Category Archives: Bara vackra ting

Mina vackra ting: Konst

På mitt Instagramkonto @baravackrating är jag värd för en fotoutmaning där vi nu torsdag till söndag ägnar oss åt KONST. Alla som vill vara med är välkomna under #minavackrating. Själv tar jag tillfället i akt att slå ett slag för tavelavdelningen på loppisarna. Jag är långt ifrån ensam om att leta efter fina inramade affischer, men visst kan man ha tur och göra fynd. Jag slår två flugor i en smäll här och svarar på en läsarfråga om att sätta upp tavlor på en mönstrad tapet. Går det verkligen? Mitt svar är självfallet ja. Jag kan tänka mig att den här Bengt Lindström-affischen utmanar estetiken på den myllrande Eldblomman, men just därför fungerar det fint tycker jag. Mitt mod är större när det gäller konst på mina färgglada väggar just för att de lyfter varandra i mitt tycke.

Fördelen med att handla konst på loppis är att den redan är inramad, ofta i fina kvalitetsramar. De här väntar dock på att exponeras i ett bättre sammanhang. Ulf Trotzigs sextiotalsfantasi och försättsbladet till en litografimapp av Miro behöver helt enkelt andra ramar för att komma till sin rätt. Sedan tänker jag dem tillsammans med Bengt Lindström. Här får de starka primärfärgerna vara den gemensamma nämnaren.

Jag tänker även på Ernst Billgrens ord när jag tittar på min Lindström-affisch som utmanar mitt öga.

Klokt, eller hur?! Det är ett fint råd när det gäller konst, men även högst applicerbart även i andra frågor. I en värld där vi så mycket styrs av algoritmer som oftast ger oss mer av det som vi redan tycker om och betydligt mindre av sådant som ligger utanför ramarna – otroligt skrämmande i grunden – tycker jag att det här är så inspirerande! Vi är ofta vanedjur som följer ingångna spår vare sig det gäller ännu en svart tröja till garderoben eller att falla för ännu en hög celadongröna assietter på loppisen. Visst kan det vara ett tecken på att man är säker och grundad i sin smak och vet vad man tycker om efter alla år. Eller så är man förutsägbar och inte öppen för nya intryck? Jag brukar säga att även om man har en klassisk stil, så skall man alltid hålla dörren öppen för den där lilla twisten eller överraskningen. Konstigt, utmanande och ovant – inga ledord för mig måhända – men inspirerad att tänka vidare blir jag tveklöst.

Här har jag hängt upp Bengt Lindströmaffischen på en vit vägg. Visst blir intrycket ett helt annat än på den blommiga tapeten? Motivet står ut mer från väggen och syns för all del kanske mer, men tar även över omgivningen mycket mer. En smaksak vad man föredrar och det finns inga täta skott här. @flealess_som valt temat denna vecka skriver så fint.

“Konst ska kännas. Den kan inspirera eller irritera. Spegla verkligheten eller öppna fantasins värld. Konst kan ha tydliga budskap. Eller subtila. Den kan leda förändring eller visa det som aldrig blev. Men den kan också bara vara. Ibland så vacker att det gör ont. En värld utan konst skulle helt enkelt vara väldigt blek”.

signature

Min stil

Efter en förfrågan häromdagen har jag fått anledning att fundera lite över min stil. Jag faller alltid tillbaka till min favoritfras i sammanhanget – klassiskt med tvist. Jag har skrivit om det flera gånger här i bloggen. När jag tittar tillbaka kan jag konstatera att om det är något som utmärker mig så är det kontinuitet över tid. Jag skriver i princip under på det jag har i arkivet än i dag. Så med lite da capo från det förgångna tillsammans med några tillägg från nu samlar jag mig i frågan.

Det är roligt att fundera på min stil. Det är sällan den formuleras i ord. Klyschorna ligger hela tiden på lut, men det hör möjligen till genren. Jag dristar mig ändå till att karakterisera min stil som klassisk med tvist. Jag är svag för det hållbara och det tidlösa, men kryddar anrättningen med tillägg som känns mycket nu. Jag tycker om en frodig mönsterflora, samtidigt som jag är fast förankrad i det lugna och det strama. Jag är en estet som tycker om de små tingen som ger liv till helheten. Jag vill föra fram de vackra tingen och omge mig med det som jag älskar och som ligger i säsong. Liksom Josef Frank tror jag att saker som man tycker om har en förmåga att smälta samman till en helhet. Jösses, har jag alltid varit så snusförnuftig och färdig med mitt uttryck? Nej, icke då. Jag har suktat efter och sparat till såväl lite billigare som lite dyrare konceptinredningar. Men fördelen med att bli äldre och säkrare är för mig att jag struntar i mycket. Ängsligheten försvinner. Man blir trygg i sitt eget uttryck. Trist? Nej då. Man måste alltid ha dörren öppen för nya intryck, överraskningar och inte minst lust till att tänka annorlunda. Det är då det blir dynamiskt – och kanske – till sist då – personligt.

