätta istället för din värsta fiende om ditt mål. Det gör att du kommer att kämpa hårdare för att uppnå det".
Nu tänker jag att jag ändå kickstartar med de där konkreta målen under en tidsbegränsad rymd. För att göra saker och ting enkla att hantera. Att bara göra och slippa reflektera över valen. Det skall bara vara så Punkt. Jag tänker mig till påsk. För då bör vi se våren snart. Och då tänker jag mig själv i ett moln av La Tulipe. Det handlar inte om att inte leva på vägen dit såklart. Vi fångar väl dagen i vanlig ordning ;). Men den där målbilden, den tar jag med mig tills jag är där. Heja mig! Heja oss!
MIN DETOXRESA
Alltså detta med nyårslöften har aldrig varit min grej. Säkerligen att jag plågade mig genom något godislöfte som liten, men annars är augusti min traditionella uppstartsmånad. En av mina bästa vänner satt ändå och skojade om löften på nyår – det talades om en satsning för att bli aningen mer lik Daniel Craig – men jag föll platt där. Nix, inte en enda grej att lova. För jag vet ju hur det brukar bli där mitt i långa januari.
På något sätt formulerade jag mig ändå kring ett slags löfte dagarna efter Nyårsafton. Jag var evigt trött på min livskris, mitt onda och att käka julgodis. Det blir ju så. Man anar nya vindar, även om det bara byts siffror i kalendern. Så tolv veckor. Stenhård målsättning. Detox. Noll socker. Få kolhydrater. Mer grönsaker. Mer frukt. Mer av sådant som hjärnan vet att kroppen mår bra av. Ingen speciell diet med några bokstavskombinationer, utan en mix av sådant som fungerar för mig. Tanken som bär är att fatta mer medvetna hälsoval, för att tydliggöra mat och energi och hur det fungerar i mitt liv. I början sörjer man det gamla. Och det tycker jag att man ska tillåta sig att göra. När man är van att käka paj med vaniljsås på helgen, så känns det torftigt med fruktsallad. Och när de övriga i familjen käkar bullar som man älskar, ja då känner man sig faslig duktig att man envisas med sina kiwihalvor. Låt det vara så i början. Det går över. Sedan blir det bara naturligt. Smakpreferenserna ändras. Man finner det söta i annat än innan. Ha alltid med något i väskan om behov finnes utanför hemmet. Nötter, rawfoodremmar, en frukt eller annat efter behag.
För mig hjälpte det att klamra mig fast vid en egokalender. För jag är så där oavsett om jag väntar barn eller om jag detoxar. Jag gillar att sitta och bläddra i en kalender. Se framåt. Tänka sedan. Tänk när jag har klarat en månad. Tänk när det faktiskt är mars. I den har jag antecknat pepp, stuckit in vykort med positiva budskap och fina inspirationsgrejer. Inga tandläkartider, bara egogrejer. Musik, dofter och smaker. Allt som för framåt. Att visualisera är viktigt i min värld. Och sådant är jag ganska bra på. Att tänka mig där i parfymmolnet, i nya vårkläder, leende.
Denna gång har det fungerat med ett uttalat mål som inte skall prövas eller ifrågasättas. Just nu äter jag så här Punkt Jag har inte tillåtit mig själv att avvika alls från den intrampade stigen, utan bara kört på. Ingen semla bara för att det är semmeldagen. Inget tilltugg bara för att det är Melodifestivalen. Bara framåt. Det viktigaste är att bestämma sig. Så där på riktigt. Benhård vilja.
