Category Archives: Give me ten

Ge mig tio: Vintagetendenser

Inför förra sommaren gjorde jag ett inslag kring tio tendenser inom vintage. Nu när hösten är här fick jag inspiration till att göra det igen. Jag har valt ut vad jag ser mycket av, vad som bubblar och vad jag själv spanar efter – stora drag och enskilda objekt i en salig blandning precis som det brukar vara här hos mig. Håll till godo.

Glas är nästan alltid nummer ett för mig. Nu börjar det synas mer frekvent på bred linje – det skira och tunna som kontrast till den rustika keramiken som varit i ropet. Jag tittar alltid efter Reijmyre och nu lite extra på formgivning av Edward Hald, Simon Gate och Gerda Strömberg – gärna i tunna kvaliteter och i toner av brunt och gult. Känslan finns i formen och att ha det i handen. På ett sätt tacksamt att ha som ledstjärna, på ett annat sätt svårt om man letar efter specifika objekt. Det här känns som ett spår för finsmakare, vilket känns som en tendens i sig. Hald och Gate/ Sandviks glasbruk – Bukowskis

För när många blivit bra på att identifiera välkända signaturer och stämplar på loppis, känns det som det blivit ett uppsving för det mer okända, det som verkligen kräver ett tränat öga och som färre känner till. Möjligen en naturlig utveckling när loppis är en folksport med en levande dröm om att en dag springa på Berså-koppar till ett slumppris? Nu handlar tendensen snarare om strukturer, former och ett vardagsnära formspråk men ändå med högsta klass och finess. Man behöver dock inte lära sig gamla priskuranter utantill för att känna igen bra kvalitet. Att vara på jakt efter klass i form och material känns alltid som en bra idé. @gustavsrum

I denna anda tror jag även på allt som hör till “fine-dining”. Jag har länge talat om de stora servisernas återkomst. Jag tror även på glasserviser, dukningsklassiker i silver – och mer plånboksvänligt – nysilver. Jag tror på släta vita dukar och servetter i kontrast till det skrynkliga linnet som vi alla älskar. Jag har t ex köpt servetter i Signe Sohlmans klassiska Draken i höst. Bukowskis

Allmoge i modern tappning då som vi sett så mycket av? Alla patinerade skärbrädor, slagbord och krus. Jodå, det hänger säkerligen kvar ett bra tag till – inte minst i Ellen Dixdotters stilledande kombinationer. Det som känns allra mest i denna inredning är…

…smidet. Jag vågar redan nu utnämna denna typ av ljusstake till årets vintage-raket. Ju äldre, desto bättre Auktionshuset Engelholm

Röllakan-mattorna fanns med på min förra lista och de stannar kvar även nu, liksom lampskärmar och tyger med struktur t ex råsiden och boucle. Här hemma hos Marie-Louise Sjögren syns även ett Bonsai-träd. Jag tror att vi kommer att få se mycket mer av dem igen – speciellt de låga krukorna med tillhörande fat som även kan användas till annat. Annars fortsätter tendensen att vara våra egna florister med jardinjärer och blomsterfakirer. Foto: Elsa Billgren

Vi fortsätter att dekorera våra väggar – barriären släppte med lampetternas återintåg. Nu ser vi keramiktavlor och textila utsmyckningar som större bonader igen. @minafinafynd

Som sagt – enklare uttryck på dukningen igen och framförallt riktigt tunna glas @elsabillgren

Jag hade med broschen i den förra spaningen och har lobbat för den ett antal år. Det känns dock som om den måste med igen, eftersom den nu är minst sagt i ropet. Det finns så mycket fint i denna genre.

Jag avslutar med det quiltade och de klassiska lapptäckena som är på mångas önskelista just nu. Om smidet framförallt är manligt hantverk, så är nålen kvinnornas redskap. Nu i sommar har jag dukat med quiltade textilier och det tar jag med mig även in i hösten.

Håller ni med eller ser ni helt andra saker? Dela gärna med er.

♡

Ge mig tio: Sommarens loppis-tendenser

Tio tendenser inom loppis inför sommarens alla rundor – kan det vara något? Jag har valt ut vad jag ser mycket av, vad som bubblar och vad jag själv spanar efter – stora drag och enskilda objekt i en salig blandning precis som det brukar vara här hos mig. Håller ni med eller ser ni helt andra saker? Dela gärna med er.

