Category Archives: Vintage

Smått och gott från loppis

Lite smått och gott som jag fått med mig hem från loppis den senaste tiden. Korg att ha ute i växthuset till förvaring [30 kr], assietter av favoriten Arthur Percy för Gefle [20 kr], marmeladburk från Burleigh [30 kr], ställ med sex fruktknivar med bambuskaft [35 kr] och litet italienskt keramikfat med grön kant [5 kr]. Alla är dekorativa ting med funktion som passar lite extra bra att duka med inne i växthuset. Av det som syns här fick jag nog snabbast hjärtslag av de tyska knivarna. Bambubestick alltså – i linje med dessa – så vackra. Hade ni också fått med er något av detta?

signature

Årets första trädgårdsbukett

Denna onsdagskväll i april plockar jag årets första trädgårdsbukett till solens sista strålar. Jag känner starkare än någonsin tidigare vikten av säsong, att vila i det som är och att längta. Jag har nästan inte köpt några snittblommor alls under den kalla årstiden, så nu känns det så fint att kunna plocka igen. Här hos mig är det gröna kvistar av svarta vinbär, syrén och humle tillsammans med Veronatulpaner, hyacinten Apricot Desire, julrosor och kungsängsliljor.

Fint skall fint ha. För några veckor sedan fann jag äntligen en vitglaserad större vas från Upsala Ekeby. De är inte särdeles vanliga här hos mig och döm om min förvåning när jag kunde haffa den här för fyrtio kronor. Jag ser fram emot att följa säsongerna med utgångspunkt från den här skönheten med fyrtiotalsformer av Anna Lisa Thomson. Nu grönskar det.

signature

Mitt senaste loppisfynd: Picknickkorg

Vad går en anglofil med sommardrömmar igång på vintage? Naturligtvis blev jag ett lätt offer för denna brittiska picknickkorg för etthundratjugofem kronor av märket Brexton. Det säljs alldeles för få saker numera där det sitter en liten lapp med kvalitetsmärkning på, ett kontrollnummer och meningen “This hamper is a quality possession which, if properly cared for, will give a lifetime´s service and a great deal of pleasure”. Korgen levererades med en liten kaffeservis med små mattallrikar, termosar, duk, mjölkkannor och sockerströare. Eftersom jag aldrig dricker kaffe var jag tvungen att börja piffa lite med annat brittiskt.

Läderremmar på detta sätt till rotting – något av det allra vackraste. Korgen är i handflätad pil och förtjänar väl att matchas ihop med Spodes klassiska Blue Italian.

Detta kommer bli min första sommar på bra många år som jag är bilförare. Så nu skall vi ut på utflykt, korgen och jag. Att duka upp på väg med denna korg och tillhörande porslin är nörderi på en nivå som jag älskar. Rule Britannia!

signature

Känsla för påsken

Loppisarna har börjat plocka fram sitt påskpynt, men det har inte blivit några klassiska hönor och tuppar för min del – än i alla fall. Däremot har jag funnit lite annat som kommer få pryda bordet framöver. Vad sägs om en stor snäckskål överdragen med bladguld? Den retar min kitch-nerv på precis rätt sätt och får nog bli huvudnumret på påskbordet i år.

Gula handstöpta ljus har jag också köpt som jag tänker använda tillsammans med eterneller, citroner, dekorationsägg, alabasterdruvor och några klassiker från Svenskt Tenn. På bordet lägger jag en rutig duk och kombinerar med äggvärmare som jag fått i present och en lite mindre duk med det vackra blocktrycket som får ligga i brödfatet.


Årets känsla för påsk.

signature

Böcker, böcker, böcker

I dag startar den traditionella bokrean. Sedan barnsben är det något av en högtidsstund när jag satt och kryssade i papperskatalogerna och drömde om en välfylld hylla. I år har jag inte förhandsbokat något, men det kanske blir en tur till bokhandeln i veckan. Det skadar dock inte att påminna om loppis och bibliotek i bokens tid och att man kan bygga sig betydligt intressantare högar än de obligatoriska med minsta gemensamma nämnare Kinfolk och Chanel… En av mina favoriter just nu i loppishögen är bombastiska The Last Swan om Marella Agnelli som gick bort nu i dagarna. En italiensk societetsdam med många strängar på sin lyra och såväl livsstil som inredning långt ifrån det svenska. Inspirerande och vackert!

