Det är en ros utsprungenljöd i kyrkan vid gårdagens adventsgudstjänst. I dessa tider är det svårt att motstå den vackra vita julrosen, även om den egentligen inte trivs så bra inomhus. Det brukar vara bladen som är problemet, vilket gör att det numera säljs varianter med många små blommor. Ute i trädgården har jag lila, men även några vita som är sparade från krukor. Om de klarar sig är det nämligen bara att plantera ut i vår.
För några år sedan köpte jag några fång med långskaftade orientaliska julrosor som fick ståta i ensam majestät i vas. De är inte alldeles lätta på snitt med sina mjuka skaft, men om man snittar om och sätter i lite varmare vatten kan de stå länge. Jag tycker även att det är fint att nypa av en liten vit från en kruka och arrangera med annat vitt och grönt. Här är det hyacint, skimmia och enris. Vackert i all enkelhet.
Det första ljuset är tänt. Adventssångerna har ljudit i kyrkan. Vi har ätit saffranssemlor. För oss är denna tradition snart femton år. Det är ingen önskan om att skynda på säsongen för den klassiska semlan, utan här är det frågan om ett säsongsbakverk. Vi äter dem på första advent och på julafton till Kalle Anka. Jo, visst handlar mycket av denna tid om traditioner.
Jag gör min vanliga saffransdeg och fyller med bröd, mandelmassa och lite mjölk som blandas ihop. Smaken av december här hos oss.
Denna andra december blickar jag mot alla våra fina museer. De blir ofta lite extra utsmyckade i säsong och erbjuder välbehövlig vila mot överdos av bjällerklang. Dessutom är butikerna idealiska för att finna personliga julklappar. Jag tycker fortfarande mycket om de bilder jag tog i december 2014 på ett av mina favoritmuseer – Millesgården. Här talar vi tidlös inspiration utan ett bäst före datum. Fint att skapa ett säsongsbord där växterna verkligen får ta för sig i olika nivåer. Det är tacksamt att tänka högt och lågt vid ett liknande arrangemang – slingrig murgröna och mossa grundar och sedan sticker tazetter och amaryllis i väg uppåt.
En klassisk dukning där det gröna är i fokus tillsammans med klarglas, snäckskal, tenn och detaljer med dekorerat porslin. Fint i adventstid där man inte går loss riktigt på juldukning.
Här rör vi oss lite mer åt julhållet med en mättad duk i kombination med statyer i brons. Tidlöst vackert.
Ingen som rör sig i sociala media med inredningsfokus har nog missat årets stora trend – rosetter som knyts i mängd överallt. Det är ett klassiskt knep att säsongsförankra. Aldrig är det väl så stilfullt som här med en enkel röd rosett på tjurens horn i stora ateljén.
Andra museer att besöka i juletid är exempelvis Hallwylska som har speciella dramatiserade julvisningar och Waldemarsudde som brukar ha fantastiska blomsteruppsättningar i säsong.
Som en hommage till en av mina favoritböcker denna tid – Decemberdage av Birgitta Wolfgang Drejer och Dorrit Elmquist från 2004. En julkalender med smått och gott från min horisont. Varmt välkommen! Jag börjar med den klassiska jultallriken. En tid var den högvaluta som samlarområde och sattes upp på väggen. Nu har den fått ett nytt användningsområde som dekorativa assietter och serveringsfat i december.
Bland mina favoriter finns Stig Lindbergs tallrikar för Gustavsberg som utkom mellan 1981-1985. Det är något alldeles speciellt med gult saffransbröd på de blå tallrikarna!
Jag är även mycket förtjust i tallrikarna från Royal Copenhagen. De är lite mindre och passar utmärkt som assietter. Här kan man läsa om tallrikarna och se alla. Det här är den senaste som jag har köpt till min samling. Jag är mycket förtjust i motivet med den lilla ängeln som håller upp ett ljus.
Och är det månne en renässans på gång på allvar för dessa tallrikar? Royal Copenhagen har nämligen dukat upp med såväl årets tallrik som äldre från arkivet i aktuell juldukning. Så fint att blanda med annat porslin. Foto: Royal Copenhagen
Och ser vi dem snart på väggen igen? Andra typer av tallrikar har kommit tillbaka för att dekorera. Här låter Royal Copenhagen julen möta andra uttryck i en samlad färgskala mot effektfull gul bakgrund. Kan det vara något? En sak är säker. Äldre tiders jultallrikar förtjänar sannerligen att få glänsa igen! Foto: Royal Copenhagen
Det känns fantastiskt roligt att säga att jag numera har ett nytt sammanhang för min kära butik Bara vackra ting. All min tid har gått åt till att göra Morrisrummet tillgängligt för en butik som i sinom tid skall kunna öppnas för bokade besök. Jag väljer att se möjligheterna i att erbjuda en personlig hemmiljö till min handplockade vintage. Jag lovar att visa runt i pilbladsrummet framöver. Det känns så kul att kunna skylta och ställa ihop på ett helt annat sätt än förut.
