Skogen hjälper alltid till att hela. Kanske känns det denna oroliga och mörka höst extra fint med en dos då i vårt nu. Jag har börjat lyssna om P1:s Stil från allra första början 2007. I SR:s app ligger de där som ett pärlband. Jag har inte varit en trogen lyssnare förrän de senaste åren, så mycket hör jag för första gången på mina rundor. I grunden finns en tidlöshet i och med ämnesvalet, men naturligtvis är det även förankrat i då. Martina Bonnier skulle knappast uttrycka sig som hon gör i konsumtionserans topp om hon skulle intervjuas om sin väsksamling i dag. Eller frågan om det ekologiska bara är en trend. Om det går att göra hållbarhet till något eftersträvansvärt. Det känns lite aningslös och eko från en mer bekymmerslös tid. Avsnittet tar slut. Jag byter till Lars Winnerbäck. Han har så rätt. Man hör det mer sällan nu. Vad gör det om hundra år.
Jag ser hundra fåglar lyfta söderut
Jag ser parken skifta färg nu från vårt fönster
Jag ser sämre nu, men längre än förut
Jag ser att perspektivet är förskjutet
Fred och frihet säger Tack för i går
Ibland känns det som vi närmar oss slutet
Ingen säger Vad gör det om hundra år
LARS WINNNERBÄCK
Så väldigt glad att du börjat blogga igen. Älskar den sköna blandningen av inredning, musik, mode osv!
Önskar dig en fin hösthelg!
Tack snälla du! Så roligt att höra! Detsamma! Vi skall åka till Karlstad då min dotter flyttar upp ditt. Mammahjärtat arbetar för fullt.