Att få hem en liten dos av Strandvägen gick alldeles utmärkt. Tingen kommer i en anonym brun kartong, men inuti har man lyckats förmedla Tennet-känslan med fin inslagning, vackra medföljande papper och en påse från butiken. Så skall det se ut. Webshoppingen får med beröm godkänt av mig som säkerligen kommer att klicka igen.
Denna gång blev det en pyttevas av Maria Håård samt Franks Europa (se nedan) till frukostgröten.
Sedan Svenskt Tenn öppnade sin webshop har jag låtsatshandlat några gånger för att se den där hisnande prissättningen för att få hem varorna. Frakten har dock sjunkit några gånger när jag har tittat. Nu hamnade ett underlägg och en annan liten sak på rimliga femtio kronor. Nu inväntar jag bara leveransen. Halva nöjet är ju att gå runt i butiken och botanisera i det speciella universumet som finns där, men skoj att testa webbshoppingen. Jag må återkomma i ärendet.
Ibland har man lite tur. Jag drog vinstlotten i en bloggfödelsedag hos Mitt vita hus. Jag vann en stor kakburk från Ylva Skarp. I dag levererades den personligen till trevligt förmiddagsfika. Nu må jag baka mången kaka :). Stort tack för den fina!
Ett passionsköp. Jag har tittat på ljuslyktorna från Malmöbaserade duon Pipi Vång förut. Jag har beundrat det sköra benporslinet som slingrar sig i olika av handen skapade mönster. Jag har sett det vackra skenet av den lilla ljuslågan. När jag fann dem till halva priset, begåvades vår boning med det fina ljuset. Vackert.
Ibland må man få lov att göra lite irrationella inköp när det kittlar i nerven som säger “Weronic:ig” sak. När man faller hårt. Och det bara känns rätt. Återbruk är som bekant hett, hett, hett för tillfället. Jag har tidigare skrivit om de fina armband som Ida på crème de la crème gör. När loppisfyndade tallrikar blev till kakfat kändes idén så självklar. Jag har spanat ett tag, men så igår så fanns han där – Sixten. Tjing för den. Galant med julens biscottis och lussekatter eller till ett sommarteparty för två i skuggan. Vackert.
Bild: Ida på crème de la crème
Dagens kuriosa – grattis till alla Elisabet där ute. Om Henrik skulle ha blivit en flicka (han blir väldigt putt av förklarliga skäl när jag säger det till honom :)) så skulle han ha hetat Elisabet. Vackert det med.
Jag har skrivit om den ett antal gånger här – första gången i augusti vid IKEA:s katalogsläpp. Det tog ganska lång tid innan jag köpte den. För även om en sak endast kostar femtionio riksdaler på IKEA, så tycker jag att det är viktigt att man skiljer mellan tillfällig förälskelse och en klassisk sak som man kommer att ha länge. Det är så med vissa saker. Man känner redan från början att det är något som kommer att tilltala många. Här finns den klassiska kammarljusstaken. Det rena svenska stilidealet. Och inte minst en flitig exponering den sista tiden. Jon Eliasons Björkefall pryder vårt köksbord. En sådan där sak som man använder till varje dags bruk. Värmeljus i all ära. Det är något speciellt med en fladdrande låga på ett ljus. Vackert, enkelt och stämningsskapande.
Åh, vad jag gillar den här! Ren materiell lycka :). Jag har länge haft en böjelse för de klassiska Penguinomslagen. I muggform är de ack så galanta. Jag läste Viriginia Woolfs A Room of One´s Own under universitetstiden. Jag har alltid haft symbolen levande för det där egna rummet. Rummet med de egna tankarna och de egna sakerna.
Fina Lina var en av mina första bekantskaper i bloggosfären. I dag listar hon fyra favoriter i hemmet och uppmanar den som vill att haka på. Ett mission impossible kan jag tycka. Jag tar väl en del av mitt egna rum i alla fall. Mitt pilbladsrum som jag trivs så bra i. Jag är glad för detta varje dag.
Min Laminofåtölj fick jag i trettioårspresent av den samlade skaran. I den står en Mademoiselle och en kudde från Klässbols som jag fick i inflyttningspresent av en rar läsare. Bredvid fåtöljen står min PS Karl Johan-pall från IKEA. Böcker såklart. Jag är mycket böcker. Och på toppen av svampen min knallrosa anteckningsbok och den nya muggen. Favoriter hela rasket :)!
Gårdagen tillbringades i huvudstaden tillsammans med mina föräldrar. Det var mycket trevligt att andas storstadsluft och samla inspiration under en av de sista dallrande sommardagarna. Jag hade sedan länge planerat ett inköp till hallen från Svenskt Tenn, men snopet nog var det jag skulle ha slut. Det får således bli en annan gång. Jag stod i vanlig ordning och nöp i textilierna och klurade på vilken längd man skulle satsa på om man skulle tulla ordentligt på sparkassan. I arbetsrummet som syns nedan funderar jag på ett säkert kort med Estrids elefanter. Några små saker fick följa med hem. På fredag öppnar en utställning om Franks textilier, så skynda dit Ni som har tillfälle!
I morse hade vi en tid inbokad för att få lite vägledning när det gäller träd. Jag har antecknat ett antal som skall kollas upp lite mera. Jag gillar uppstammade klotträd, så det är inte omöjligt att det blir några sådana. Jag lär återkomma i frågan som en riktig rookie när det gäller detta. Jag köpte även med mig lite krukväxter hem. Och jo, jag vet att detta är ett litet mission impossible, men någon gång måste man väl lyckas ;). Lina visade myrten häromdagen och då skrev jag att jag hade några stackars uttorkade blomster på mitt samvete. Med 30 % på växterna kunde jag inte låta bli att ge det ett försök i alla fall. Nu står trädet placerat i mitt arbetsrum där jag ser det hela tiden. Då kanske jag kommer ihåg att vårda det efter vad den leende kvinnan i kassan sade till mig när jag tappert köpte det “Så Du gillar att vattna, Du”. Ja, host, typ så… Hoppet lever :)!
Just ja, det var detta arbetsrum som jag satt och tittade på mycket förra hösten när jag längtade ihjäl mig efter vårt hus. På skrivbordet står Hortuskrukan med myrten. Nu sitter jag och tittar på min alldeles egen i mitt alldeles egna arbetsrum. Stort :)!