I dag har jag släppt de första vackra tingen. Stilen är i vanlig ordning klassisk med uttryck som varar över tid.
Här syns bordet som går i vitt, grönt, mässing och tenn. Varmt välkommen in till @baravackrating på Instagram.
Premiären får prydas av ett fång av de vackraste av amaryllisar. Ica Maxi här i staden har ett sådant fint system med “Rädda blomman” där det lite utslagna får leva vidare. De här rodnande primadonnorna har gjort denna grå och lite skraltiga novembervecka bra mycket trevligare. Om jag har börjat lyssna på julmusik i butiken för att komma i stämning? Svar ja. Weeping Willows skivor är favoriter som inte är bjällerklang i november, utan mer vintrigt.
Tre fina tips på en fredag. I veckan såg jag Tryffeljägarna från Piemonte som finns på SVT Play. Lågmält om jakten på det vita guldet, samtidigt som det är en historia om livet självt på många sätt. Mina varmaste rekommendationer.
Nu kan man börja ta in lite av säsongens smaker tycker jag. Några askar med Mozartkulor är säkrade. En nyfunnen favorit är Ica:s egna choklad med smak av apelsin. Några rutor till koppen med kvällste är numera standard. Mina varmaste rekommendationer även där. Fantastisk målning av Arthur Percy som finns på auktion nu.
Avslutningsvis säljer Blomsterlandet hyacinter för en guldpeng denna vecka. Kanske något att ge bort till Fars dag i en fin kruka?
Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!
Varmt välkommen till ett nästan helt länklöst fredagssvep. Jag har dragit på mig en kraftig förkylning, så här får det bli lite som det blir denna gång. Det blir nog bra det med. Min kära adventsförväntan är här. Jo då, jag vet att det talas om novent, men det är något med det ordet som ligger så fel i örat. Så jag framhärdar i mitt eget – i vanlig ordning.
Svenskt Tenns julöppning är alltid något som jag ser fram emot med stor förväntan. I går var det dags. Årets upplaga känns traditionell i ordets bästa bemärkelse. Om vi kommer se många dekorerade pepparkakor och små tallar i kruka denna jul? Det tror jag bestämt.
Själv blev jag nostalgisk över att man åter tar in brun elefant i sortimentet. En sådan kudde var ett av mina första inköp i butiken tidigt nittiotal. Efter att ha levt ett liv i familjesoffa var det till slut inte mycket kvar av den. Jag fann den nu när jag rensar i alla hörn. Har nog inte hjärta att göra mig av med den nu heller. Linet nöts mycket, men visst är väl det vackra till för att användas.
Julens goda ting kallar Svenskt Tenn sin julutställning. Det är inte för inte som man kommer att tänka på denna säsongsbibel. Den bästa.
När man pustat ut över att trädgården är stängd för året, kan man köpa sig ett antal tulpanlökar på utförsäljningen. Men jag är van. Det är inte första gången vi står och planterar i Alla helgon-helgen. Man ångrar aldrig den kalla eftermiddagen, även om det känns bra motigt då.
Stockholms Auktionsverk kommer snart auktionera ut kannor från Rörstrands Tekanneprojekt 1986. Ingen högoddsare att mina favoriter är Signe Persson Melins. Vackert i kubik.
De mest inspirerande sidorna i en inredningstidning just nu? Lotte Möllers Mina favoritsaker i Hem & Antik Nr 6. Ett liv som levts bland det vackra och personliga. Jag är dessutom en fan av Möllers kulturhistoriska böcker. Köp om ni finner second hand. Perfekta gåbortpresenter.
Annars blir det denna helgmiddag, första avsnittet av detta program , premiär På spåret och huvudet mot kudden. Nästa vecka skall det bli fullt med advent i mitt Morrisrum. Det ser jag fram emot.
Varmt välkommen till fredag här inne på bloggen! Det är hög tid att driva upp små ekar. Jag har ett antal på lager mellan fuktad bomull i en skål. Det är det sätt som hittills har varit mest lyckosamt för min del. Ekollonglasen från Svenskt Tenn är vackra klassiker. Nu lanseras även ett löv i plexi och en liten mässingsskulptur. Fina båda två. Jag är mycket svag för formen av ett ekblad.
