Category Archives: Fotografier: Tisdagstema & Fototriss

I lördags åt vi små pepparkakshjärtan , tände ljus och vinkade till min morfar Börje som satt på en molnkant. Han åt prinskorv.Tisdagstema: Halloween.

Efter en svartvit temavecka är det en grå tisdag i dag. Mitt fotografi för dagen är ett sådant där som bara är knäppt i steget. Jag gick genom S:ta Carin kyrkoruin i Visby på väg till lunch på Bakfickan. För även om jag tycker om att fotografera så känner jag mig fortfarande lite ambivalent till hela företeelsen. För det första gäller det att bära runt på den ganska tunga systemkameran. I väskan eller runt halsen? Och om jag väl tar med mig kameran, så finns den där som en påminnelse om att jag borde använda den, annars har det ju varit ganska meningslöst att bära runt på den. Och ibland när jag har kameran med mig tycker jag att jag ser genom linsen, istället för att vara helt närvarande. Ibland kan jag känna att det blir mer av bildseende och letande efter fina motiv, än att bara vara. Regissör med Titta hit – bara en liten stund eller knäppa i flykten? Blommor är tacksamma objekt dock :). Och det är skillnad om jag från början har tanken och ambitionen att fotografera, än om jag bara tar med kameran när vi går till lekparken.

Vissa ögonblick vill man bevara, men frågan är om man alltid gör det bäst genom kameran. Ett typiskt exempel är luciatågen på dagis, där de stackars småttingarna bländas av alla blixtar. Kvalitén på bilderna blir ju dessutom sådär. Ibland har personalen den goda smaken att erbjuda fotografering efter den samlade sånginsatsen, men inte alltid. Och då är det fritt fram.

Vad har Du för förhållande till fotografering?

Nej, det blir inga höga stilpoäng för den här bilden i dåligt oktoberljus, men ändå. Det är sådär det ser ut hemma hos oss nu. Det är kartong på kartong, staplade flyttlådor, kassar, plastboxar med mera. Det är en brevlåda. Det är barnens bultbräda med bitmärken i klubban som jag inte kunde göra mig av med. Det är fotografier som fortfarande väntar på inmontering i album. Och mycket, mycket, mycket mera. Det är dags att stänga till en del av vårt liv och öppna för nästa.

Och även om jag längtar och väntar och räknar ned med barnen – i dag är det trettioåtta dagar tills vi får nycklarna till huset – känns det ändå lite gråtmilt ibland. Jag blir sådan när det är förändringar i luften. Jag blir sentimental över saker här, som jag vet egentligen retar gallfeber på mig. Det hör väl till med ett viss skimmer när man lämnar något. Tio och ett halvt år har vi bott här. Snart stänger vi dörren för sista gången.

Tisdagstema: Stängd

Vild – av glädje får det bli i dag. Så där som man blir av något totalt oväntat som plötsligt kommer ens väg. Duktiga silversmeden Charlotta är en trogen läsare av min blogg sedan länge. I dag landade ett litet hus i silver på vår hallmatta med välgångsönskningar till nya hemmet. Så himla glad jag blev! Så fint!

Tisdagstema: Vild.

Det är en grannlaga uppgift att gå genom semesterbilder. Jag intalar mig att det skall bli annorlunda denna gång. Jag skall vara duktig och spara alla på den externa hårddisken på en gång. Jag skall bränna ut fotografierna på en CD. Jag skall fixa med dem nu när de känns aktuella. Jag skall beställa kopior och montra in dem i album. Tja, hoppet är det sista som överger en…

I väntan på mirakel, hakar jag på veckans Fototriss som är vatten. Och vattnet är i högsta grad närvarande på Gotland. Det är det stora havet och den lilla sjön. Det är jakten på abborren som slår ute vid bryggan. Det är den sandiga och blöta strandfilten. Det är de ilskna regnskurarna. Jo, vi åker nog tillbaka nästa sommar också.

Det har seglat upp en ny fotoutmaning i bloggosfären – Fototriss. Tanken är att fotografera ett tema i tre olika bilder. Denna vecka är det byggnader. Jag hänger på med ytterligare bilder från Ladugård 206 som jag skrev om här. Det uråldriga trädet där det växer dumleklubbor är förstås ingen regelrätt byggnad.  Under den maffiga trädkronan med alla bladen känner man sig dock lika innesluten som i något av människan skapat.

Man får mycket i ett nybyggt hus, men inte detta. När jag blickar uppåt i vårt vardagsrum ser jag ett spänt tak med vackra detaljer. En del av mig kommer att sakna det sedan, men med en balkongtemperatur på fyrtio grader på eftermiddagarna ser jag mest framåt. Blicken riktas nu uppåt för att bestämma var vi skall ha uttag för taklampor i huset. Det blir inga utsmyckningar, men väl ett nytt ljus.

Tisdagstema: Upp

Jag fann mig själv tänka på de där grå håren igen. Och att jag faktiskt har blivit mycket bättre på att vara mer förlåtande mot mig själv med åren. Jag kan ge mig själv en öm klapp på kinden och tycka att jag är riktigt bra. Den där duktiga flickan bor kvar, men hon har fått lite perspektiv på saker och ting.

Tisdagstema: Ömt. Bland bilder på barnen som håller om varandra istället för att kivas om smågrejer hela tiden och en bild  på mannen, blev det min ask med de första grå. Och en vissnande pion. Och i bakgrunden hörs detta. Ute på djupt vatten ibland, men med många ytringar. Så  där som livet är mest. I alla fall för min del :-).