Det råder ingen som helst tvekan vilken metall som blänker mest för tillfället. Tennet är tillbaka på bred front och har konkurrerat ut mässingen som nummer ett. Tiden då tennet skänktes bort är förbi, men det är inte sjuttiotalstennet som hägrar, utan helst stiligt trettiotalstenn. Och en gång för alla – märkningen Svenskt Tenn är endast en materialbenämning. Firma Svenskt Tenn har en speciell änglastämpel. Svenskt Tenn.

Intresset för det skulpturala håller i sig, nu kommer även mer smäckra figuriner på bred front. @minafinafynd visar vägen med en dam av Arthur Percy.

Det dukade bordet är alltid aktuellt för loppisspaning. Udda blir jämnt har varit ledordet länge, men det känns som om de hela serviserna är på väg tillbaka igen – gärna klassikerna som Royal Copenhagens Musselmalet. Och den här typen av underlägg känns verkligen som ett fynd man gärna springer på just nu. Elsa Billgren

Har vi fått nog av blomstertrappor, piedestaler och blombord? Icke då! Elisabeth Terese

Vintagesmycken är här för att stanna. Jag har länge flaggat för broschens återkomst.

Annat porslin som syns i flödet och som jag tycker är så vackert är det målade från Bo Fajans och Gefle. Det är dekorerade fat att lägga upp på eller som här fagra assietter hos @jennysplockochpinaler.

Röllakan är tillbaka på bred front. Här gäller det att titta noga på skick, fransarna och eventuella signaturer. Eller så köper man bara med hjärtat när man faller för en färgställning. Ingegerd Silow/Bukowskis.

Den quiltade västen får väl sägas vara sommarens trendplagg. Nu börjar jakten på vintageexemplar från när det senast begav sig. Samma tendenser gäller för de stora kragarna. Johanna Bradford.

Klädsömnad har gjort en stark comeback genom bland andra @sophiewhiskeytango Att finna fina tyger att sy av kommer förmodligen få ett uppsving på loppisarna i sommar och kanske letar man även efter en symaskin?

1970-tals-estetiken regerar fortfarande med furu, rustikt porslin, näver och mässingslampor, men den i framkant siktar nu istället snarare mot 1980-talet. Danskarna visar vägen – där är det massor av pasteller, snäcklampor, kitschigt färgat glas och lila är färgen nummer ett. Här finns ännu stor fyndchans. Lena Boijes dekor på Karin Björquists modell – Kaprifolium för Gustavsberg.

Och en bonus-spaning som jag hade tidigare i våras och som får hänga med här också.

I det som komma skall tycker jag mig se större lite mer naivistiska oljemålningar igen. Det skorrar lite för mitt öga och kräver kanske en speciell miljö för att kännas som något i tiden. Jag tänker på min morfar och mormors tavlor över soffan. På bordet framför stod det alltid en skål med hårda karameller som man alltid smög in och tog av. Men titta här till exempel hos @camillaeleonora. Sika Design/Artilleriet.

♡

Följ min loppissommar inne på @baravackrating

Ge mig tio: Grönt och blomstrande i stämningsfulla filmer

I denna veckas “ge mig tio” blir det stämningsfulla favoritfilmer. Jag har valt att bildsätta dem med blommor och blad, men de innehåller naturligtvis så mycket mer av kärlek, smärta, lycka och livet i stort. Gemensamt för dem är att de är så vackert filmade och stannar även i minnet som favoriter för sin scenografi och miljöer. Först ut – Atonement från 2007. Ian McEwans roman blev till en blixtrande kärlekssaga med många bottnar om skuld och hur livet kan förändras genom ödesmättade beslut. Inredningsinspirationen från det brittiska lantgodset är evig och vem vill inte plocka exakt en sådan där vild bukett som Cecilia Tallis.

Näst på tur är Jane Campions Bright Star från 2009 om kärleken mellan John Keats och Fanny Brawne. Det här är estetisk fulländning och de stora känslorna skildrat bland annat genom naturens växlingar och stora fält av blommor.