Det gamla hjärntricket att fokusera på det man väljer till, istället för att tänka på det man väljer från fungerar. I början är det aningen besvärligt, men efter ett tag går det mer på autoläge. Jag är en rutinmänniska. Jag vill ha likadant hela tiden. Frukosten är viktig. Gröt är äckligt till börja med, men snart vänjer man sig där med. Och paprika på mackan avskydde jag förut. Nu äter jag det varje dag. Hitta en matlösning som fungerar och som gör att du blir mätt. Jo, det är kolhydrater i havregryn, men det fungerar fint i just mitt fall. Den största vinsten med att detoxa, är att man blir väldigt medveten om hur kroppen fungerar. Vad triggar igång sug? Vad får mig att vara mätt länge med ett jämnt blodsocker? Värdefulla lärdomar!
Grejen, i alla fall för min del, är ju att man käkar mycket på rutin. Det ingår liksom några chokladrutor i kvällsritualen. Det här är svårt att bli av med. Man blir liksom sugen som på en given signal. I vissa situationer. Och man äter lite slentrianmässigt. När man utesluter, så märker man sådant oerhört tydligt. Och kan göra något aktivt åt det. I början är det lite en plåga, men man vänjer sig. För mig har det fungerat att skaffa nya ritualer. Kvällar har inte varit choklad, utan doftljus. Jag har längtat efter att få lugn och ro och sätta mig och tända ljuset på kvällen. Det fungerar att omprogrammera hjärnan, men det tar lite tid. Viktigt är också att ha alternativ när man känner att man bara vill stoppa något i munnen. För mig har det fungerat med valnötter. En skål att sitta och plocka med och känna att det behovet blir tillfredsställt.
Hitta nya favoriter! Min livlina har varit blodapelsiner med tilltugg. Och gör en grej av det. Köp en fin skål som blir bara din.
Hål målet levande! Belöna dig själv längs vägen. Och tänk när!
För mig har det hjälpt att finna alternativ. Och att analysera vad det är jag tycker så himla mycket om hos vissa grejer. Jag älskar choklad. älskar. Men ibland har jag fastnat i de där chokladkakorna och brutit rad efter rad. Nu hittade jag rawchoklad hos Renée Voltaire – små bönor som man strör över t ex frukt. Möjligt att äta kakan och ha kvar den – typ :). För det är ju smaken som är det viktigaste, inte ritualen med chokladkakan.
Mina barn är skeptiska och fundersamma. Ska du aldrig äta socker igen nu? Under hela denna tid har jag velat visa dem alternativ. Inte att jag har blivit någon som inte äter, utan någon som äter andra saker. Aldrig i livet att jag vill vara någon bantande mamma. Aldrig. Detta har varit ett hälsoprojekt med inriktning på att må bättre. Jag har gått ner en hel del i vikt också, men det har aldrig varit det primära. Och det är viktigt nu känner jag. När jag är i mål. Att ta sig en riktig funderare över hur det skall bli nu. Kanske är det så att jag inte mår så himla bra av att äta vissa saker. Kanske är det så att jag får säga goodbye till en del, men hello till mycket annat. Time will tell. Jag skall inte fira med en tårtbit i dag – möjligen någon från appen Healthy Desserts :).
Fasiken ja! Känner mig så himla glad och stark! Jag kan varmt rekommendera att tänka på något annat ett tag om man är fast i några fysiska eller psykiska cirklar. Hjärnan flyttar fokus och även om det andra inte försvinner, så känns det så gott att det stundtals kan klinga av. Nu var jag nog ändå på väg ur min livskris som pågått intensivt under några år, men det känns som om denna detox liksom var det där sista som tippade mig över på rätt sida igen.
I går bland påskfjädrarna. Jädrar vad stolt jag är över mig själv.
Jag gjorde det!
Bravissimo! Tack för din redogörelse!
Vad fint skrive! Vilka kloka ord! Jag vill höra mer… Jag fick verkligen inspiration! häls Maria i Skara
SÅ inspirerande! Fantastiskt bra det där med att fokusera på det nya man tar in och inte på det gamla man lämnar bort. Det var en ny tanke för mig. Tack för den!Och tack för en fin blogg!