Jag tror att vi alla mår bra av att skaka av ängsligheten en smula. Vi är flockdjur och inredning i vår virtuella värld där vi matas med mängder av bildintryck varje dag, blir ibland lite av en bedömningssport där det gäller att ha koll. Jag tycker om att uppdatera mitt hem, men jag tycker också att man skall vara trogen sin egen stil. Min stil är för all del tämligen dammig och rörig emellanåt. Jag är ingen pedant, utan tycker om det maximalistiska och ombonade med många saker framme, innan jag ibland får spader på allt och vill rensa, rensa, rensa och plocka bort. Böcker. I mängd. På massor av ställen. Min stil är högarnas stil. Ganska ofta.

Om man omger sig med en bas som man genuint tycker om och har valt utifrån det kriteriet, så kan man vara säker på att det kommer igen med jämna mellanrum. Allt går i cirklar. Det bästa tipset är – såklart – att omge sig med sådant som man tycker om, oavsett hur vindarna blåser. Våra ekmöbler var så långt ute på utelistan som de någonsin kunde vara ett tag, men än sen? Där bland allt det svartvita förstod man ju att folk skulle bli sugna på trä igen och det blev de ju. A thing of beauty is a joy forever. Och dateras inte så lätt.

Säsonger betyder allt för mig. Dofter, smaker, blommor, kvistar. Allt får utrymme och gör att jag känner livet i mig. Med min stil vill jag visa att man med små medel kan förändra stämningen hemma. Grunden är konstant och förändras sällan. Essentiellt i min stil är stilleben. Jag föser ihop saker som jag tycker om på alla möjliga ställen. Här blandas klassikerna med det aktuella. Saker och ting plockas om och skiftar plats efter känsla och stämning. Här avspeglas ofta det som hjärtat bankar extra mycket för just nu. För det är kul med tillfälliga passioner – också. Man kan inte göra om hela sitt hem med jämna mellanrum när inspirationen skiftar, men man kan med små medel få in en ny känsla på en plats i hemmet – t ex på ett sidobord, en byrå eller en fönsterbräda. Det är ett enkelt sätt att vara kreativ i inredningen.

Den bästa saken i inredning är den som man vill behålla. Fördelen med att satsa på bra material och hållbar design är att man kan leva länge med en sådan sak och att den åldras med värdighet. Svenskt Tenn är min eviga följeslagare och ett ständigt inslag i min stil. Jag älskar det mesta därifrån kanske just för att de förmår att alltid få sina klassiker att kännas aktuella och att de kombinerar den med ny formgivning.

Mina säsonger då. Stilen är tämligen konstant, men den får sina tillägg i takt med årstidernas förändring. Jag är aldrig så pastellig och lantlig som när pelargonerna kommer på våren eller när syrénerna blommar. Jag är aldrig så stenig och betongig som när jag är på Gotland. Jag är aldrig så murrig och ombonad som jag blir på hösten. Då målar jag inte om ett rum, utan då tar jag in kvistar från trädgården, en pumpa och blir därmed nöjd. Att lära mig att vila i säsongerna är min största glädje.

Min största inspirationskälla är vintage och återbruk. Jag har alltid besökt loppisar, men en vändpunkt kom 2014 då min kära vän Jenny visade mig vägen till mitt vintagespår. Jag upptäckte på allvar en värld av stark formgivning, kvalitet och personlighet. Jag hade inte funnit mig tillrätta i den retrovåg som gällde att man inredde efter en speciell stil inspirerad av det förgångna. Nu fann jag min stil här och det har berikat mig så mycket.

Jag försöker med min stil att tänka som när jag provar kläder – “try something on”. Jag testar ofta något i liten skala, tar in något litet i hemmet som sätter tonen – letar i förråd, ser saker med nya ögon, söker på loppisar – innan det eventuellt blir några långsiktiga investeringar. Man kan med återbruk unna sig några små detaljer här och där som blir mer flyktiga – om man tröttnar lämnar man tillbaka till vintage-kretsloppet.