När jag tillfrågas om min favoritfilm brukar jag säga Ett rum med utsikt från 1985, mycket för att jag minns bioupplevelsen som tonåring och mötet med den klassiska musiken. Evigt vackert med klassiskt vallmofält naturligtvis, men även far och son Emerson som pyntar fröknarna Alans hår med blåklint.

Sofia Coppolas Marie Antoinette från 2006 är som vackrast när den franska drottningen är i sitt Petit Trianon i Versailles. Rabattideal även för många nu.

Det finns så många bra Jane Austen-filmatiseringar. Jag ska definitivt se om nya Emma när den kommer ut i sommar. Här får genren representeras av Gwyneth Paltrow från 1996 med en näpen bukett av rosor och kamomill – inspiration till midsommar?

Jo, Gwyneth får vara med igen i favoriten The Talented Mr Ripley från 1999. Jag har sett den otaliga gånger och fastnar alltid i den idealiserande skildringen av Italien. En gård som denna med prunkande väggar skulle man väl aldrig lämna? Eller jo, just i denna historia är det väl precis det man skulle ha gjort…

Evelyn Waughs roman Brideshead Revisited firar sjuttiofemårsjubileum i år. Inspelningen från 1981 med Anthony Andrews och Jeremy Irons är en sådan gestaltning som jag alltid återkommer till. En riktig klassiker mot fonden av det stora godset Castle Howard med sina fontäner och trädgårdsrum.

Här står Tilda Swinton och klipper rosor i I am love från 2009 som spelades in på Villa Necchi Campiglio i Milano. Det är en sådan elegant film. Scenografin och miljöerna är helt fantastiska – in i minsta detalj. Ett ödesmättat drama mot en vacker fond – ögongodis på mycket hög nivå.

Mer italiensk vacker miljö i Call me by your name från 2017 som jag såg nu i våras. Se mer av Villa Albergoni här. En sällan skådad vacker inramning till en hjärtskärande kärlekshistoria.

Snart kommer Unga kvinnor från förra året ut för streaming, vilket gör att jag kommer att se om den i sommar. En visuell fest där man har tänkt på alla detaljer.

Roskungen David Austin gjorde en sådan vacker tolkning av Louisa May Alcotts universum tidigare i vår där de har gjort buketter till döttrarna Jo, Amy, Meg och Beth samt till mamman Marmee. Inspiration till något rosinköp i sommar? Oändligt vackert.

Hoppas du fick inspiration till filmval en regnig sommarkväll när du känner för att förlora dig i ett vackert universum med stora känslor.

♡

Ge mig tio: I syrenbersån

Det är något speciellt med syrendoft. Det tar en omedelbart till skolavslutningstider, försommarens alla förhoppningar och tanken om att allt finns framför. Även i denna ovissa tid gör naturen sitt för att förankra oss i årstiderna och känslorna inför dem. Syrenbersåer är ett inslag i klassiska trädgårdar. Vem vill inte sitta innesluten i ett lila doftande hav just precis nu? Jag ordinerar tio ingredienser med önskningar och tips att ta med sig när man letar second hand till utelivet.

Rottingmöbler är klassiker som det finns tämligen gott om på andrahandsmarknaden. Några av mina drömfynd är rotting från Sveriges nu enda verksamma hantverkare i genren – Larssons Korgmakare. En favorit är Badhusstolen formgiven av John Larsson för Stockholms Centralbad på 1940-talet. Det är alltid bra att provsitta rottingen på loppis och titta på skicket. Om man har rotting ute under bar himmel så slits den snabbt. Viktigt också att titta på bindningar och fogar som kan vara trasiga. Ingen fara på taket så klart, men bra att veta om innan man slår till. Stockholms Auktionsverk.

Textilhantverk finns som bekant i överflöd på landets alla loppisar. Medan vi nu ser en omvärdering av ett traditionellt manligt slöjdande i form av svepaskar, näver och arbeten i masurbjörk, skänker man nästan bort broderier. Det känns som att det bubblar lite ändå – kanske för att vi denna speciella tid söker oss tillbaka. Jag rekommenderar alltid en tur på textilavdelningen. Det finns så mycket fint. Dessutom är jag nog inte ensam om att tänka tanken att ta upp broderinålen igen i sommar. Ryakudde Rabatten/Svensk Hemslöjd.