Oh vad bra skrivit. Och jag håller med dig så mycket. Jag plockade bort socker och vetemjöl, började äta 5 ggr / dag och träna 4-5 ggr / vecka vid årsskiftet. Det är skit i början men det blir bättre. Och sen blir det naturligt och ett sätt att leva. Detta skrev jag efter en månad: http://byemmak.blogspot.se/2013/01/jag-trodde-att-de-ljog.html och jag går fortfarande och väntar på mitt bakslag som inte verkar komma. Heja heja!
Vad kul! Fin redogörelse. Att följa sina egna tankar är viktigt tror jag, inte hoppa på någon diet som man får dåligt samvete av om man inte följer till punkt och pricka! Även om man inte ska fastna i detaljer om hur exakt du åt så vore det ändå "roligt" att läsa ungefär… Åt du alla typer av frukt och grönt, bara gröt eller något mer till frulle osv. Jag är nyfiken 🙂 Mest för att vi nog tänker ganska lika du och jag.
hejaheja dig! grymt bra! gjorde samma sak förra året, har just nu tappat stinget pga alla sjukdomar och kan bara inte fokusera..hoppas snart jag finner det..lusten att vilja känna det.. KRAM
Så fint beskrivet. Och så många insikter efter vägen. Känner igen mig mycket i dina ord.Superbra jobbat! Vilken vinstlott du har skapat.
Stolt ska du vara. Så otroligt duktig du varit. Det är ju ganska länge du hållt på också. Smart att ersätta något du älskar med något du också kan gilla. Att du satsat på dig själv, en egen skål till din fruktsallad och mandelsmör och annat som är i vackra förpackningar osv. Jag blir själv inspirerad. Det är som du skriver, ganska lätt att göra saker av vana. Äta godis och chips på helgerna för att vi brukar göra det, istället för att välja något sundare. Low carb har inte funkat för mig – kanske för att jag oftast när jag går in för något blir närmast puritan. Kanske din linje är något att pröva för mig också. Tack för din blogg och ditt kloka inlägg. Heja heja.
Karin: Tusen tack snälla du!Maria: Vad roligt! Heja!Maria: Skoj att du gillade! Den tanken är himla bra faktiskt, för det brukar bli så mycket fokus på vad man inte får göra när man drar igång liknande projekt. Tack!Emma: Spännande! Bakslag har jag inte heller upplevt direkt och tanken är ju i grunden att det skall bli en livsstil av det hela. Kanske inte fullt så mycket lowcarb som jag kör just nu, men definitivt mindre av den varan framöver. Kul att peppa varandra!Reb: Tack snälla! Nej, dieter är ingenting för mig alls. Det gäller att navigera fram till något som passar en själv och då har jag svårt att ta till mig ett helt koncept. Hela tanken med denna detox är att lära känna kroppen ordentligt – min kropp – för vi fungerar ju olika. Det har varit värdefullt att se vilka "triggers" jag har – vad som får mig att bli sugen på grejer. När man tar bort allt socker också, smakar saker mycket mer efter ett tag. Innan tyckte jag kanske inte att banan och ananas smakade sött, men det tycker jag nu. Jag har ätit vår gamla vanliga mat, men i princip tagit bort de vanliga kolhydraterna och lagt till grönsaker istället. Frukost: Alltid en halv portion havregrynsgröt, en skiva Wilmas knäcke Sjufrön med skinka och paprika, ett ägg, ett glas juice samt te. I början åt jag alla frukter och grönsaker, men märkte efter ett tag vilka som jag hade behov av och vilka som kändes överflödiga. Nu har jag mest ätit citrusfrukter och apelsiner. Morötter har jag svårt att äta mycket av märker jag, för det är en av mina triggers. Så jag har känt av kroppen och ätit mer av sådant som passat mig och mindre av sådant som jag märkt inte fungerat så bra i denna detox. Det är kanske det viktigaste rådet – att känna in sin egen kropp ordentligt och att lära sig vad som fungerar. Tack!Mari: Tack snälla! En vinstlott känns det definitivt som.Frun på Solåkra: Tack snälla för pepp! Och så roligt att du blir inspirerad! Heja dig – ge det ett försök! Jag har försökt att inte bli helt insnöad – när det inte gäller sockret då. Jag har käkat vissa kolhydrater, ugnspotatis, tortilliabröd t ex. För mig kändes det viktigt att inte göra massor av specialgrejer till mig, utan att köra på familjens vanliga mat med att jag kunde dra ifrån och lägga till. Det kändes mycket underligt första gången jag käkade hamburgare utan bröd, men sedan blev det bara naturligt. En del grejer har jag valt bort t ex potatisgratäng. Då har jag gjort en egen sidogratäng med annat i. Heja dig!