Fler favoriter – samtliga köpta på loppis. Enklast att finna är nog Till bords hos Monet som jag skrev om här. Sannerligen en riktig nittiotalsklassiker och den är så läsvärd och inspirerande! Så glöm inte bort de välfyllda loppishyllorna i tider av bokrea. Det finns så mycket fint om man ger det lite tid.

signature

Det bästa loppisfyndet någonsin

När Sveriges okrönta loppisdrottning Elsa Billgren utmanar en att visa ens bästa loppisfynd någonsin – då nappar jag såklart! När det gäller loppis så är det ofta det senaste som känns närmast hjärtat. Tur för mig då att jag har gjort några av mina finaste fynd i veckan som får glänsa tillsammans med kandelabern som jag tycker mycket om. Vi har haft sportlov här, så det har varit fullt i loppissvängen. Därför känns det kanske lite extra roligt att ha lyckats finna såväl en bricka från Arvika Mässing och den klassiska Kungalampetten! Båda två är sådana där drömfynd för min del. Jag är så förtjust i tingen av Lars Holmström för Arvika. Brickorna är som små solar och precis allt blir vackert på dem. Kungalampetten görs numera av Malin Appelgren som tagit över hantverket från sin morfar Karl-Erik Torssell. Namnet kommer av att Gustav V köpte de två första och gav bort i lysningspresent till prins Gustaf Adolf och blivande prinsessan Sibylla. Den här köpte jag på loppis i går för 120 kronor och den är gjord av Karl-Erik Torssell. Jag har en innan som jag fått i present som är hamrad av Appelgren. Nu får de bilda par här hemma. Ljusskenet från dem är något alldeles speciellt!

Det finns så många aspekter på ett loppisfynd. Det är kicken att finna något värdefullt till ett lågt pris. Det är känslan när det helt plötsligt står något som man letat efter länge på hyllan. Det är stämningen för dagen som man alltid minns när man funnit något alldeles extra. Det är sekunden när pulsen höjs och man ser något som man aldrig i sin vildaste fantasi tänkte sig finna på loppis. Det är tillfredsställelsen när ens kunskap och mentala bibliotek kan avkoda något som uppenbarligen gått alla andra förbi. Och som en sann sakletare känns det alltid som ens bästa loppisfynd någonsin väntar på en därute!

signature

Loppisledord: Svensk hemslöjd

I veckan skrev jag om “fransk bistro” som ett nytt loppisledord för min del. Sportlovsrundorna har nog fått mig att samla mig till ännu ett nämligen “svensk hemslöjd”. Om man vill göra fina fynd vintage, så är det alltid en god idé att sätta fingret i luften och känna vart vindarna blåser. Det är fortfarande så att många som går på loppis är ute efter retroporslin. Priserna och konkurrensen blir därefter. När det gäller hyllorna med svensk hemslöjd får man däremot stå i fred. Än så länge. Det bubblar om detta nu i kölvattnet av den starka återkomsten av Sundborn. Jag är uppenbarligen redan där med tanke på veckans inköp av näver, träskålar, svept brödfat och hantverk i masurbjörk.

Det är något med det taktila med dessa föremål. Handen som drar över den lena ytan av trä. Kvaliteten. Efter teak och andra exotiska träslag som varit i ropet, känns det som kommer från de inhemska skogarna desto intressantare. Det har säkerligen att göra med hyllandet av det som är oss nära.

En stilikon inom detta är naturligtvis Carl Malmsten. Jag får lov att återkomma till honom i ett annat sammanhang. Skärmarna med de pressade växterna säljs hos Malmsten på Strandvägen. Jag har funnit min på loppis för några år sedan och säg blev den inte galant på den hemslöjdade lilla lampfoten i björk?

Jag siktar på en eftermiddag i soffan efter en aktiv första halva av denna lördag. Det blir förmodligen ett avsnitt av Clash of the Collectables på Netflix – känns lagom puttrigt till en kanna te denna ruggiga dag. Jag önskar fin lördag.

signature

Loppisledord: Fransk bistro

Elsa Billgren brukar tala om loppisledord. Jag har lite svårt att samla mig till tre stycken som hon förespråkar, eftersom jag envisas med att vara en skata som samlar på vackra saker. Det är dock spännande när man upptäcker att ögonen tar lite nya vägar. Med dessa rykande färska fynd från sportlovsveckan kan jag konstatera att jag börjar samla ihop till ett tema kring “fransk bistro”. Jag är anglofil hela vägen – har alltid varit – men nog är det något med det gula, teglet och det rustika som drar lite extra i detta nu. På den rutiga sjuttiotalsduken syns ett favorithem från en gammal Sköna Hem – Provence på Österlen. Rutorna är funna – nu måste jag spana efter en sådan där solgul quiltad historia att lägga på utebordet sedan.

I den annalkande bokreans kölvatten har många loppisar halva priset på sina böcker. Passa på att titta en extra gång där! I dag fann jag bland annat Sven- Ingvar Anderssons – trädgårdsarkitekt – Brev från min trädgård. I den skriver han till olika personer som Karen Blixten. Agatha Christie och på bilden sin egen mor. Jag skall njutningsläsa sedan – titta bara på denna bild som sammanfattar allt vackert med yviga trädgårdsbuketter, rutiga dukar och hemtrevnad i största allmänhet.

Ett oputsat drömfynd från denna soliga dag fångad i stunden. Jag skulle väl ha gott loss med putsmedlet innan jag tog med Arvika-brickan här så ni riktigt får se hur det glänser och hur vackert det är. Det är väl det där lite dekadenta franska då som gör att jag tycker om just patinan, citronerna och bambuknivarna så här. Rätt upp och ned utan så mycket fix och trix – precis det jag faller för som en fura i de äldre inredningstidningarna just nu. Fransk bistro alltså. Känns trevligt att möta våren med!

signature