Fredagssvepet 9/20

Så fick jag ett gnistrande vitt vinterlandskap utanför husknuten till slut. Det är förmodligen på lånad tid, men vilket ljus det blir när solen reflekteras i snön. Man blir nästan bländad, vilket är en ovan och härlig känsla efter denna vinter som känts som en lång höst. Men vårbestyren står i startgroparna och i helgen hoppas jag ta hand om pelargonerna. Det är hög tid för sticklingar nu. Jag tänkte också beställa luktärtsfrön. Hur härlig snön ändå är på sitt vis, så är blicken riktad mot andra tider nu.

Visst minns man den ultimata scrunchie-referensen från Sex and the City när Carrie hävdar att en kvinna i New York ALDRIG skulle bära en sådan med stilkänslan i behåll? Jodå, allt går i cirklar som bekant och sedan några år är de tillbaka på allvar. H&M har flera i sin vårkollektion – de kanske känns som finast just i mönstrat tyg.

Ett tips från pågående bokrealisation – porslinets historia, inte minst spännande för inredningsintresserade. De Waal anlägger ett brett kulturhistoriskt perspektiv – personligt, lärt och upplysande.

Åttiotalsreferenser igen och perfekt för vintagejakt. Oversizekofta med stora knappar – tänk retro Busnel och titta på loppisar. Other Stories

En kostymfilm till helgen? Ja tack. Netflix har tagit in Vanity Fair från 2004 med Reese Witherspoon.

Bilder från Antikmässan och @alacarteantik som fick pris för bästa monter. Den här färgskalan dras jag alltid till – kanske lite speciellt nu när våren nalkas.

Och en av mina favoritserviser – Napoleon Ivy.

Det är ingen tvekan om vilken växt som syns mest på sociala media för tillfället. Mimosan tycks tagit alla med storm och nu ser man den i utbudet hos mataffärerna. Ur hållbarhetssynpunkt får man tycka om den torkad, eftersom den håller kort tid som snitt. Vas Iris/Svenskt Tenn

Betydligt mer närodlad är den här gula. Royal Copenhagen har med maskrosen som motiv på sina påskägg i år. Det där rotsystemet får man lite kalla kårar av som trädgårdsmänniska, men när kronbladen presenteras på detta sätt blir det vackert. Snart börjar man spana i dikena efter gult och då är det tussilago som väcker vårkänslorna. När de fylls med maskrosor kanske det inte ger samma känslor av välbehag, men det vore väl perfekt med tanke på demokratiskt tillgång med en maskrosetrend :)?!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

7 a week: Februaris avslut

Dimmorna börjar lätta lite. Februari – du var mig en låg månad detta år. Precis som om den ljusfattiga vintern skulle suga ut allt, innan det stundar andra tider. Solen strålar här denna måndag, men imorgon väntas det tydligen snö. Too little, too late – typ. Men jag sträcker mig mot ljuset. Och faller i vanlig ordning för materialmix. En ullig kofta till en blommig skir kjol – så fint. Other Stories.

När tekannan står tom, då vet man att det är skarpt läge. Nu är vanorna tillbaka och jag har fyllt på med lite nya smaker. Jag ska testa Grapefrukt-te och några andra blandningar – får återkomma om det blir några favoriter i burkarna.

Ett uppdämt loppissug naturligtvis. Inget klipp i steget bland hyllorna i lördags direkt – kände mig som en yrvaken som väckts ur sitt ide – men en linneskjorta som kapslar in samtliga förhoppningar om den eviga sommaren.

Mataffären sålde utslagna Kungsängsliljor för tio kronor krukan i helgen. En välfylld vas med dessa skönheter och framförallt färska lökar att plantera ut i rabatten. Små lökar köpes med fördel “in the green”. De har så mycket mer liv i sig nu, än de små skrumpna på hösten. Win-win för alla när affärerna sänker det som börjar närma sig bäst före. Sådant vill man ser mer av.

Bokrean drar i gång denna vecka. Jag har inte förhandsbeställt något i år. Kanske tar jag en tur till en bokhandel i veckan och kikar lite extra på klassiker. Många loppisar har jippon kring böcker nu också med halva priset på redan låga priser.

Bukowskis har samlat Josef Frank-ting i en auktion som går ut i dagarna. En av lampfavoriterna är 2483, även kallad Smycket. Den är så vacker med de svängda armarna – här även med äldre lampskärmar i det karakteristiska murgrönemönstret. Jag har funnit en sådan vintage i skraltigt skick, men är man Svenskt Tenn-nörd så är man.