I min stil försöker jag inte endast tänka på en möbel som en möbel, en sak som en sak, utan jag försöker även att få med variabler som form, balans, struktur och material. Ett konkret exempel är att jämföra ett runt soffbord med ett fyrkantigt för att se vad formen kan göra för rummet och för hur man upplever platsen. Ett annat exempel är att tänka mer runda former till ett hus som har lite vassare och kantigare former.

Det där stora som består, där slår min klassiska ådra till som i utformningen av vårt hus som byggdes 2008. Då vill jag inte ha några överraskningar, utan där är min stil grundmurad. Annars tänker jag att stilen tjänar på att våga ta steget ibland. En rosa soffa kan göra hela rummet, liksom en storblommig tapet. Ibland är det helt rätt att ta ut svängarna. Jag tror på att alltid ha ett öppet sinne och en nyfikenhet när det gäller sin stil. Vem vet vad som väntar bakom dörren? Det är alltid roligt att bli överraskad.

signature

Bara vackra ting: Mina loppisfynd i början av februari

Med februariregn på fönstret tar vi en titt på saker som fått följa med hem från loppis den allra senaste tiden. Jag tycker om att titta på andas fynd på detta samlade sätt, även om det kanske är allra roligast att se var allt hamnar i miljö sedan. Det lär bli en kombination av sådana inlägg här på bloggen när det gäller vintage. Vad säger ni? Skulle ni ha köpt med er något av detta hem om ni funnit det?

Vad har vi här då? Jo, bland annat en spegel av Hans-Agne Jacobsson! Ett av mina finaste fynd på länge för 150 kr. Jag suger på karamellen och funderar på var den skall hamna i huset. Det lutar åt min sida av sängen över nattduksbordet, tillsammans med mindre Rölakan-matta i milda toner [55kr] och rottingtidningsställ [75kr]. På marmorskivan kan vacker bok [25kr] och snäcka till smycken [15kr] tänkas hamna. En liten udda fågel i tänkt miljö är fatet [70kr] av Anna Lisa Thomson för Upsala Ekeby. Det hamnar istället säkerligen i köket till sallader – färgkoordineras lämpligen med granatäpplekärnor.

I eftermiddag blir det citronpaj till fikat. Jag fick tips av Jenny om Anna Bergenströms Pudrade citronrutor och efter provbak förra helgen blev det en snabb favorit. Jag gjorde lite annorlunda deg, men fyllningen blev så god. Passa på nu när de ekologiska citronerna är lite billigare. Fin lördag!

signature

Vintage i dukning till årets sista dag

I vanlig ordning blir jag inspirerad av dukningarna från Svenskt Tenn. Grundaren Estrid Ericson var en mästarinna på det dukade bordet och hade en osviklig fingertoppskänsla för att kombinera högt och lågt. För min del blev det ett moodboard, något som jag gör för det mesta innan jag sätter fram till högtider. För mig handlar det om att finna en känsla. Jag börjar ofta med något element och lägger sedan till saker tills jag fått till det jag är ute efter. Denna gång ville jag även inspirera till att använda vintage och att med små medel få en helhet.

Allt jag har använt till dukningen är vintage förutom mina gamla kristallglas och servetterna från Svenskt Tenn. Jag blir inspirerad till det skira, det hoppfulla och den gnistrande vintern. Glastallrikarna är Kjell Blombergs sextiotals-serie Stellaria för Gullaskruf som jag samlar på mig när jag finner. Jag tycker så mycket om stjärnorna. Just de stora tallrikarna fann jag för tio kronor styck nyligen. De andra glasassietterna är Nils Landbergs Saladjärer för Orrefors. När man handlar till dukning på loppis får man ha lite längre tidsperspektiv. Ibland finns det högar, men ofta är det lite då och då som det kan fyllas på. Besticken är franska bistro för två kronor styck och efterrättsskålarna är Reijmyres Puck som jag också gav tio kronor för.

I veckan hittade jag två askar med italienska servettringar. Så vackra i originalkartong, vilket man går igång på som sakletare. Eviga blommor, när snittblommorna får vila på vintern. Serveringsbesticken i bambu köpte jag för fem kronor styck innan jul.

Att servera i snäckor var poppis för ett antal år sedan. Det brukar ofta finnas stora högar på loppis som man kan få till ett billigt pris. Vackra så här på bordet tycker jag, tillsammans med några gamla champagnekorkar. Estrids silverpinnar får vara med de igen. Jag har fått många frågor om dem. De såldes på Svenskt Tenn nu till jul. De hade funnit dem på lagret – ett inköp av Ericson på Sextiotalet från Japan. Hoppet får de spirande ekollonen stå för. Jag satsar på inköp av dahlia istället för stor nyårsbukett. Jag återkommer till dahliorna här.

