Denna årstid har jag amaryllisar lite här och var i hemmet, både i kruka och på snitt. Det är roligt att botanisera bland alla fina sprakande sorter som finns, men här på spiselkransen får klassikern enkla vita ståta i all sin prakt. Här syns också den tennvas som jag fyndade förra veckan. Jag är mycket förtjust i den. Och nu glömmer vi en gång för alla det där med att inte blanda varma och kalla metaller. Det är då de blir som allra vackrast tycker jag.
Hej!
Det är som att den ena metallen ger mer glans åt den andra och tvärtom!
Karin
Visst är det så – jag har alltid tyckt om att mixa – och nu tycks trenden ha kommit i kapp mig :).