Ingenting säger väl sommar som en stråhatt?! Kläd- och accessoaravdelningarna är fyllda till bristningsgränsen med det redan brukade. Jag återkommer till min sommargarderob här – har ju redan visat några fynd. Bukowskis

Då sitter vi i fåtöljen med kudde bakom ryggen och hatt på – dags för testund i det gröna från en serveringsvagn. Jag har fortfarande inte kommit till skott med min som jag fyndade i våras – hög tid för det nu. Jag älskar tanken med en rullande vagn som sprider riktigt anglofila stämningar i trädgården. Bukowskis

Jag behöver knappast påminna om utbudet av porslin second hand. Det finns helt enkelt mängder – för alla smaker. Det har länge varit populärt att blanda mycket, men jag har tidigare skrivit om att jag även tror på den enhetliga servisens återkomst. Men olika inslag av blått och vitt kan liksom aldrig bli fel. Ett drömfynd inför sommaren för min del? Bing & Grøndahls teservis i dekoren Summerfugl.

Dags för en god bok i bersån. Tidigare hade jag som tradition att klicka hem en hög med pocketböcker inför sommaren, men sedan jag började gå mycket på loppis var inte det speciellt försvarbart längre. Det finns helt enkelt ett enormt utbud. Jag tycker i alla fall att man skall utmana sig själv att titta den vägen och att låna klassiker från biblioteket som komplement till nyinköp. Jag läser alltid någon Christie och Sayers på sommaren. Och jag letar alltid second hand efter fina omslag på utgåvor av favoriterna.

Då är det dags att göra ett stort blomarrangemang där syrenerna får spela förstefiolen. I dag såg jag att hundkexen har kommit i dikesrenen. En skir favorit som är tacksam att blanda in i trädgårdsbuketterna, men de fäller och doftar inte alldeles gott så de passar fint på bordet i en berså. Jag tittar alltid efter formgivning av Arthur Percy som är en av mina stora favoriter – den här jardinjären är inget annat än fantastisk! Ett annat tips är att köpa billiga soppterriner, lägga hönsnät i botten och arrangera blommor däri. Bukowskis

Nu har vi suttit så länge i bersån så det är dags att börja duka upp för middag istället. Varendaste gång jag är på loppis tittar jag på korgavdelningen. Det kryllar av dussintillverkade fruktkorgar, men det finns guldkorn att fynda här. Man får alltid titta på skick, men allt beror på användningsområde och ålder. När det gäller en antik flaskkorg är det bara charmigt med slitage. Bukowskis

Ännu en sak som jag alltid tittar genom – brickorna. Jo, jag kan erkänna att jag är något av en crazy brick-lady, men jag använder faktiskt de flesta vid olika tillfällen. Ett drömfynd för mig är en bricka i Josef Franks tyg Mignon som inte trycks längre. Den vill jag bära ut bubblet till bersån på. Det som det finns absolut mest av är nysilverbrickor, men även här kan det dölja sig godbitar. Auktionsverket Engelholm

Så börjar vi duka upp inför middagen då. Bubblande i Simon Gates Salut och isande vin i remmarna från Gullaskruf. Glas, liksom porslin, är det som finns absolut mest av second hand. Remmare är inte alltför svåra att finna, men känn på tyngden, kvalitén i slipningen och hur handen formar sig kring det.

Hoppas ni blir inspirerade att finna detaljer till sommarlivet second hand!

♡

Ge mig tio: Himmelfärd

Jag längtar uteliv, som att sitta i Bryggerigruppen utanför växthuset och fika. Växthuset väntar fortfarande på att få sin sommarklädnad. Övervintringstältet står kvar med agave och dahlior då nätterna visar nedåt nollan på väderapparna. Men snart, snart hoppas jag att det skall vara frostfritt.

Vi har redan ätit några rabarberpajer – alltid detta klassiska recept – men än väntar jag på att få duka upp ute. Förhoppningsvis tar sig temperaturen uppåt nu, så att det blir möjligt utan att frysa.

Tid för ett skifte i garderoben, även om jag först nu har hängt undan de fodrade jackorna. Trädgårdsmässigt har jag stenkoll på temperaturerna, men jag känner mig alltid överrumplad när värmepuffen kommer och det är dags att hitta tunnare plagg i garderoben. På väskfronten hänger redan några favoriter framme – som en blinkning och förhoppning framåt.

