Fredagssvepet klär sig i lite juligare skepnad och blir till Christmas Mix fram till jul.
Håll till godo!
Anders (grattis på namnsdagen käre make och käre far) braskar här hos oss, men inte får vi tro på någon slaskande jul för den sakens skull. Vi är inte i närheten av snömängden som fanns för två år sedan på bilden, men ett litet vitt täcke gör världen där ute lite ljusare. Kransar till dörrarna är på gång från torget.
Visst är de ljuvliga?! Julkort med välkända författarhem av Amanda A White/Etsy. Haworth Parsonage i Yorkshire var sysrarna Brontës hem.
Jag hoppas även hinna med ett besök på IKEA för att titta på Fjälltåg som kommer i begränsad upplaga med säljstart i dag. Det tycks finnas en del guldkorn där.
Jag tänker alltid på Lorelai Gilmores kärlek till snön när de där första stora flingorna dalar.
Jag och min barndomsvän Karin hyste en aldrig sinande kärlek till de stora musikalerna när vi växte upp. Les Misérables var naturligtvis en av dem. Till jul kommer storfilmen med Anne Hathaway som Fantine. I Sverige får vi dock vänta till januari. Synd, för det hade varit en perfekt film i mellandagarna.
Fin virkad pläd från H&M Home.
Jodå. I går kom jag på mig själv med att vara officiellt gammal. Igen. Man känner vissa hettande röda kinder när denna konversation med barnen delges: “Det är inte klokt detta med teknik. Om jag hade tänkt när jag var tio år att vi skulle ha iPhones i framtiden, så skulle jag inte ha trott på det. Jag var så himla glad när jag fick en egen telefon på rummet. Och tänk att vi hade de där stora skivorna och lyssnade på istället för Spotify”. Ja, ni förstår läget. Nu har man blivit en sådan också. Som plågar barnen med hur snabbt tiden går. Och hur annorlunda det var förr. Gammal. Och i morgon skall jag försöka mig på att inte nämna något om min barndoms julkalendrar. Och hur himla bra de var. Man blir nostalgisk i juletid så är det bara. Förra årets Tjuvarnas jul tyckte vi alla om. Hoppas att det blir bra i år med. Bild från Stjärnehuset 1981 om grekiska myter och stjärnbilder. Och då hoppar jag i tanken till Astrologen. Du är den vackraste jag mött. Får inte nog.
Fint hänge från Svenskt Tenn.
Historieätarna är ett rätt så skoj familjeprogram om man har lite större barn. Barnen står knappt ut med att se förtäringen av lungmos och tuppkammar och får sig samtidigt lite historia till livs. Programmen kunde ha klippts lite mer och tightats till lite i produktionen, men är underhållande i grunden.
I går fick vi äntligen upp vår fina Giro. årets favorit i genren julbelysning.
Det där vedtyget från IKEA har synts överallt denna höst. Sannerligen tacksamt ur stylingsynvinkel. Och inspirerar till en riktig samling framför brasan.
Det börjar bli dags att nosa på säsongens filmer. Skall man börja med Fanny och Alexander på film när man missar Dramatens uppsättning?
Jag hoppas att ni alla får en riktigt fin adventshelg!