Monthly Archives: September 2012

Två höstfavoriter

 

Följare på Instagram (weronicaf) såg höstanemonerna i en uncut version med en osminkad trädgårdstant redan i går. Jag fann två till fyndpris som jag skall plantera i krukor. Det är en lyxig blomma att krukplantera, men den lyfter och är så elegant i höstvinden. För plantering i rabatt är våren den bästa så att de hinner rota sig, så i vår hoppas jag att jag finner några fina till utplantering. Och mina vita anemoner vajar där ute från förra året.

 

 

Perenn ljung i en rosa ton som även den skall till en kruka. Man kan inte tro det när det är fullt påslag på våren i april att tiden skall komma då man hellre drar sig inåt igen. Men så är fallet nu. Man glömmer att vattna. Klipper inte ner överblommat lika snabbt. Och det känns som om det räcker med några krukor där man rör sig. Men det är det som är tjusningen med säsonger. Allt har sin tid.

 

 

Och så fick jag den där bänken som jag önskade mig. Den står på innergården och glänser. Och är lika fin alla säsonger.

 

 

Höstprojekt: Läsning

 

På tal om höstens alla projekt. Ett av mina är att börja läsa regelbundet igen. Jag kom aldrig igång riktigt i somras. Och då brukar sommaren vara en riktig läsperiod för min del. Kan det vara så att jag lade tid på Instagram istället? Kan vara fullt möjligt faktiskt. Och det låter ju väldigt sunt att skippa böckerna för att ägna sig åt ännu ett socialt media. Men så var det nog i alla fall. Och himla kul var det med för den delen :). Men det finns alltid hopp om att samdriva projekt. Och att kickstarta. Och dyka in i läsningen igen. Det blev Jonas Gardell och hans senaste bok för min del. Som var en sådan där sidovändare som jag behövde för att känna att japp, nu är jag tillbaka som läsande igen på allvar. Ni har säkert läst om den – se artiklar i DN och SVD. Det finns även en intervju av SVT här. Det är första delen av Gardells stora epos om homosexuellas frigörelse på åttiotalet och en skildring av AIDS som drabbade ett aningslöst land. Det var länge sedan jag läste något av Jonas Gardell. Han har blivit mer av en figur än en författare för mig. Trevligt att man kan överraskas då. Och drabbas. För det blir man. Påminns om en tid som man faktiskt har glömt mycket av. Det må stundtals vara övertydlig symbolik med religiösa förtecken, en blandning av dokumentär och fiktion som jag inte alltid kommer överens med samt avsaknad av de riktigt språkliga höjderna, men det spelar liksom inte någon stor roll i slutet. För man sitter där och vänder blad. Man vill ha mer. Man vill veta allt om Benjamin och Rasmus. Och då har han såklart lyckats, Jonas Gardell. En viktig bok. Läs den innan TV-versionen (se arbetsklipp i länken) kommer i SVT i oktober.

Söndagsbilden: Brunt

 

I den där soffan sitter jag alldeles snart. Efter en blåsig och grå dag ute i trädgården. Vi har planterat ut lavendel från verandan, flyttat perenner som stått alldeles för trångt bland vinbärsbuskarna, rensat ogäs, tömt barnpoolen och i alla fall tänkt på att plantera snödroppar. Kanske i veckan som kommer då. Efter förättat värv åt vi säsongens första äppelpaj. Inte egen skörd, utan Discovery från mataffären. Men snart så kan vi plocka Alice från grenarna. Magi i det lilla. Jag plockade in en bukett deluxe med chokladblommor. I det övre TV-rummet gifter de sig särskilt galant med stämningen. Vår gamla trotjänare till soffa känns uppdaterad med kuddar och lite plock. Här trivs jag allra bäst här hemma just precis nu. Ha en fin avslutning på helgen!