De sista blommorna från trädgården – solros Double Sunking och dahlia Bronze Cornel
Du kanske minns mitt inlägg om ritualer tidigare i oktober? Då skrev jag om min vilja att skapa nya ritualer i höst, bland annat om söndagar. Sagt och gjort – nu har jag tagit tag i det och format om mina söndagar två gånger. Jag kan knappast tala i termer av ritual ännu med andra ord, men huvudsaken är att det finns en vilja och en riktning. Söndagsmiddag är ett trevligt koncept, liksom söndagspromenad och samvaro till söndagsfika. I går blev det alla tre delarna i ett särdeles vackert oktober.
Bukett med lönnlöv och timjan till grytan
Efter en runda i skogen till klassisk musik plockade jag en bukett med några av de sista blommorna för året och klippte av timjan som jag skulle ha till grytan.
Förberedelser
Tid för söndagsmiddag med några fina runt bordet. Jag hade funnit ett recept hos Anna Johansson – @dininganna på Instagram. Jag blir ofta nyfiken på hennes matlagning och tycker även mycket om kokboken. Nu var det en mustig höstgryta som fångat mitt intresse med skogschampinjoner, jordärtskocka, dijon och timjan. Grytan är vegetariskt i receptet (finns på hennes Instagram) men jag stekte även fläskfilé och lade i. Några kring matbordet bad om en sked för att få upp såsen, vilket väl får betraktas som väl godkänt!
Dukning med Chamois, Napoleon Ivy och Nobelbestick.
Jag tog fram den senapsgula duken och tillsammans med blommorna blev det en känsla av höst vid bordet.
Dukning med små vita pumpor
Jag provade att duka med tallriksunderläggen i rotting som jag fann förra veckan. De kommer jag få mycket användning för tror jag. Så fin detalj som lyfter.
I vacker oktober med manchesterbyxor, trench och polo.
Tricket att få med sig alla på en söndagspromenad? Låt allt stå efter middagen. Sätt inte igång med att plocka av och diska så att man får en chans att mätt sätta sig och sjunka djupt ned i en fåtölj. Nix – raskt iväg innan man hinner fundera så mycket över den saken :). Vi åkte ner till ån här i staden och gick en lång promenad. Det är vackert som i en film överallt nu med alla löven.
Madeleinekakor doppade i apelsinchoklad med macadamianötter.
Nästa drag i strategin är naturligtvis att utlova fika efter promenaden! Det är trevligt att umgås i rörelse och sedan sätta sig ner en stund och fika tillsammans.
I solljus en söndagseftermiddag
Hoppas du blir inspirerad till att tänka på egna ritualer som redan finns eller som kanske kan komma. Jag känner mig tacksam över fina dagar där det känns som om jag har fäst tiden vid minnen. Allt jag vill ha i oktober.
Oktobersol! Nu känns det som om naturen börjat skifta. Lövhögarna blir fler och färgerna intensivare. Det är det ultimata vädret för snygghöststil som jag skrev om i veckan – titta här om du inte sett. Tid för manchesterbyxor, mockastövlar, tunnare polotröja och trenchcoat.
Tid att fotografera löv! Manchester, Burberryrutor och mocka.
I morgon tänkte jag gå på körkonsert med verk av Schubert och Mendelssohn. Innan dess skall jag lyssna på Stil med bland annat djupdykning i modeveckorna och bläddra i nya Elle Danmark. Och äta en Pistage-eclair. Jag har svårt att tänka mig något godare!
Pistage-eclair från Bageri Normandie
I kylskåpet har jag jordärtskockor och skogschampinjoner för höstens första gryta. Ett utmärkt tillfälle att använda mina alldeles nyfyndade undertallrikar i rotting. Som sakletare är man inte van att finna många, men här stod tolv stycken i en stapel. En typisk sak som jag tycker om, men som jag kanske inte aktivt skulle införskaffa. Jag tänker att det kan bli riktigt fina dukningar. Rotting gillar man ju.
