Category Archives: Vintage

Bara vackra ting: Mina loppisfynd i början av februari

Med februariregn på fönstret tar vi en titt på saker som fått följa med hem från loppis den allra senaste tiden. Jag tycker om att titta på andas fynd på detta samlade sätt, även om det kanske är allra roligast att se var allt hamnar i miljö sedan. Det lär bli en kombination av sådana inlägg här på bloggen när det gäller vintage. Vad säger ni? Skulle ni ha köpt med er något av detta hem om ni funnit det?

Vad har vi här då? Jo, bland annat en spegel av Hans-Agne Jacobsson! Ett av mina finaste fynd på länge för 150 kr. Jag suger på karamellen och funderar på var den skall hamna i huset. Det lutar åt min sida av sängen över nattduksbordet, tillsammans med mindre Rölakan-matta i milda toner [55kr] och rottingtidningsställ [75kr]. På marmorskivan kan vacker bok [25kr] och snäcka till smycken [15kr] tänkas hamna. En liten udda fågel i tänkt miljö är fatet [70kr] av Anna Lisa Thomson för Upsala Ekeby. Det hamnar istället säkerligen i köket till sallader – färgkoordineras lämpligen med granatäpplekärnor.

I eftermiddag blir det citronpaj till fikat. Jag fick tips av Jenny om Anna Bergenströms Pudrade citronrutor och efter provbak förra helgen blev det en snabb favorit. Jag gjorde lite annorlunda deg, men fyllningen blev så god. Passa på nu när de ekologiska citronerna är lite billigare. Fin lördag!

signature

Vintage i det gröna, favoritbok och gult

Det närmar sig trädgårdstider ändå. Februari är den sista vintermånaden och då börjar det gröna ögat att långsamt vakna hos mig. I dag släpptes årets bokrea och bland den första kategorin som jag tittar genom är hem och trädgård. Jag skall scrolla mera en annan dag, men tipsar i dag om en av mina favoritböcker i genren som jag fick syn på – Lisa Isings Trädgårdslegender. Bara sidorna från Signe Persson Melins trädgård är värda ett köp!

En liten rottingvagn i Morrisrummet samlar ting till det gröna. Allt är vintage, förutom en portugisisk kanna som jag köpte på rean och Byarumljusstaken som jag fått i present. Det är Signe Persson Melin igen i form av hennes klassiska Sill i kvadrat som jag använder till allt möjligt i växthuset – bland annat till förvaring av snören och fröpåsar. Det är en väl patinerad zinkbalja som jag tänker plantera penséer i när tiden är kommen. Det är en broderad matta som jag tänker använda som sittdyna ute när vårsolen kommer. Broderade ting är sannerligen köpvärda vintage. Än har inte vurmen för kvinnokraften slagit till, men vi hoppas väl på en renässans. Den här mattan föll jag för eftersom den har milda färger och passar in i en mer dämpad växthusmiljö. Trettio kronor betalade jag för den. Och så den knallgula sjuttiotalsbrickan då! Den gula febern har slagit till och då är alltid stalltipset att köpa accenter vintage. För mig slutar det nog så och inte att jag målar ett rum gult. Det gula piggar upp, det är en sak som är säker!

signature

Vintage: Triss i spaningar

På spaning efter mattor. Jag har tittat genom min beskärda del av matthögar på loppis och skam den som ger sig. Innan jul fann jag en fin rölakan som jag nu har kastat ut i snön och fått på plats. Jag skriver om mattvård här i dag på Instagram. Där ser man även min matta som nu ligger i Morrisrummet. Jag skall visa den en dag framöver. Det känns onekligen som om rölakan är på gång igen efter att ha fört en tynande tillvaro. Det är så fin kvalitet på många mattor och en salig kvinnokraft bakom. Jag har plats för fler i huset och spanar vidare. Ingegerd Silow/Bukowskis.

På spaning efter konst. Jag tar alltid en titt på tavelavdelningen på loppisar jag besöker. Äldre museum-affischer är en favoritkategori – den här tillhör de senaste fynden -liksom grafiska blad. Det smidigaste av allt är att det mesta redan är inramat – mycket av hög kvalitet hos ramverkstäder. Nu när jag är i rensningstagen stöter jag på affischer i rör här hemma… Så härligt när allt är klappat och klart och redo för att spikas upp direkt när man kommer hem! Erland Cullberg/Bukowskis.

På spaning efter Art Deco-tenn. Jag tittar alltid efter tennföremål. De är ofta lågt prissatta, men kan ha hög kvalitet på formgivningen. Stiligast är tenn från tjugo- och trettiotalet. Mitt senaste tillskott är en vas från GAB. Jag brukar inte köpa med gravyr, men den här var så elegant så den kom med ändå. På just denna står det “Till kontorschefen 13/8 1939”, vilket föranleder tankar om ett firande i skuggan av det Andra världskriget som bröt ut strax efteråt. Just nu har jag körsbärskvistar i min. Hoppfullt på sitt vis med den lite ödesmättade gravyren. Tobaksburk Astrid M Aagesen, 1935/Bukowskis.