Dags för att grillen blir en frontfigur igen. Nu är det lätt att göra goda sallader med alla primörer. Färskpotatisen är här. En av våra klassiska potatissallader är denna med västerbottenost. God till det mesta.

Huruvida det blir några lokala utflykter eller inte, får väl dagsformen och vädret avgöra nu när det mesta sker utomhus. En annan idé är att besöka ett klassiskt turistmål en udda tid, eller så kanske alla tänker denna speciella försommar? Att se något lokalt – här Gamla Linköping – när gatorna är tomma, är en fin upplevelse det med.

Syrenerna står och stampar lite i kylan, men jag hoppas att de kommer igång på allvar nu. Det är också tid att verkligen ta tillvara på den sista blomningen av narcisser och tulpaner. Det får lov att bli en extravagant bukett i helgen.

Jag hoppas på någon loppistur framåt helgen. Sakleteriet har verkligen inte varit som vanligt denna vår, men andra tider skall väl stunda.

Kanske packa denna picknickkorg och ge sig iväg på någon bilutflykt? När jag var liten åkte vi alltid på söndagstur och hade med oss fika. Naturen är stor, så vi behöver inte vara på varandra här. Och allt smakar bättre ute i det fria, så är det bara. Kanske dags att återuppta traditionen? Man behöver ju inte åka speciellt långt för att det skall kännas som ett äventyr i det lilla. En blomplockarutflykt igen kanske? Lite tidigt för lupinfälten, men snart så.

Luktärterna skall börja planteras ut. Förra året testade jag att ha i stora krukor, vilket kanske inte var någon given succé, men skam den som ger sig. Jag testar med färre plantor, annan uppbindning och mer gödning som komplement till armeringsnäten i de stora odlingslådorna.

Jag önskar er alla en fin Himmelfärd!

♡

Ge mig tio: Gult och blått

I helgen var jag iväg på en blomplockar-promenad med en vän. Hon visade mig sitt gula hav av gullvivor i en hage. En aktivitet anpassad våren 2020 och ett hygge utan dess like. Jag kan inte tänka mig något trevligare än att dela denna sinnliga upplevelse med en likasinnad. Här i Östergötland är inte gullvivorna fridlysta. För mig är de barndom, den gamla kyrkogården i mitt rike, Klockrike, där vi gick och fantiserade om vilka liv namnen på de mossbelupna flera hundra år gamla gravstenarna levt. När jag kom hem med alla de små gula satte jag dem i mina Musselmalet-vaser. Det är något speciellt med kombinationen gult och blått.

För mig vilar förtjusningen som nu kom mot mig på tre minnen. Nummer ett är Monets matsal i Giverny. Jag var där på nittiotalet med Marie som jag plockade gullvivorna med. Matsalen är fantastisk med sin blå-gula färgsättning. Bild från Kristin/Krickelin som var där förra året den lyckliga stjärnan. In och läs fint reportage här.

Så flott med den japanska konsten, den blåvita keramiken och de gula väggarna.

Mitt andra är barnkammaren när vi bodde i tjugotalslägenheten i staden. Barnens rum var långt ifrån de grå grottor som numera tycks populära till de små. Här var väggarna solgula, jag satt och ammade i en blåvit-randig-öronlappsfåtölj och varje kväll sade vi godnatt till Miffy-tavlorna.

Min tredje är Roger Banks-Pyes – inredare för anrika Colefax and Fowler – bok Inspirational Interiors från 1997. I går hämtade jag ned den från bokhyllan. Tidlöst, klassiskt, brittiskt – jag älskar den fortfarande. Jag måste visa mer ur den någon dag här.

Med en och annan blinkning till Monets Giverny i denna Banks-Pye interiör. Det är så vackert med det blå-vita porslinet till det gula.

Samma färgskala hos Ben Pentreath i Dorest hos Bible of British Taste. Underbart!

Josef Franks Notturno är en favorit. När jag först såg det för många år sedan trodde jag att det var citroner i mönsterbilden, men det är pepparbuskar vid palmerna.

Det är ett ganska grafiskt mönster som passar i många olika sammanhang. Beijerska rummen på Nationalmuseum.

The Sailor av Luke Edward Hall 2015.