Undertallrikar i rotting från MyrornaKruka från Bitossi
Tung italiensk terracotta – kan det bli mycket bättre? Såklart inte tycker jag. Jag älskar dekoren på dessa Bitossi-krukor och glädjen slog i taket när jag ramlade över en. Den här är en rejäl bjässe där ett tjusigt olivträd skulle passa utmärkt. Jag har den än så länge inomhus – kanske får det bli en mindre gran till jul? Ge mig några veckor så är jag redo att nosa på den stämningen inspirationsmässigt. Men inte än. Amaryllislökarna fick ligga kvar.
Tid att njuta hösten! Hoppas att du får en fin helg!
Vardagsrum med klassiska Howardfåtöljer, röllakanmatta och såklart – småbord!
Om du letar efter enkla dekorationer i säsong – då har du kommit rätt! Jag pysslade som mest som barn. Numera är det de enkla säsongsskaparna som är i fokus för mig. Som att köpa en stor Ghost-pumpa och placera på valfritt ställe för omedelbar höstkänsla. Ett tips är att titta på frukt- och gröntavdelningen i mataffär där det ofta finns fina vita och dovt gröna. Det bästa med detta pynt? Det är ätbart när säsongen är över!
Högtid för det bruna porslinet tillsammans med vita mindre pumpor och bullar.
Säsongsporslin? Nej, inte min kopp te egentligen, men visst känns vissa färger mer nu. Jag föser fram det bruna ur skåpen för att använda som uppläggningsfat – här vackra Etruscan Vases med sin meanderbård och Palm från Gustafsberg. Jag kunde inte låta bli att köpa det 150-åriga fatet i lördags och se så fint det blev på Kanelbullens dag.
Pelargonerna går till vila efter en lång säsong
Är du också en kastanjeplockare? Jag kan inte låta bli dem sedan jag var ivrig samlare i unga år. På vår söndagspromenad hade jag lyckan att finna två i ett skal. Barnsligt glad åt det. Ta ett vackert fat och lägg fram de bruna skatterna. Klart.
Ny favoritvas av Ewald Dahlskog för Bo Fajans
Frosten tog de flesta av mina blommor, men kom även i håg att det vissnande har glans. Hortensia är vackert i alla skepnader och inte dumt som enkel kvist i oktober.
Nu är min tid! Jag känner mig aldrig mer inspirerad stilmässigt än när hösten fortfarande är varm, löven börjar falla och jag inte kan låta bli att plocka kastanjer. Mitt inlägg Tio hörnstenar i sommargarderoben blev mycket uppskattat, så varför inte ett liknande om höstgarderoben. I vanlig ordning är jag fanbärare för klassiskt dammode second hand. Stilförebilden för hösten är weekend på brittiskt lantgods. De flesta av oss befinner oss långt därifrån, men inspiration är alltid fri. Put the kettle on!
TRENCHCOAT
Klassisk höststil med vintage Burberry Carcoat
Essentiell för såväl höst som vår är trenchcoaten. Den passar till allt och får olika uttryck beroende på vad man kombinerar med. Min vintage Burberry är tekniskt sett en s k Carcoat, men den får hänga med i den övergripande rubriken. Ett plagg som alltid fungerar och som är en av mina hörnstenar.
ROSA OCH BRUNT
Mitt favoritlack – Bordeaux från Essie
Jag älskar brunt – speciellt på hösten. Mina barn hade alltid fasligt roligt åt mig när de var små och frågade om favoritfärg. Brun var högst otänkbar som svar! Jag håller dock fast vid det bruna. Snällare än svart mot blek hy. Jag kombinerar gärna det bruna med rosa för en feminin känsla. Det är också tacksamt att tänka mjuka material mot mer hårda – rosa silke mot brun ull.
MJUKA TRÖJOR
Stickad kortärmad tröja tillsammans med tunnare byxa för inomhusbruk
Tid att passa på att ha stickat med kort ärm! Jag tycker att det är så fint, men det är en begränsad tid man kan ha det innan det blir för kallt. Som sagt – materialmöten. Struktur på tröjan mot glansiga tunnare innebyxor. Fint för en kväll i tidig oktober.