Nu skall jag titta på veckans Auktionssommar! Tror bestämt att det finns en liten bit citronpaj kvar till kvällsteet.

signature

Citronpaj, Monet och vackert vintage

Jo, det blev faktiskt en paj i går när jag fann några citroner som behövde användas. Jag googlade efter det absolut enklaste receptet för en måndag – minimal arbetsinsats och alla ingredienser hemma – och hamnade på detta. Man bakar ju oftast på helgen så det kändes lite lyxigt med nybakat till trötta måndagskvällen. Även sonen som inte har citron som favoritsmak åt tillsammans med vaniljglass.

Jag bläddrade i loppisköpta Till bords hos Monet. Minns ni alla de där böckerna där man lagade mat i konstnärshem? Det kom en rad sådana på nittiotalet – den med Monet kan ha varit bland de första. Vilken inspirationsbomb! Jag får återkomma när jag läst från pärm till pärm och inte bara tittat på bilderna. Jag besökte Giverny i mitten på nittiotalet och den gula matsalen kombinerat med blått har följt med sedan dess. Titta in till Sofia för vackra bilder från hennes besök där. Vackert vintage då med assietter från Nittsjö i en oemotståndlig glasyr och bistrobestick från franska Melron. Lite vardagsfint så här i januari helt enkelt.

signature

Vintage: Naturligt med material i fokus

En av min bekanta käpphästar och det som egentligen fick mig att helt falla för detta spår är materialen. Insikten om att det finns så mycket kvalitet på andrahandsmarknaden gör att jag nästan uteslutande vänder mig hit för inköp numera. I årets första korgar märks just det taktila och att jag aldrig är så minimalistisk som just precis nu. Vi tittar lite närmare på det naturliga spåret och varför dessa saker lockar mig. Jag dras nästan alltid till rotting i olika former. Det är något med materialet som skänker en tidlöst uttrycks om tilltalar mig. Brickan fann jag för tio kronor – allt blir fint på den – kanske framförallt när jag kommer att duka ut senare i vår. Lite samma med den klädda flaskan för 25 kronor. Den har jag ställt undan till varmare tider. Den andra karaffen är av Signe Persson Melin – en av mina pågående samlingar – och i denna klassiska serie. Den kostade 28 kronor och blir nog även den flitigt använd i växthuset senare. Där har jag en lite annan stil än här inne.

Ordet trend känns belastat om något år 2019, men visst har vi fortfarande fenomen som gör att många samtidigt börjar blicka mot ett speciellt håll. Glädjande nog är det slöjd för tillfället! Det var mycket länge sedan det siktades näver, svepaskar, broderier och vävstolar som det gör för tillfället. På loppis regerar fortfarande retroporslinet prismässigt och liknande slöjd kan ofta finnas till låga priser. Kommer vi se ett skifte här? Kanske. Å andra sidan finns det en stor tillgång på liknande föremål. En näverkorg för tio kronor. Det är ett fantastiskt hantverk!

Möjligen typiskt för januari att falla för en virkad väska. Tankarna börjar genast spinna kring sommaren och när man skall fingå med en sådan. Bambuhandtagen fick mig att slutligen stoppa ned den här – 55 kronor – i korgen. Bambu är alltid fint, liksom snäckor. Jag samlar på mig här också. Fina till allt och om man drabbas av riktig längtan kan man sätta en till örat och lyssna på susandet av havet.

signature

Vintage i dukning till årets sista dag

I vanlig ordning blir jag inspirerad av dukningarna från Svenskt Tenn. Grundaren Estrid Ericson var en mästarinna på det dukade bordet och hade en osviklig fingertoppskänsla för att kombinera högt och lågt. För min del blev det ett moodboard, något som jag gör för det mesta innan jag sätter fram till högtider. För mig handlar det om att finna en känsla. Jag börjar ofta med något element och lägger sedan till saker tills jag fått till det jag är ute efter. Denna gång ville jag även inspirera till att använda vintage och att med små medel få en helhet.

Allt jag har använt till dukningen är vintage förutom mina gamla kristallglas och servetterna från Svenskt Tenn. Jag blir inspirerad till det skira, det hoppfulla och den gnistrande vintern. Glastallrikarna är Kjell Blombergs sextiotals-serie Stellaria för Gullaskruf som jag samlar på mig när jag finner. Jag tycker så mycket om stjärnorna. Just de stora tallrikarna fann jag för tio kronor styck nyligen. De andra glasassietterna är Nils Landbergs Saladjärer för Orrefors. När man handlar till dukning på loppis får man ha lite längre tidsperspektiv. Ibland finns det högar, men ofta är det lite då och då som det kan fyllas på. Besticken är franska bistro för två kronor styck och efterrättsskålarna är Reijmyres Puck som jag också gav tio kronor för.