Heja W! Så grym du är :)Jag håller på med en liknande resa just nu. En resa som påbörjats många gånger sedan jag gick upp i vikt under graviditeterna men som aldrig slutförts.. Och jag blev så glad när jag läste ditt inlägg för vi har kommit fram till samma insikter! Att lägga till istället för att fokusera på förbud, att tänka hälsa och mående istället för vikt samt att bestämma sig- till 100 %!
Wow, aå duktig du har varit! Vilken resa och vilken disciplin! Önskar jag var som du…Kram
Bra jobbat! Du skriver så bra.
Heja dig och grattis! Härlig läsning om din motivation och resan till ditt mål. Strongt jobbat!
Hejoch grattisjag blev verkligen inspirerad. har funderat ett tag på att sätta igång med en nytt tänk. Kännt mig trött och "plufsig". vet egentligen precis vad jag ska äta men har haft så svårt att hitta inspirationen.Du väckte en tanke igen och nu jäv…. det handlar ju om att må bra och känna sig starkTack
Heja heja! Så bra jobbat!Hoppas tulpanen doftar ljuvligt (eller ja, det vet jag ju att den gör, men jag menar sådär extra ljuvligt efter din stronga insats!)
Får nästan en tår i ögat. Vackert skrivet och du ÄR vacker.Hoppas verkligen du känner så!Önskar dig en fin (sockerfri?) påsk!KRAAAAAAAAM/A
Hurra! Bra kämpat! Det ger mycket inspiration det du skrivit om. Ju fler år som passerar desto mer känner jag att jag börjar fungera som min egen omtänksamma och ibland lite hårda coach. Jag hittar peppen och inspiration inom mig. Härligt Weronica! Storpeppen!
Du är så fin och begåvad W!
Fasiken vad stolt jag blir över dig! Du är verkligen helt fantastisk!!Kram
Du det här var en fantastiskt bra text! Sprider hopp och "bra vibrationer" och inspiration till oss alla som har lite svårt för det där med att låta bli och i stället välja något annat. Du borde kontakta tidningarna och erbjuda detta som ett reportage!
Oj så inspirerande Weronica!! Blev verkligen peppad av detta inlägg. Jag har bestämt att april blir den månad då jag kör sockerfritt. Det är så lätt att fastna i sockerberoendet under de kyliga och mörka månaderna. Nu väntar våren, en hälsosam nystart.
så vansinnigt inspirerande att läsa!
Underbart att höra! Precis vad jag behövde idag då jag börjar min sockerfria månad. För övrigt äter jag alldeles bra, så jag ser fram emot en snabb topp den här gången. 🙂 Lycka till med att hålla dig frisk, glad och full av energi!!
Jag är så djupt imponerad av ditt fokus och dig. Bra jobbat Weronica!!!Kram Jannike
Hej och tack för en underbar blogg. Ja undrar om du vet var man kan köpa det fina svartvita porslinet som du visar på några bilder 🙂
Malin: Tack snälla! Det är Tine K som finns hos många webbutiker – bland annat Perlanliving och Blackballoon. //W