Inspirationen börjar leta sig mot andra stämningar. Det riktiga påskpyntet får vänta, men äggformen, det gula och lite ris kan gärna få göra entré redan nu. Vårpynt tycker jag och ett hyllande till det växande.

Väl mött nya veckan!

signature

Klassiker: Gripsholmsrutan

Vad definierar en klassiker? Jag tänker att den har egenskaper som gör att den alltid finns med, men att den av olika skäl kan kännas mer eller mindre aktuell som val. Ett sådant exempel är Gripsholmsrutan. Rutor har naturligtvis alltid funnits med som en del i mönsterfloran som en bas tillsammans med randigt, men de senare åren har den synts mer. Jag tänker att rutan var en bärande del i “fransk bistro” som åtminstone jag hade som loppisledord och kökssoffans återkomst. Båda kallar på rutor. Här kudde hemma hos Marie-Louise Sjögren/Small Talk/The Way we play

Den mest klassiska användningen av rutan får väl sägas vara som klädsel till en Gripsholmsstol. Modellen från 1700-talet är uppkallad efter de stolar som fanns på Kanaljersflygeln på Gripsholms slott. Jag har alltid tyckt om modellen och ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag en mer upprätt sittställning. Bukowskis

Den senaste storhetstiden får väl sägas ha varit på 1990-talet då den Gustavianska stilen firade stora triumfer på en bredare linje, exempelvis genom Lars Sjöbergs böcker och den stora 1700-talskollektionen på IKEA. Nu är känslan att denna estetik är på stark frammarsch igen. Drottningholms slottsteater/Stiliga Hem.

Gripsholmsrutan som säljs på Svenskt Tenn är från 1940-talet i design av Estrid Ericson och Margit Thorén med inspiration från 1700-talet. Den har funnits med på min klassikerlista länge. Nu fyndade jag den grå färgställningen i en kudde.

Här syns den gröna färgställningen hos Johanna Bradford.

Om man skall leta vintage så har just Svenskt Tenns ruta funnits i olika färger över åren. Här är Franks soffa 703 klädd i bruna rutor. Tyget har tryckts i bland annat blått och rött. Sedan finns det naturligtvis hur mycket annat rutigt tyg som helst både nytt och gammalt. Gemensamt för just Gripsholmsrutan kan väl sägas vara de lite större rutorna och att fälten är avskilda från varandra med en lite avvikande färg.

Visst är det något grundläggande hemtrevligt med rutor?! Sannerligen ett mönster som passar in i många miljöer. Utställning Svenskt Tenn 2016

signature

Speglingar i februari

Vårvintern ger djupa skuggor på väggarna. I februari vill man bara fånga ljuset så mycket som det bara går. Ett klassiskt knep är speglar i inredningen. Reflektioner gör så mycket för upplevelsen av rummet och för att ge det ett djup.

I vardagsrummet finns såväl dörrarna på Snöskåpen som de inramade tavlorna som ljusspridare. Mässingen har också en förmåga att skapa reflektioner. Nytillskott från loppis är den runda spegeln på skåpet och bordsspegeln.

Den här spegeln i ek kommer från NK-bo som var en avdelning för design och inredning, huvudsakligen svensk sådan, inom Nordiska Kompaniet 1947-1965. För mig påminner den om Franks klassiska runda speglar. Den skänker form, värme och reflektioner till rummet. I spegeln syns också två solspeglar som sitter på motsatt vägg. Och nej, jag har inte missat diskussionen om att exponera snäckor som prydnadsföremål. Jag håller principiellt med om att vi skall tänka oss för och att det inte är någon god idé – ibland även förbjudet – att handla med nya snäckor. Däremot kommer jag inte plocka undan mina gamla snäckor som jag köpt second hand. De finns redan här och jag har svårt att tänka mig att det vore sämre för naturen att använda dem, än att köpa någon av den mängd nyproducerade snäckor som finns just nu. Så tänker jag.

En sådan här bordsplateau i någon form har jag önskat mig länge. Den här modellen med den sirliga mässingskanten är så fin. Den säljs inte alltför sällan med avsändare Svenskt Tenn, men där är jag tveksam. Vacker hur som helst. Det roliga med denna är att det var en vän till mig på besök som fann den på en av mina vanliga loppisar. Själv tågade jag förbi och missade den. Så med det i åtanke är den mig lite extra kär. Du kära februariljus. Ge mig allt du har.