Gott slut till er kära läsare!

signature

Bara vackra ting: 7 a week – December är här

RIGHT NOW Årets sista månad är här och med den nedräkningen till julen. När förfrågan kom att vara med i Husligheters Hållbara julkalender var det självklart att tacka ja till medverkan genom @baravackrating. Tillsammans med elva andra bloggare öppnas det luckor fram till jul på denna kampanjsite. Tanken att framhålla det redan brukade är helt i linje med vår profil. Här skänks varorna och överskottet går till Naturskyddsföreningen. Jag hoppas att ni blir nyfikna och kommer att hålla koll på kalendern. Jag återkommer mer vid våra dagar.

INSPIRATION Jacksons i Stockholm som säjer exklusiv nittonhundratalsdesign med fokus på Skandinavien firar jul i Estrid Ericsons anda. Titta på bilder här – så vackert!

CLASSIC Lika vackert är det uppe på Svenskt Tenns tesalong där jag satt med precis denna vy för några veckor sedan. Jag tycker om att förändrar uttrycket med textilierna i förgrunden. Bakom där syns Estrid Ericsons arbetsrum. Jag tröttnar aldrig på att stå och titta och fantisera där.

EMBRACE THE SEASON Jag brukar påminna om att försöka besöka museum även i juletider. Ofta är de duktiga på att ta in säsongen och förstärka med årstidens utsmyckningar. Millesgården är ett ställe som jag alltid längtar till. Det är en av mina absoluta favoriter när det gäller besöksmål.

GIFT Jag håller med, Sofia. Elisabeth Svalin Gunnarssons kommande En matbok om köket i Sundborn från olika perspektiv är väl given på önskelistan till tomten?!

VINTAGE Oddsen för att finna signaturen MMF på loppis är väl lika med noll, men andra rölakan finns det inte så sällan. Ofta är de jag finner slitna och i skarpa färger, men i helgen hade jag turen med mig och fann en välbehållen i milt grönt. Tanken är att lägga ut den i mitt Morris-rum. Återkommer när den är på plats. Röda Havet/AB Märta Måås-Fjetterström, Marianne Richter/Bukowskis.

AMORE Den här fantastiska målningen är det lätt att förlora sig. Den tros vara målad av en nordisk konstnär kring 1620. Den är fylld med religiösa symboler för tiden, men har ändå något tidlöst över sig som fångar betraktaren. Flicka med steglitsa/Bukowskis Important Winter Sale 6-7 december.

Väl mött nya veckan!

signature

Bara vackra ting: 7 a week – Novemberdimman lättar

& FAB Så mycket riktig vintage är det inte i Net-A-Porters onlinemagasin, men stilen går att hålla utkik efter på andrahandsmarknaden. Sjuttiotal på detta sätt – här stylat i intervju med Rosamund Pike  – är så snyggt. Nättare polo under siden och skärp i midjan med stora glasögon. Ja tack.

THE BEST VERSION Lite samma stil på det fina jobb som Elsa Billgren med mamma Helene Billgren gjorde förra veckan. Maximalt och alldeles underbart på många sätt!

THE KITCHEN Svenskt Tenn lanserar en röd variant på de blocktrycksdukar som kom i somras. Så fin till kommande högtider!

INSPIRATION @houseandgardenuk på Instagram är ett säkert kort för mer ombonad brittisk stil. Här faller jag för sammetssoffan, de mörka träslagen och porträttet på väggen. Jag stod och höll i en dam som såg så snäll ut på den senaste loppisrundan, men ställde tillbaka tavlan. Det sägs att porträtten är på väg tillbaka. Jag är – nästan – redo.

EMBRACE THE SEASON Om en vecka – den 19 november – är det Amaryllisens dag. De här magnifika Benfica är från förra året. Ack så vackra!

MY PRECIOUS  Kuddarna Bolster från Klässbols Linneväveri är en av mina absoluta favoriter. Vi har dem i olika varianter här hemma –  den här gulasom säljs hos Tambur är en fager färgklick!

GIFT Glöm inte bort bokavdelningarna på loppis när ni letar julklappar. Det finns så många fina böcker – inte minst på faktaavdelningen. Den här som jag fann i helgen behåller jag själv, men jag håller ögonen öppna för andra att ge bort.

