Jag tänder ljus året om, men det går inte att förneka att den stora tiden för detta infaller nu när mörkret faller där ute. Som jag skrev i måndags, jag är inne på färgade ljus och tänker även mycket på material och tillverkning av ljusbärarna. Jag är flitig användare av Liljeholmens ljus och det var när jag skulle fylla på lagret med Kronljus som jag gick förbi Åhléns och bestämde mig för att ta en titt på deras sortiment. Jag blev förtjust i de långa Svanenmärkta kronljusen som finns i bland annat vackra milda toner av grått, brunt och grönt. Ett ljus kostar nio kronor, så man kanske inte fyller upp alla ljusstakar med dessa, men det är fint att blanda och ha några med kulör bland de vita.
Inne på Clas Ohlson bestämde jag mig även för att testa deras system för värmeljus. Jag köpte ett paket med två glaskoppar som man sedan byter stearinpuck till. Det är fint med den genomskinliga koppen och tanken är god ur miljösynpunkt, men de verkar lida av samma problem som övriga stearinvärmeljus som jag testat. Jag vill så gärna att de skall fungera fint, men det blir efter en stund ofta en liten, liten darrande låga som knappt orkar brinna. Jag får väl ge dem några chanser till så får vi se vad det blir för utfall. Jo då, jag fortsätter att piffa i min Adventsförväntan. Det här är pynt mer i den andan än rent julpynt tycker jag. En liten en slår an tonen, tillsammans med en klassisk krans från Svenskt Tenn och några änglar från Loppis.
Sedan har jag fyndat i mina egna förråd. När jag gick på staden tidigare i höstas, såg jag att man skyltade med Harri Koskinens Lanterna för Iittala igen. Jag köpte mitt exemplar vid en utförsäljning som måste ha skett ungefär när den lanserades – 1999. Den har stått lite undanskymd – framförallt förde den en tynande tillvaro när barnen var små och det inte var direkt läge att ha en hög glaspjäs med ljus på golvet. Nu påmindes jag om det vackra i den enkla lyktan och nu står den tänd i vardagsrummet nästan varje kväll. Summa summarum – det lönar sig alltid att tänka god design – förr eller senare finner den sin plats.
Kladdkakan av Ulrika Hoffer är en höstfavorit – se recept här. Två tips – det går lika bra att använda mandelmjöl som att mala mandel, samt att man är noga vid gräddningen och inte tar ut kakan för tidigt. Jag tror framförallt att det beror på äggstorleken hur luftig kakan blir och ibland kan den behöva längre tid än vad som är angett i receptet.
Fin onsdag!
Gott & snyggt allting här i din förväntansfulla, klassiska pre-vintervärld! Och jag tycker mig skymta en liten kulljusstake på brickan där, de är ju så vansinnigt fina. Har nog en fem-sex stycken sådana, glänsande, runda mässingsgodingar i olika storlekar här hemma. Snart ska de få komma ut ur garderoben och lufta sig.
/helena
Åh, lyckos dig med stort förråd av kulljusstakar. Jag har några stycken i mässing som jag tycker massor om – ständigt på jakt efter fler.
Kul att du provad värmeljusen från Clas Ohlson. Jag läste att stearin behöver mera syre än paraffin-värmeljus för att brinna bra. Här: http://www.stearinljusfabriken.se/tips.aspx
Aha, låter logiskt med syret. Då kanske de passar bättre i vissa mer “öppna” lyktor än andra. Jag fortsätter att testa. Tack för artikeltips!
Vi har testat olika ljus, kronljusvarianten och kommit fram till att det inte går att kompromissa med kvaliteten, man får helt enkelt det man betalar för.
Köper man sämre ljus så både sotar de och rinner och det inte så himla trevligt när man tänder levande ljus varje dag året runt 🙂
Färgade ljus får gärna bli hur trendigt det vill, här blir det fortsatt vita.
Min man sköter ljusinköpen hos hos, alltid hos Clas Olsson som är hans favoritaffär 🙂
Kram
Inredningshjälpen/A
Anette – visst är det så. Jag har ingen tolerans alls mot rinnande ljus – det blir bara meckigt och massor med arbete att ta bort stearin. Nej, riktiga material som håller tack. Jo då, jag tycker om färgade ljus. Inte så att jag har dem överallt, men som accenter är det riktigt tjusigt, även om de vita ljusen dominerar :).
Vill man ha riktigt fina, vita kvalitetsljus kan jag varmt rekommendera Dlight (dlight.nu). Sen jag köpt deras blockljus kan jag inte ha andra! De får ett fint spetsmönster upptill. Har man en gammal ljusstake med lite annorlunda mått så kan de även specialtillverka ljus för just den ljusstake.
Nytt för mig, Johanna – tack för tips!
Å så fina bilder, som alltid! Ska bli så härligt att följa med i din Adventsförväntan!
Tack Elisabet för fina ord – mer kommer säkerligen ja :).
Åh, vilken fin tekanna du har. Vad är det för märke och hur mycket rymmer den? Perfekt julklapp att önska sig ju! Tack för inspirerande blogg!
Hej Sylvia! Det ser ut som en Satake-kanna av modellen Nagano tycker jag? Jag har en likadan och jag vill minnas att den rymmer 1,2 l. Älskar den!
hälsar Kristina
Sylvia och Kristina – jag köpte min på utförsäljning för flera år sedan – tror märket är Bloomingville – men Satake-kannorna är nästan likadana och en klassiker. Absolut en fin julklapp att önska sig!
Underbara bilder som vanligt, Weronica – och vilken kaka! Får jag fråga hur mycket mandelmjöl du använder? I receptet är det angivet 3 dl hel mandel som ska malas till mjöl.
Trevlig helg!
Hälsar Kristina
Tack snälla Kristina för fina ord! Jag har i 3 dl mandelmjöl – kanske blir det annan konsistens om man mal hel mandel – jag har inte provat. Det blir mer en mjuk kaka än en klassisk kladdkaka med smör, socker och mjöl, men den är himla god och de som normalt har svårt för mina mer alternativa tårtor brukar äta av denna :). Som sagt – passa på gräddningstiden. Jag har ofta den inne mer än 20 minuter. Hoppas den smakar!
Tack för tipset, ska absolut testa att baka den!:)
Alltid lika inspirerande, Weronica! Stilsäkert. Följer din blogg sedan lång tid tillbaka och blir aldrig besviken;)
Den vackra silverfärgade kransen, var kommer den ifrån?
Tack snälla Frida – så glad jag blir över dina ord! Kransen är från Svenskt Tenns julsortiment. Hoppas att den dyker upp i år igen – den är så fin. Trevlig helg till dig!
Tack, snälla! Då ska jag hålla utkik efter den, framöver. Allt gott!