I veckan hittade jag två askar med italienska servettringar. Så vackra i originalkartong, vilket man går igång på som sakletare. Eviga blommor, när snittblommorna får vila på vintern. Serveringsbesticken i bambu köpte jag för fem kronor styck innan jul.

Att servera i snäckor var poppis för ett antal år sedan. Det brukar ofta finnas stora högar på loppis som man kan få till ett billigt pris. Vackra så här på bordet tycker jag, tillsammans med några gamla champagnekorkar. Estrids silverpinnar får vara med de igen. Jag har fått många frågor om dem. De såldes på Svenskt Tenn nu till jul. De hade funnit dem på lagret – ett inköp av Ericson på Sextiotalet från Japan. Hoppet får de spirande ekollonen stå för. Jag satsar på inköp av dahlia istället för stor nyårsbukett. Jag återkommer till dahliorna här.

Gott slut till er kära läsare!

signature

Små gåvor i juletid

Juletider är gåvotider. Jag vill inspirera till att rikta blicken mot det som redan finns och till återbruk. Här tänker jag på klassiska gå-bort-gåvor eller till julklappsspel och liknande. Hur många krukor till dyrt prissatta julgrupper hamnar i skymundan när blommorna har vissnat? Hur många billiga masstillverkade saker – för det får max kosta femtio kronor – hamnar på sopberget sedan? Mitt tips är att titta vintage, för här finns det så mycket vackert i god kvalitet som förtjänar att skina igen. Jag utmanade mig själv att leta efter små gåvor förra veckan och satte ett högsta pris på trettio kronor. Nu behåller jag nog de här skönheterna för eget bruk, men jag har köpt många andra klappar second hand i år. När man är sakletare har man alltid radarn på och just den här typen av ting är det tacksamt att titta efter hela året och samla ett litet förråd av. Låt oss titta på vad jag fann.

* Ramar var förr ett verkligt fint hantverk. Den här vackra i skinn blev mitt dyraste inköp för trettio kronor. Så fin! Det sägs ju att vi ser fler och fler porträtt hemmavid framöver. Kanske även skriva ut en bild och montera i till mor- och farföräldrarna? * Ett litet vackert fat till häng framför juldagsfilmen eller ett blomfat till vårens alla pelargonsticklingar? Svala från Rörstrand är en av de vackraste dekorerna. Detta fat kostade mig tjugo kronor och passar väl till en romantisk retroälskare och kombineras med fördel med hemkokta kola. * Jag tittar alltid efter vackra snäckor till stilleben och de öppna som uppläggning till gotter och annat. Tio kronor styck för de små och femton för den större. Perfekt till en Svenskt Tenn-tant liksom serveringsbesticken i bambu. Fem kronor styck gav jag för dem. * En ljussläckare tänker jag att de flesta har nytta av i juletider. Den här mässingsvarianten med tjusig hållare – made in sweden – fick jag betala femton kronor för. * Jag tänker även att glasunderlägg är ett bra köp till de flesta – speciellt i tider av kladdig julmust. De här fina är sextiotalsvarianter från Gabis med vackert mönster. Jag betalade fem kronor styck för dem. * Sedan får en liten ek på tillväxt komma med. En av årets julklappar blev en stickling. Det kan vara svårt att slå in och frakta i kylan om man skall åka långt, men annars fungerar rejält med våt bomull runt. Som att ge bort lite hopp mitt i det grå!

Hoppas ni blev inspirerade till att titta vintage i julhandeln!

signature

Julstämning med gottebord

Världen utanför blev med ens ljusare och vackrare när decembers första snötäcke bäddade in allt i vintervitt. Julstämningen tog fart så här en vecka innan. I dag skall vi köpa gran. Den kommer stå precis på denna plats, vilket gör att min nya serveringsvagn får åka lite åt sidan och bära julens gotter framför öppna spisen. Jag tittar alltid efter liknande mindre möbler på loppis. Jag har några vagnar sedan tidigare som är favoriter just för att de är mobila och för att de bereder möjlighet till stilleben. Den här vagnen fann jag lämpligt nog i lördags på Erikshjälpen för 145 kronor. Man får väl säga att den är som gjord för julens gottebord! Jag tycker om det formstarka i den.

Jag fick några hängen i adventspresent till mitt Önsketräd från Svenskt Tenn. I år är det Sophia Edstrand som tagit fram de broderade prydnaderna. Vackra med förhoppning.

På Gottevagnen är det mesta loppisköpt kompletterat med några klassiker från Svenskt Tenn samt skedarna som kommer från IKEA:s julkollektion i år.

På väggen lyser Kungalampetten upp. Jag tycker om julen i klassiskt rött och grönt – här gnistrande Reijmyreglas. En vecka till julafton. Tiden går sannerligen fort.

signature