Henri Matisse 1946

Fyndchansen på loppis när det gäller Paratiisi av Birger Kaipiainen är möjligen begränsad, men visst vore det något av ett drömfynd. Dekoren med frukter och blommor lanserades 1969 av Arabia.

Kanske var det min historia med det blå-gula som fick mig att falla som en fura när Josef Franks Eldblomma nylanserades i blått 2012. Nu sitter den i vårt matrum och jag blir precis lika glad varenda morgon när den möter mig vid frukostbordet. Vid köksbänken upp mot fönstret finns det en liten vit yta ovanför kaklet. Kanske skulle man dra till med en riktigt knallig gul där som fond till det blåvita porslinet? En tanke är härmed född.

For the love of

♡

Ge mig tio: Mönster med djur

Mitt textilfynd från i helgen – nästan tre meter vackra Leonard av Bitte Stenström för Sandbergs – fick mig att fundera lite över mönster med djur. När jag tittade runt här hemma fann jag en försvarlig mängd av detsamma. Dags för ett “Give me ten” med ett urval av sådant jag tycker om.

En favorit är Emma von Brömssens Stäpphöna som designades för Svenskt Tenn, men som nu trycks i egen design. Det är något med den snillrika penselföringen som liksom målar fram fågeln. Foto: Emma von Brömssen

När det hänger längder av Sandersons klassiker Tally Ho på loppis är det mycket svårt att motstå. Det trycktes redan 1948. Nu är jag möjligen ingen anhängare av engelsk jakt, men det är något urbrittiskt med detta tyg där hästar och hundar spelar stor roll som jag tycker om – framförallt på hösten.

Man kan förlora sig i många av franska Manuel Canovas textilier. En favorit som finns på den stående klassikerlistan är Le Cabinet de Curiosites. Som att ha ett tittskåp som tyg med fjärilar, snäckor och koraller. Tidlöst vackert och fantasieggande.

En annan favorit som stod på klassikerlistan många år innan den kom till hemmet är Brunschwig & Fils Le Zebre. Det handtryckta tyget med zebraränder har en förmåga att passa in överallt och lyfta allt det kombineras med tycker jag. En sann klassiker.

Det får bli ett tyg till från Manuel Canovas. Bengale är en klassisk toile de jouy med exotiska djur. Den orange-rosa färgställningen var en av mina första tygförälskelser. Den hänger med än – här hemma i en bricka – även om man numera möjligen tar på sig lite andra glasögon när det gäller avbildningen av det koloniala Indien.

Textiltätt bibliotek med bland annat William Morris The Brooke med hjortar. Bild: Svenskt Tenn

De broderade slingorna i May Morris Kelmscott Tree från förra årets kollektion är möjligen inget man springer på nästa loppisrunda, men så vackert! De stora träden med fåglarna på grenarna är verkligen något extra.

Inget urval av textilier utan något från Svenskt Tenn. Estrid Ericsons Elefanter är förmodligen ett av de mest kända svenska textilmönstren. Det trycktes för första gången på slutet av 1930-talet och var inspirerat av en förlaga från Belgiska Kongo. Här syns även Josef Franks Gröna fåglar. Bild: Svenskt Tenn

GP & J Bakers Lotus är en riktig klassiker som här hemma återfinns i en kudde. Det blev en riktig fixstjärna inredningsmässigt, inte minst efter att Elsa Billgren köpt en äldre soffa på auktion i tyget. Mönstret är hämtat från en målad sidenrulle från Mingdynastin med bland annat kungsfiskare och häger. Fotografi: Elsa Billgren

Jag avslutar med min stora favorit. Om jag bara var tvungen att välja ett endaste mönster med djur – hemska tanke! Då blir det Josef Franks Anakreon. Fotografi: Wrede fastighetsförmedling

Mönstret skapades 1938 med inspiration av en gammal fresk från palatset Knossos på Kreta. Det innehåller det mesta, är mycket varierat beroende på vilken del av mönstret man tittar på och så tycker jag om hur fågeln är tecknad. Pall klubbad av Stockholms auktionsverk.