Det är tidig höst när jag tar fram mina gyllenskimrande smycken. Vissa använder jag alltid, men nu till all ull, tweed och brunt tycker jag att de lite varmare tonerna gör sig extra fint.
TWEED
Tweedkavaj med vit skjorta, sidenscarf och mörka jeans
Det gäller även att passa på med tweedkavajer utomhus innan kylan kommer. Den typen av plagg är ett klassiskt vintage-span där utbudet är stort. Vill man ha lite oversize tittar man på herravdelningen där det finns mycket snyggt skräddat. Om det står Harris Tweed på etiketten har man dessutom dragit vinstlotten. Här har jag en äldre Newhouse kavaj som alltid kommer fram den här årstiden.
Manchester är en riktig höstklassiker som syns mer eller mindre över åren. Denna säsong har den trygga randen fått strålkastarljus igen. Och jag påminns om fadäsen att en gång rensa ut en perfekt knälång kjol i fudgefärgad manchester från Filippa K… Den hade jag velat ha nu! Jag får nöja mig med ett par chokladbruna byxor som sömnlöst skulle smälta in i fåtöljen ovan.
I höst har jag köpt en kabelstickad klassisk tröja från Ralph Lauren second hand, vilket gjorde att jag påmindes om det tidlösa i det mönstret. Kabelstickningen sägs härstamma från Aranöarna utanför Irland där tröjorna bars av fiskare. Ett klassiskt grundmurat uttryck. Höstens preppy-detalj?
MOCKA
Vintage Mockakappa
Liksom manchester är mocka en klassiker i höstgarderoben som syns extra mycket för tillfället. Jag tycker att det är så fint. Den praktiska delen av mig själv, som inte impregnerar så flitigt, drar mig dock lite för det opraktiska i det hela. Mocka är helt enkelt lite mer ömtåligt, vilket gör att det är lite klurigare att finna fint skick vintage. Jag har dock funnit en kappa som jag hoppas få tillfällen att använda nu när det blir lite svalare men utan regn då. Hoppet lever!
Tid för juvelfärg! Vinrött, buteljgrönt och lejongult är väl aldrig finare än just precis nu.
FISKBENSMÖNSTRAT
Fiskbensmönstrad kavaj vintage Ralph Lauren
Fiskbensmönstrat har en given plats i den klassiska höstgarderoben.
Det blir spännande att se vad stilsäsongen erbjuder framöver! Jag räknar med att ramla över några fler godbitar vintage, men det är högst sannolikt att de i så fall går in under dessa kategorier. Har du några favoriter? Håller du med om mitt urval eller har du helt andra saker på din lista? Mot en stilfull höst!
Den första helgen i oktober närmar sig. Mina planer om att fira in den i riktig snygghöst-anda verkar grusas av ett kraftigt regn och hårda vindbyar. Då får man skifta fokus i tanken och romantisera regn som slår mot rutorna, tända ljus och fina människor runt bordet. I dag skiner dock solen. Jag skall träffa min bästa vän för fika på det franska favoritbageriet i staden efter att ha gått en runda till bland annat The fate of OpheliaKanske du liksom jag är nyfiken påMister Books Mysterier. Jag hoppas på en brittisk deckare med alla klassiska inslag. Ett fyrtal på det – mot helg!
CARPE DIEM
Dimma över slätten. Minnesvärt att möta dagen på detta sätt.
Förra helgen gav jag mig ut på en morgonrunda. Dimman låg tät över nejden. Det var en fantastisk upplevelse att ge sig själv. Naturen påminner om det eviga carpe diem. Ta tillfället i akt – vem vet när möjligheten kommer igen. I helgen verkar jag få tillfälle att möta regnet. Pappa – till slut blev jag den som sa “det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Jag tänker även på hur min dotter i minnenas allé talar om en regnpromenad hon och jag gjorde när hon var liten. Om man omfamnar det som möter en i hösten, så har man mycket fint framför sig.
