Klassiska speglingar

Säg är det inte ett klassiskt söndagsscenario så säg. På jakt efter plats för vinterförvaring till allt från växthuset och till alla frusna dahlior, hamnar man längst inne i sitt förråd. Det gäller att inte stanna upp och börja lyfta på genomskinliga lådor med randiga bebiskläder. Nostalgi måste stå tillbaka för det mer handfasta. Att tänka framåt, istället för det motsatta. Där stod den stora ekspegeln som köptes på R.O.O.M i mitten av 90-talet. Vi hade den i en möblerbar hall i lägenheten. Här har den aldrig kommit upp. Nu tänker jag att den kan få hjälpa till att öppna upp mitt pilbladsrum där jag håller på att bygga butik. Fint med en länk bakåt när man tänker nytt.

Still going strong

I veckan skrev @freddiepalmstierna – följtips om ni inte redan upptäckt – ett inlägg om R.O.O.M. I vanlig ordning drog jag min historia om när jag såg Jocke Berg där en gång. Tidskänslan i ett fruset ögonblick. Vi lever fortfarande med många möbler som vi köpte i den där ikoniska lokalen på Kungsholmen på 90-talet. R.O.O.M var tidiga med livsstilskoncept och lyckades få det som egentligen var ganska tidlöst att kännas som ett eftersträvansvärt nu. Jag föll som en fura för Walles & Walles textilavdelning, Howardsofforna, de italienska lamporna och den rustika keramiken – såklart med en biscotti på. Nu i efterhand är man tacksam för de gedigna materialen som har tålt tidens tand. Då var hållbarhet inte ett begrepp man svängde sig med, men det blev resultatet i vårt hem som i köksstolarna ovan.