Gunnebo slott

På vägen hem från Göteborg stannade vi till på ett utflyktsmål som jag länge har velat besöka – Gunnebo Slott – en av norra Europas främsta 1700-talsanläggningar. Det var Sveriges Nationaldag när vi var där och det var många människor som hade samma idé som vi denna dag. Slottet byggdes som ett sommarnöje till Göteborgs rikaste man – John Hall med familj. Tomten köptes in 1778, men byggnationen var inte färdigställd förrän 1796 enligt ritningar av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg. På bilden syns den pampiga paradentrén till slottet. Det svindlar alltid lite när man tänker på vilka som gått i dessa trappor innan en själv. Det var möjligen den allmänna sinnesstämningen och sommarvärmen som bidrog till att jag klassar detta som ett av de mest minnesvärda utflyktsmålen på min lista.

Vi gick en guidad visning av slottet, vilket alltid rekommenderas vid besök som dessa om möjligheten finns. Man får en helt annan inblick i historien bakom det vackra. Här får man dessutom inte gå runt själv, utan chansen att titta in i slottet är med guide – se fler bilder här. Mot den stora stilträdgården på baksidan med klassiska buxbomsinramade rabatter och labyrint hade familjen sin privata matsal, sitt mottagningsrum för gäster och fru Christina Halls sovrum. De magnifika statyerna över de fyra årstiderna är utförda av den italienske konstnären Gioacchino Frulli. Frullis båt förliste på väg till Ryssland på uppdrag att dekorera det kejserliga palatset i Ryssland, så han stannade i Göteborg, blev kär och gjorde konst till Gunnebo. Det fascinerar mig alltid att tänka på vilka livshistorier det finns bakom allt det som ögat ser.

Det var ett tag sedan jag var i en sjuttonhundratalsmiljö. Det är onekligen en estetik som är lätt att tycka om – förvisso utstyrt på sina ställen med rosetter och grannlåt – men framförallt symmetri, vackra dova färger och ljust.

Det som inspirerar mycket är tanken att återställa anläggningen i tidstypisk stil efter de bevarade ritningarna. Tydligen pågår en infekterad strid om vilken fasadfärg som är lämplig – det verkar svårt att avgöra hur Gunnebo en gång sett ut. På bilden syns orangeriet som har byggts upp igen på senare år.

I anslutning hit och bredvid finns en stor köksträdgård som förser slottets restaurang med råvaror där det ekologiska är i centrum. Vi åt lunch med tillhörande fika och allt var av högsta klass tyckte jag. Sedan får man en detaljnörd som mig på fall när man har två teblandningar som heter Herr och Fru Hall. Det är de små sakerna som betyder mycket för helhetsupplevelsen. Det var många barnfamiljer på plats. Tanken svindlar att detta en gång i tiden byggdes som ett sommarnöje för fyra personer och deras gäster med all denna yta – nu till glädje för de med små ben att springa på. Jag tyckte även om butiken, där några saker fick följa med hem, bland annat boken om Gunnebo från 2011. Jag har tittat på den tidigare då det är en sådan vacker bok med kombination av historia, restaurering och mat, men nu kändes det extra roligt när jag besökt stället.

Framförallt tog jag med min inspiration, vilket fick mig att börja leta i bokhyllan efter makarna Sjöbergs klassiker Det svenska rummet. Boken utkom 1994 och finns nog i mången svensk hem. På nittiotalet, då mitt eget stora inredningsintresse tog fart, inleddes sjuttonhundratalsboomen. Det blev supermodernt med detta stiluttryck – och där var Lars Sjöberg – se bilder här från ett av hans hus – en drivande kraft. Bildkälla

IKEA sålde stilmöbler med start 1993. Vi skall ha förrådsrensning i sommar och jag vet med bestämdhet att jag köpte två lampetter när serien såldes ut för många år sedan. De förtjänar definitivt ett bättre öde än att ligga i en flyttkartong.

Så måste jag se om den här pärlan en regnig sommarkväll. Guiden berättade om att Christina Hall försökte införa de offentliga påklädningarna på Gunnebo som det franska hovet påbjöd. Utvalda socitetsdamer från Göteborg kördes ut till Mölndal för att titta på när frun i huset kläddes. Familjen Hall fick en kort period på Gunnebo innan mer tragiska omständigheter tog över. Ägarna har kommit och gått över åren – nu är det till lyst för oss alla.

♡