BRUNT OCH ROSA
Vintage pärlor och lenaste mullbärssilket tillsammans med brun manchester
Manchester är alltid en höstklassiker men syns mer eller mindre i modebilden. Denna höst är glansen tillbaka. Jag kombinerar gärna med något mjukt till det sträva tyget. Möten mellan material är alltid fint, liksom det bruna som möter det rosa.
ROSA MÅNAD
Årets Rosa band av Karl Fredrik Gustafsson
För alla som inte får dra en lättnadens suck när beskedet kommer. Fint med den slingrande livskraftiga rankan.
FOR THE LOVE OF VINTAGE
Förra lördagens fina vintage med vas, assietter, tavla och mockakappa
Försökte universum säga något till denna trötta sakletare som nästan tappat hoppet? Kanske. För helt plötsligt. Bara vackra ting.
I går var det dags för en av mina höstritualer att ta sin början. Sensommaren har varit givmild med tid ute i växthuset, men svalare tider har fått mig in till soffan igen. Min ritual för onsdagskvällen är att se en film. Jag hamnar ofta på SVT Play som alltid har ett fint utbud av såväl nyare film som klassiker. I går såg jag den iransk-svenska En liten bit av kakan från 2024.
Vilken film! Jag blev alldeles tagen av historien om den 70-åriga Mahin som bor ensam i Teheran, men som träffar Faramarz. En dramatisk kärlekshistoria utspelar sig under en kväll. Det var länge sedan jag såg något så innerligt speciellt och samtidigt allmängiltigt om det romantiska mötet mellan människor. Det handlar i grunden inte om äldre människor utan om den eviga kärleken. Trådar spinns bakåt och framåt till fonden av ett förlorat land.
När jag efteråt satt i soffan och mina ljus jag tänt började brinna ned – symboliskt i samklang med filmen – kom jag att tänka på detta med att skildra ålderdom. Att jag själv ser det på ett annat sätt nu med mina femtiotre år. När åren går lär jag mig att se att människor är just människor oavsett ålder.
En av trädgårdens sista Austin-rosor Claire Austin tillsammans med naggat fat som sitter på väggen i vårt matrum.
Kanske är det därför som jag numera inte har lika svårt för äldre porslin som har en nagg eller till och med en spricka? Jag ser att det levda har sin berättelse som är värd att lyssna på och inte bara avfärda. Och är inte de gyllene ärren i den japanska tekniken kintsugi något av det vackraste? Till patinans lov.
September har varit mild och varm med en kvardröjande känsla av sensommar. I natt slog den första frosten till med full kraft här hos mig. Jag kände mig oförberedd när jag tassade ut i arla morgonstund för att föreviga iskristaller på dahliorna. Som tur var hade jag bäddat in den känsliga agaven i ull.
Det är en annan luft. Allt skall gå till dvala, men än finns färgsprakande lövhögar och naturens sista fyrverkeri framför oss. Hösten är en tid att samla sig. Efter sommarens lättare sinne finner jag mig tänka på ritualer och deras roll i mörkare årstider.
Ritual må låta lite dramatiskt, men jag tänker mig ändå något annat än en rutin, ett schema eller en vana. Något som är mer beständigt och som formar en över tid. En ritual för mig är något att fästa tiden i. En ritual skall inte vara statisk utan kunna utvecklas i samklang med livet. Det är en stor skillnad mellan en ram som ger positiva känslor, än att alltid göra lika som en tvångströja. Där gäller det att finna en balans. En ritual är flexibel även om det egentligen motsäger ordets innebörd. Vi vet att med hösten kommer förkylningar och låg energi. Ritualer skall ge, istället för att kännas som krav. En ritual skall kunna vila ett tag och sedan tas upp igen utan att det känns som ett misslyckande.