For the love of a classic

♡

Ge mig tio: Skånepärlor

Jag tänker mig en ny kategori som jag kallar “Give me ten”. När barnen var små gjorde vi klassiska “Give me five” och sedan “Give me ten” med båda händerna. Tio av något helt enkelt. Jag börjar med en viss eskapism denna måndag i form av Skåne där jag tipsar om pärlor jag tycker om efter önskemål. Vi har en vecka bokad i sommar på det vanliga stället och förhoppningen är väl att det då går att resa inom Sverige. Men vem vet i dessa tider? En sak är säker i alla fall. Det som finns nära kommer att värderas högt nu.

Jag börjar med att sticka ned näsan i ett hav av luktärter. Den här bilden är tagen här hemma, men i Skåne finns den som säljer fröerna – Cecilia Wingård. Förra sommaren var vi ute på landet i Rugerup på Luktärtsfestival. Roligt att se allt i blom – många inspirerande historier och blomstöd att titta på.

Efter att ha tagit en klassisk runda i Lund med bland annat Tehuset Java, Botaniska trädgården, Gleerups och lunch på Malmstens i Saluhallen, åker vi en liten stund. Sedan slår vi oss ner på slottsterassen på Skarhults slott med en kopp te med utblick mot barockträdgården. Ibland är det inte de stora tinningarna och tornen som lämnar bestående minnen, utan en liten grön oas med perfekt balans mellan de tuktade häckarna, murarna och de höga vajande växterna. Utställningen om Ester Blenda Nordström finns även nu i sommar.

Ge mig en dag på Österlen och jag blir så här nöjd! Vi, det vill säga jag och min vän, brukar göra en riktig utflyktsdag där det står många ställen att besöka på önskelistan. Här är jag i Blå Spadens växthus i Löderup innan det intogs glass hos Frusen Glädje. I närheten finns även Pastafabriken för lunch och Karl Fredrik på Eklaholm.

Sedan tar vi kustvägen bortåt Skillinge och Brantevik. Skillinge Diversehandel är en riktig favorit där jag alltid köper ett par Alpackastrumpor som jag sedan använder till nästa besök. Här finns utvalt i stort och smått, dyrt men trevligt och här blev jag inte minst med en Panamahatt för några somrar sedan. I Brantevik finns fina Trampes – resturang och antikaffär.

Framförallt slår jag mig ned i trädgården till Drömbageriet. Ett av de trevligaste och godaste caféerna jag har besökt. För fika måste man göra när man semestrar. Mycket och ofta. Vi beställde in olika bakverk och delade på förra sommaren och det var nog faktiskt då som värmen kom på allvar. Ett så fint minne.

Så kommer jag hit – till Åbergs Trädgård utanför Ystad. Jag blev alldeles förförd förra sommaren av denna gammeldags handelsträdgård med egendrivna plantor, mycket återvunnet i t ex äldre växthus som tagits till vara, slingrande planteringar där man nästan går vilse och stigar som leder till ställen där man kan hämta andan från det gröna. Praktfulla fikonträd i en miljö där växterna verkligen får spela huvudrollen i ett myller av grönt. Goda lättare luncher – hit vill jag absolut tillbaka.

Vi får väl se hur det blir med utställningar och sådant i sommar. En del ställen har redan meddelat att de håller stängt som Mandelmanns. Förra sommaren var det en så fin utställning i Falsterbo. Det var första gången jag var där och jag hade inte riktigt förstått skillnaden mellan Falsterbo som renodlad badort och Skanör som hamnstad med caféer och restauranger. Till nästa gång vet vi. Och behöver inte få akut blodsockerfall bland sanddynerna.

Nu tar vi oss uppåt kusten istället mot Helsingborg och Sofiero. Jag skrev om Josef Frank-utställningen i vintras, liksom om parken. De stora parkerna blir möjligen en tröst om virusrestriktioner och avstånd skall upprätthållas även i sommar. Här kan man försvinna in bland blommor och behöver inte gå på varandra.

Efter Sofiero åker vi kustvägen upp mot Höganäs och innan Mölle svänger vi in och fikar på Krapperups Slott. Den där slottsfasaden med stjärnor skojar man inte bort. Och här finns ett av Skånes bästa fikaställen.

Det skånska landskapet är väl alltid den bästa kulissen till ett semesterporträtt om det så är oändliga kullar som bara fortsätter så långt ögat kan se, havet eller de lummiga bokskogarna. For the love of Skåne.

♡