signature

7 a week: Februarivindar

Denna vecka inleds med friska vindar. Tre snabba från helgen. Sista avsnittet av Kalifat hos SVT. En omdiskuterad serie inte utan brister, men med ett allmänmänskligt perspektiv som väcker mycket tankar. Jag rekommenderar den alla dagar i veckan. Ett unisont jubel när Dotter lyckades ta sig vidare till Melodifestivalens final, efter att vi laddat med Boeuf Bourguignon och Vallmokaka. Jo då, vi sitter bänkade – framförallt för att tonårsbarnen fortfarande vill se av ren tradition. Bästa låten redan 2018 med Cry, men då platt fall. Bättre lycka nu. Och Anna Bergendahl med kiltdansare och allt var en cool version av en nutida åttiotals-Bonnie Tyler. Lite koll ute i växthuset och övervintringstältet. Nästa vecka är det dags att ta de första sticklingarna. Den gröna blicken börjar att vakna. Jag tycks frossa vidare i Barbour och Alexa Chung som jag skrev om i fredags. The Hackney Gardener skriver om rosträdgården vid Christchurch Greyfriars Church i London där bilderna är tagna. Ute i den egna trädgården är perennerna redan på väg upp. Kära daggkåpor, det är inte riktigt dags än. Undrar hur detta trädgårdsår blir?

Helgen var också de största snödropparna som jag har sett som jag fick av min vän. Megaklockor med en svag doft. Helt underbara. Jag köpte även årets första tiopack tulpaner när det fanns min favorit Verona. Nu har de vecklat ut kronbladen, blivit ljusgula och doftar lite citron. Jag lade även fram min nyfyndade kudde sydd i Gripsholmsrutan från Svenskt Tenn. Jag återkommer i veckan med ett inlägg kring denna klassiker.

På tal om Svenskt Tenn så har nu Alfa och Omega kommit i grönt. Jag har dessa bokstöd på min stående klassikerönskelista. För övrigt kändisar från På spåret där de står i fronten framför Fredrik Lindström.

Veckans stora pepp är den andra säsongen av Min fantastiska väninna på HBO. Ni har väl sett den första? Om inte annat så är det en order. Den finns på SVT Play några veckor till. En av de senare årens bästa serier, så förväntningarna på de nya avsnitten är stora. Vänskap och italienska vyer kan vara precis vad som behövs i februari.

Sofia Wood har ett sådant fint inlägg i dag om Tio saker att tänka på i köket. Sådana där bra trix, knep och kunskaper som lyfter matlagningen. Jag har en del att lära om pasta märker jag. Och mandolinen går varm.

Denna vecka är det Antikmässa i Stockholm torsdag till söndag. Definitivt något att se fram emot.

Jag slår ett slag för diverse allt-i-allo lådor på textilavdelningarna på loppis. De som får ett paket av mig framöver kan nog räkna med ett grönt band i någon form. Och blommande körsbärskvistar på det. Februarivindar runt knuten.

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet 6/2020

Vi går mot februarihelg. Ett litet snötäcke kom och gick här hos mig, men nu reser sig de första lökväxterna ur jorden igen. Inspirationen har siktet inställt på anda tider och jag börjar detta fredagssvep i engelsk grönska. Alexa Chung – obligatorisk med sin rosa It-bok i de bokhögar som byggdes när den kom – designar för brittiska Barbour. De klassiska oljerockarna får ett nytt sammanhang i bland annat den här kappan, modellerad efter en äldre upplaga i arkiven. Perfekt för en resa i England med fokus på trädgårdar, antikaffärer och ett aldrig sinande Afternoon Tea? Förmodligen.

Mer rosa – trenchcoat från Arket. Känslan för trenchcoaten kommer nästan alltid först när det nalkas vår.

Förhandsbokningen till årets bokrealisation är i gång. Jag har inte tittat så mycket, endast scrollat några favoritkategorier som hem & trädgård och klassiska romaner. Den här har jag tittat på tidigare – hemligt trädgårdssällskap med personliga betraktelser från långa gröna liv lockar.

IKEA presenterar sin nya kollektion BOTANISK med vackra bilder. De handgjorda produkterna sätter fokus på social företagsamhet och grön glädje. I bilderna märks att man gärna stylar med äldre produkter för att få till en känsla med det nytillverkade.

Textilierna har broderade detaljer. Jag tycker definitivt att jag börjar se mer och mer av klassiskt handarbete på sociala medier. Ett tag var det fokus på korsstygn, men nu verkar det fria broderiet vara på stark frammarsch. Kanske dags att utmana den sovande DIY-genen och ta fram nål och garn ur förrådet?

Klassiska fredagsunderhållningen På spåret triggar allmänbildningsnerven och den illa dolda lyckan när man klarar något klurigt är total. Musiken är en viktig del. Förra fredagen var det Good Harvest. Lyssna här på nya skivan.

Jag svarade på några frågor kring min Vintage-påsk till en tidning i veckan och kom i lite känsla. Många vill se alternativ till fjädrar. Lyngby Porcelain visar sina romber i vårfärger.