Väl mött nya veckan!

signature

Bara vackra ting: 7 a week – Adventsförväntan

RIGHT NOW Jodå, som på en given signal sätter min kära Adventsförväntan in efter Alla Helgona-helgen. Ut med pumporna och in med änglarna. Den här tiden är min bästa i juletid. Allt känns inspirerande, ljust och med distans till själva högtiden är allt möjligt. För en riktigt maximalistisk stämningskick rekommenderas brittiska Elle Decoration som har hemmet till ägarna av House of Hackney på framsidan.

INSPIRATION Artilleriet har skickat ut en blänkare om att julsortimentet är på gång – en del finns redan upplagt. Röda stolar känns som man ser på fler och fler ställen. Ett utropstecken i köket.

GO GREEN De danska floristerna har länge varit de trendigaste – inte minst Poppykalas. På Instagram visas blommande adventsarrangemang. Jag hör redan nu min fars varnande finger om att kombinera levande ljus och blommor på detta sätt…

GIFT En perfekt liten julgåva till en designnörd som tycker om choklad? Stig Lindberg hjärta Chokladfabriken.

MY PRECIOUS Om jag ser fram emot julöppningen på Svenskt Tenn på torsdag? Ja! Jag brukar köpa något litet varje år – skall bli så spännande att se vad som bjuds i år. Fin kombination med rosa och rött från julen 2013/Svenskt Tenn.

EYES ON Som jag tycker om den nya filmatiseringen av klassikern Vanity Fair som går på SVT! Jag dricker eftermiddagste på lördagarna till det senaste avsnittet. Så bra skådespelare och så gillar jag den moderna musiken till.

AMORE Några hyacinter och en amaryllis har det blivit hittills i vår boning. Jag tillhör således inte alls dem som väntar på knoppar som skall brista lagom till julafton. Nej, jag vill njuta en lång säsong av de här två favoriterna. Adventsförväntan är här! Blomsterstilleben med Amaryllis av Isac Grünewald/Stockholms Auktionsverk.

Väl mött nya veckan!

signature

Bara vackra ting: 7 a week – oktoberljus

EMBRACE THE SEASON Jo, det kan kan kanske tillhöra säsongen att sträcktitta på Netflix. Dottern med vänner tog över huset i helgen, så då passade det utmärkt att frossa i Making A Murderer under filten när vi inte var ute på annat. Jag har fortfarande en och annan dahliaknöl att slå in för vintern, men snart är de flesta i viloläge. Eurydike av Carl Milles bland dahlior av @millesgarden.

& FAB De brittiska tidningarna körde samma bild på Instagram när pressmeddelandet om den stora Dior-utställningen på Victoria and Albert i februari kom, nämligen Cecil Beatons porträtt av Prinsessan Margret inför hennes tjugoförsta födelsedag. Jag sparade raskt ned från @tatlermagazine Tidlös vacker blåsa mot sidensoffan och väggen bakom i rosa och grönt.

MOOD Klassisk känsla när löven faller och naturen går i dvala. Det spirar något annat inombords.

INSPIRATION Jag letar aktivt efter en annan typ av inspiration än den gängse och återvänder till de brittiska tidningar som jag köpte en gång i tiden. Nu är så mycket digitalt, vilket gör att man kan bläddra och inspireras utan pappret. Att klicka runt inne hos House & Garden en stund bland rubriker som How to decorate with chintz är välgörande. Fint möte mellan den gröna väggen, soffan, golvet och detaljerna på det rustika bordet. Det är möjligen så där man bäst har sommarhatten under de kallare årstiderna!

MY PRECIOUS Man tror ju nästan att det är moderna vandringssägner de där historierna om franskt siden på loppis. Men det hände min Bara vackra ting-kollega Jenny i veckan! Undrens tid är tydligen inte förbi – så är det bara!

THE KITCHEN Bak- och fotodrottningen Linda Lomelino har öppnat en liten shop – Prints ant Props. Bivaxljus syns mer än någonsin tidigare – och här får man blåsa med stil och väldoft på födelsedagstårtan. Vackert på bild, men möjligen smartare att satsa på de med aningen mer brinntid.

AMORE Jag började följa italienska Vogue i somras. Det är lite mer edge och arty än den amerikanska och den brittiska upplagan. Här sparade jag ned ett fotoprojekt av Daniel Jack Lyons och stylat av Marissa Adele kring funktionshindrade människor som synliggörs på ett annorlunda sätt. Intressant, vackert och skulle nog ha gått mig förbi utan detta flöde på Instagram.

Väl mött nya veckan!

signature