Jag tillbringar den mesta tiden med att röja, organisera och flytta hela mitt Morrisrum. Där inne har jag haft lager till butiken, allt packmaterial, dator, skrivbord, en stor bokhylla med såväl böcker som familjearkiv och en skänk som framförallt innehåller mycket från när barnen var små. Det är ett mastodontprojekt minst sagt, men kommer bli bra när allt är klart. Lagret skall upp en våning och i Morrisrummet skall jag bygga en butik till mitt Bara vackra ting. Man tager vad man haver, men roligt att segla i väg i tanken. Jag får återkomma här med moodboard.
Säsong för päron och lök. Jag letade bland äldre höstbilder och blev akut sugen på en klassisk löksoppa. Det får det bli i helgen. Jag gör enligt Anna Bergenströms recept med bröd och cheddarost på. Mums.
Vackrast i veckan – Dame Maggie Smith för Loewe.
Om jag har oändligt många tidningar, tidningsurklipp och böcker som behöver gås igenom i Morrisrummet? A thousand times yes.
Så jag vet vad jag gör denna helg kombinerat med loppislördag, äppelpaj och fix med det sista i trädgården. Det är samma visa varje år. Jag kan inte nog vänta med att stänga till om utelivet nu. Jag är så klar med det. Väck mig i mars. Då är trädgård kul igen.
När jag var i Nyköping i våras för utställningen om NK stod jag i butiken och kastade ögon på denna ljusstake. Det blev inget köp, men när den stod på loppis i veckan slog jag till. Jag har redan använt den mycket. En ny favorit i hemmet.
Jag sparar lite på Hemma hos inredningsarkitekten på SVT istället för att sluka alla avsnitt som jag gjorde i förra säsongen. Jag började med det jag var mest nyfiken på – Toto Bergamo Rossis palats i Venedig – som även var med i Antik & Auktion i våras. Vilket fint program! Inspirerad till tusen!
Vad sägs? Har jag fortfarande förmågan i mig för fredagar eller Is it over now a’ la Taylor :)?!
Vi for i väg i lördags med dotter och all packning med destination Karlstad. I likhet med Lars Lerins pärmar, som jag skulle se nästa dag, fanns det inte många millimetrar kvar. På ett sätt är Anna mycket tillbakablickande och nostalgisk, men inte när det kommer till saker. Där är det nog mer jag som sparar undan lite minnen för att de kan vara roliga att ha sedan. Men även om det rensats, så är ett liv i påsar mycket. Vi kom upp till en isande kall stad med regn. Men vad gör det när den viktigaste finns där? Och när man får en av de godaste bullarna man ätit från Artisan Breadi magen? En fin känsla redan här av staden. Jag hade inte alls tänkt på att här finns ett operahus! Jag började genast uppdatera mig på repertoaren och de ger Tosca i vår. Räkna med mig!Det var lite bättre väder den andra dagen så vi såg lite mer av staden. Det blir alltid en speciell känsla när vattnet är nära. Här kommer hon få det fint med de vackra promenadstråken vid Klarälven. Sedan var vi inne på Sandgrund och Lars Lerins museum. Lerin har blivit megastjärna på många sätt, så ibland glömmer man nästan bort att han är en av de främsta konstnärerna jämte TV-program och annat.
Jag tyckte att det var helt fantastiskt att komma så nära konsten och verkligen få se hur skicklig Lerin är med ljus och att behärska akvarell till fulländning. Det är en speciell förmåga att vara så omsorgsfull med detaljer, men ändå få till en monumental helhet. Vissa verk upplevs snarast som fotografier på håll, men går man nära ser man alla penseldrag. Jag rekommenderar verkligen ett besök här. Inte dumt att vara på plats vid öppning, för här talar vi många busslaster.
Den där korta perioden med höststilen som jag tycker så mycket om får väl anses vara över redan. Nu är det lager på lager med värmande plagg inifrån och ut. Väskan full med poncho, halsduk och handskar. Långa vinterkappan på och merinoull. Kjolen är en välanvänd favorit från Nygårdsanna. Triss i andrahandsköp. Fint så på resande fot. Nu har vi även träffat Willes familj. Så fint möte. Det känns bra att lämna Anna i ett sammanhang. Jag ser redan fram emot nästa besök i Karlstad. You had me att hello.