Helgbuketten står redo här hemma. Den vackraste.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Malmstens lampskärmar – bland herbarium och grässtrån

I år lanserar Carl Malmsten-butiken en ny kollektion med de klassiska växtlamporna. Kollektionen Flora har tagits fram i med Eva Schildt och Örsjö Belysning. Lamporna har fått en mässingsdetalj och skall lyfta in skärmarna i 2020-talet. Jag tror absolut att det är dags för en renässans, inte minst för hantverket, förankringen i naturen och vår längtan till det ursprungliga och nära.

Malmsten-butiken ligger vägg i vägg med Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm. Här möts man av ett annat universum än Josef Franks och Estrid Ericsons mer myllrande värld. Här är det snarare mer av minimalism, nordisk svalhet och fokus på ett slöjdat uttryck. Det finns i och för sig ingen motsättning – fokus ligger på kvalitet och hög formgivningsgrad hos båda. Malmstensbutiken firar 80 år i år och är väl värt ett besök. Jag återkommer med ett inlägg om favoriter bland Malmstens möbler och uttryck framöver. Det känns som om de är mer aktuella än någonsin.

Men nu är det lampskärmarna som är i fokus. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om dem som finns här då jag precis funnit en Birgitta-skärm på loppis och det var ett sådant fint reportage i Residence om Vanja Sorbon Malmsten. Sorbon Malmsten är barnbarnsbarn till Carl Malmsten och den som i dag ombesörjer hantverket med att ta fram skärmarna. Om ni har Readly rekommenderar jag att leta upp reportaget från nummer 1/2017. Det är fascinerande att läsa om processen med skärmarna, allt i från insamling av växter, svetsning av ställningarna och skapandet av den färdiga produkten.

Ljuset silas så fint i skärmarna och det är som att ha ett litet eget lysande herbarium på hemmaplan. Om jag för övrigt tror på en renässans för att samla växter, pressa dem och montera dem på klassiskt vis? Svar ja. Ett av mina mer oklara beslut på loppis var att lämna ett gammalt trettiotalsherbarium för trettiofem kronor. Vad i hela friden tänkte jag på? Jag kanske får bli växtsamlare i sommar, bland många andra tror jag. Bukowskis

Det var Carl Malmstens svärdotter Birgitta Sorbonne Malmsten som var kvinnan bakom lampskärmarna, så detta är en riktig familjeaffär. Tillverkningen togs sedan över av Egil Malmsten och nu är det som sagt dottern Vanja som tillverkar skärmarna. En klassisk kombination är växtskärmar på en av Carl Malmstens Staken – en golvlampa med höj-och sänkbar arm som också känns så rätt i tiden. Lampan började nytillverkas 2017 av Tre Sekel i samarbete med Malmstensbutiken nu i oljad ek.

De här formerna känns också som något som vi gärna tar till oss nu och som passar utmärkt med växtskärmarna. Lampfötter av Carl Malmsten/Uppsala Auktionskammare.

En av de nya skärmarna av Eva Schildt i serien Flora. Så vackert att kapsla in torkade strå på detta sätt och mässingen tillför värme. Jag har sett en enda skärm under mina loppisturer och den köpte jag, men vem vet vad som händer i vintageland? Nytt och gammalt förenas sannerligen i dessa skärmar tycker jag.

signature

Februari tar sin början

Februari tar sin början med ljuset som letar sig in i alla skrymslen och skoningslöst visar vinterns kranka blekhet. Jag väljer att fira genom att bjuda in lite sommarkänsla till sovrummet. Förra veckan fyndade jag två karmstolar och den ena har hamnat i denna hörna. Det är så fint med kombinationen björk och rotting. Stolarna har skänkt mycket inspiration och inredningsglädje. För att förstärka det lätta och luftiga tog jag fram ett Rox & Fix-kuddfodral, en loppisfyndad Dali-tavla och en tickingrandig lampskärm från nittiotalets R.O.O.M. Den sitter på en lampfot från Upsala Ekeby. Palmgrensväskan och Panamahatten väntar på varmare tider. De små Beswick-hundarna köpte jag i helgen. Och döm om min förvåning då jag fann en snödroppe här hos mig! Jag har sett rapporter nedifrån landet, men tänkte att de kan väl inte redan ha kommit hit. Jodå. Blandad grön glädje med en stor dos av klimattankar…

I helgen var jag på bio och såg Unga kvinnor. Så fin regi av Greta Gerwig, bra skådespelare och njutbara miljöer. Rekommenderas varmt som en pralin med budskap i februari.

Väl mött nya veckan!

signature