Hur menar jag? Jag började att fundera på saken när jag gick min förmiddagsrunda i skogen en söndag. Jag lyssnade som vanligt på ett av mina favoritprogram – Text och musik med Erik Schüldt i P2. Här får livsfilosofi utrymme tillsammans med klassisk musik. Jag känner ofta att mitt sinne vidgas – speciellt i samspel med skogen dit jag alltid söker mig för såväl träning som ro. Nu tänkte jag på kyrkan och söndagar där. Hur fint det är att ringa in veckan och tiden på det sättet. Jag är inte troende och gudstjänster är inte en del av mitt liv. Tanken slog mig nu att jag kanske har skapat mina egna ritualer för att få den känslan och stunden för mig. Är timman i P2 varje vecka min kyrka?
Jag kommer att tänka på fler ritualer som gör sitt återintåg med hösten. Att inleda varje morgon med att tända ljus i köket. Att välja ut en film att se på onsdagskvällar. Att samlas kring middagsbordet på lördagskvällen.
Och jag tänker på saker som jag vill ska utvecklas till ritualer. Naturstigar, utflykter, samkväm, skapa fredagskänsla, helgmorgon och söndagsmiddagar. Är det viktigare för mig att tänka i dessa termer när barnen är stora och inte längre finns nära? Kanske. Tid att forma det nya.
Ni kanske minns inlägget jag gjorde i våras om Tio hörnstenar i sommargarderoben? Då skrev jag om linne, preppy, ballerina, stora smycken, accessoarer i fokus, den vita blusen, little black dress, sidenscarf, herrskjortan samt strå och rotting. Jag kan konstatera att många av de stilelementen var med mig även denna sommar. Jag tillbringade betydligt mer tid i träningskläder än jag hade trott. Värmen i juli gjorde att det inte alltid blev så uppklätt utan snarare mer bekvämt och luftigt. Sommaren är egentligen inte min bästa tid för kläder, utan den kommer snarare nu när det börjar bli lite svalare igen. Men kläder bars. Minnen skapades. Musik lyssnades på. Häng med!
BRÖLLOP MED STARKA FÄRGER
Sommaren inleddes med att min bror gifte sig med sin Linda. Det var en solig pingstafton med friska vindar. Först hade jag tänkt att ha på mig en marinblå klänning, men jag valde en helt annan linje och gick på en karamell som jag köpt second hand från Camilla Thulin. Jag kände mig glad av den starka färgen. Ofta är det bra att ta i lite i liknande sammanhang. Scarfen som jag hade till bar jag när min andra bror gifte sig för många år sedan. Jag hade egentligen tänkt att ha en liten fin kuvertväska till, men där rymdes inte ens telefonen – därav den stora väskan till. Här står jag utanför kyrkan efter vigseln innan brudparet kommit ut med den här [Karl Martindahl: Ingen annan, bara du] i öronen. Den sjöngs i kyrkan och även senare på kvällen av min bror. En sådan fin dag.
KLASSIKER I GARDEROBEN
Här är vi på utflykt dagen innan Midsommar. Känslan av att allt är framför oss är stark. Vi köper färskpotatis och jordgubbar i en gårdsbutik på landet. Och pratar om alla utflykter vi skall göra i sommar. Med kyliga friska vindar mötte jag känslan i en typisk stil för mig – sommar eller inte. Grafiskt, svart och vitt tillsammans med stora smycken. Mitt sommarhalsband nummer ett – de äldre snäckorna från Malene Birger. I hörlurarna den här [Lars Winnerbäck: Solen i ögonen ] som jag alltid lyssnar extra mycket på på sommaren.
WHITE PARTY
Skymning i växthuset på en av årets ljusaste nätter. Inte sju sorters blommor under kudden, men väl fina minnen med vänner och familj till tonerna av bland annat denna klassiker (Jennifer Rush: The power of love] . Jag bestämde mig tydligen för ett eget white party med mycket använd blus, linnebyxor och ett stort pärlhalsband.
STORA SMYCKEN
I ösregn gick vi på sommarutställning på museum, men sedan klarnade det upp. Vi kunde sitta ute och fika. Jag kände mig pigg på sommarliv med nygammal kavaj som jag även har matchande byxor till och nya stora smycken från samma museum. Vi pratade om livet i vanlig ordning och jag åkte hem med den här [Icona Pop: I love It] på högsta volym. Stora smycken är alltid en god idé, liksom att alltid ta med solglasögonen. Även den regnigaste av dagar kan det klarna upp eller hur?! Hoppet är det sista som överger en.
TESTA NÅGOT NYTT
Jag bestämde mig även för att jag skulle bli bättre på att testa lite nytt denna sommar. Den inställningen är enklare att ha second hand. En sommarlördag hängde denna kavaj och jag tänkte varför inte? Jag föll för det vackra mönstret och i min garderob fann den sitt sammanhang med svart som kompanjon.
Jag hade kavajen på min födelsedag när de närmaste samlades i växthuset för en fin kväll. Jag fångandes bland annat på en klassisk tårtbild. Ibland kan jag känna att vi har gått varvet runt med kreativ fotografering och att det finns något fint i det mer dokumentära. Från denna dag minns jag även en träningsrunda i skogen där jag fick många insikter att ta med mig framåt. Den elfte juli var en mulen dag, men när jag kom ut ur skogen fick jag en strimma sol. Min mest spelade under sommaren [Mozart: La Clemenca di Tito, K 621: Saltro che Lacrime] ljöd i hörlurarna. Ett Kodak-moment som man sade en gång i tiden.
RUTIGT
Jag blir alltid medlem i den Randiga klubben på sommaren med ett preppy anslag. I sommar bar jag en del rutigt också – även det lätt att tycka om. Här står jag inför en middag i växthuset som det blev många av i somras. Vi tog även ut högtalaren dit. Min favorit mot glasrutorna var denna klassiker [Kite: Dance Again] som blev något av mitt personliga anthem i sommar.
KLÄDD FÖR VÄRME
Så här såg jag ut under många av utflykterna i den varma sommaren. En slags sommaruniform med linnebyxor, sval sidenblus, espadrillos, stråhatt, stråväska och några armband. Jag älskar värmen som mest i skuggan och för de ljuvliga kvällarna. Det gäller att komma ihåg längtan dit varma dagar med brutal luftfuktighet. Då njöt jag som mest med den här [Lana Del Rey: Ride] i bakgrunden.
EN SOMMAR I RÖRELSE
Jag kommer definitivt att minnas sommaren 2025 som i rörelse. Jag fick en ny ingång till träning och att tänka på rörelse som en läroprocess och utveckling. Här aktiverade jag mina kläder och köpte några nya second hand. Det rosa linnet kom fram igen – och ja, det är kul med lite färg till allt det svarta. Jag fick upp pulsen till bland annat den här [Veronica Maggio: Inte bra i grupp].
KLASSISK SILUETT
Jag är alltid svag för klassiska siluetter och att tänka form med kläder. Lite tightare upptill ger utrymme för mer volym nertill och tvärtom. Här var jag på landet och hade botaniserat bland min svärmors smycken. Jag minns inte att jag såg henne i detta, men nu får det nytt liv hos mig med fin längd och några utplacerade pärlor i kedjan. Klassisk Chanel-estetik. Min andra mest spelade klassiska denna sommar var den här [Wagner: Lohengrin, Act 1: Prelude] Hela livet ryms i de tonerna.
MOT SVALARE TIDER
Sedan kom augusti med svalare vindar igen. Nagellacket blev vinrött igen, de stickade tröjorna togs fram, men än var det linneblus och W-halsbandet. Jag har fått bokstaven av mina barn och jag använder den uteslutande sommartid, vilket gör att det laddas med alla fina minnen. I brytningstider – som alltid – Make your own kind of music.
Nu ser jag fram mot den roligaste tiden med kläder – sensommaren! Om man köper mycket kläder second hand är detta också tiden när det hängs ut nytt. En rolig och kreativ tid där man inte vet vad som finns runt hörnet.
En sak är nog ändå säker. Min klassiska stil består.
