Speglingar i februari

Vårvintern ger djupa skuggor på väggarna. I februari vill man bara fånga ljuset så mycket som det bara går. Ett klassiskt knep är speglar i inredningen. Reflektioner gör så mycket för upplevelsen av rummet och för att ge det ett djup.

I vardagsrummet finns såväl dörrarna på Snöskåpen som de inramade tavlorna som ljusspridare. Mässingen har också en förmåga att skapa reflektioner. Nytillskott från loppis är den runda spegeln på skåpet och bordsspegeln.

Den här spegeln i ek kommer från NK-bo som var en avdelning för design och inredning, huvudsakligen svensk sådan, inom Nordiska Kompaniet 1947-1965. För mig påminner den om Franks klassiska runda speglar. Den skänker form, värme och reflektioner till rummet. I spegeln syns också två solspeglar som sitter på motsatt vägg. Och nej, jag har inte missat diskussionen om att exponera snäckor som prydnadsföremål. Jag håller principiellt med om att vi skall tänka oss för och att det inte är någon god idé – ibland även förbjudet – att handla med nya snäckor. Däremot kommer jag inte plocka undan mina gamla snäckor som jag köpt second hand. De finns redan här och jag har svårt att tänka mig att det vore sämre för naturen att använda dem, än att köpa någon av den mängd nyproducerade snäckor som finns just nu. Så tänker jag.

En sådan här bordsplateau i någon form har jag önskat mig länge. Den här modellen med den sirliga mässingskanten är så fin. Den säljs inte alltför sällan med avsändare Svenskt Tenn, men där är jag tveksam. Vacker hur som helst. Det roliga med denna är att det var en vän till mig på besök som fann den på en av mina vanliga loppisar. Själv tågade jag förbi och missade den. Så med det i åtanke är den mig lite extra kär. Du kära februariljus. Ge mig allt du har.

signature

7 a week: Februarivindar

Denna vecka inleds med friska vindar. Tre snabba från helgen. Sista avsnittet av Kalifat hos SVT. En omdiskuterad serie inte utan brister, men med ett allmänmänskligt perspektiv som väcker mycket tankar. Jag rekommenderar den alla dagar i veckan. Ett unisont jubel när Dotter lyckades ta sig vidare till Melodifestivalens final, efter att vi laddat med Boeuf Bourguignon och Vallmokaka. Jo då, vi sitter bänkade – framförallt för att tonårsbarnen fortfarande vill se av ren tradition. Bästa låten redan 2018 med Cry, men då platt fall. Bättre lycka nu. Och Anna Bergendahl med kiltdansare och allt var en cool version av en nutida åttiotals-Bonnie Tyler. Lite koll ute i växthuset och övervintringstältet. Nästa vecka är det dags att ta de första sticklingarna. Den gröna blicken börjar att vakna. Jag tycks frossa vidare i Barbour och Alexa Chung som jag skrev om i fredags. The Hackney Gardener skriver om rosträdgården vid Christchurch Greyfriars Church i London där bilderna är tagna. Ute i den egna trädgården är perennerna redan på väg upp. Kära daggkåpor, det är inte riktigt dags än. Undrar hur detta trädgårdsår blir?

Helgen var också de största snödropparna som jag har sett som jag fick av min vän. Megaklockor med en svag doft. Helt underbara. Jag köpte även årets första tiopack tulpaner när det fanns min favorit Verona. Nu har de vecklat ut kronbladen, blivit ljusgula och doftar lite citron. Jag lade även fram min nyfyndade kudde sydd i Gripsholmsrutan från Svenskt Tenn. Jag återkommer i veckan med ett inlägg kring denna klassiker.

På tal om Svenskt Tenn så har nu Alfa och Omega kommit i grönt. Jag har dessa bokstöd på min stående klassikerönskelista. För övrigt kändisar från På spåret där de står i fronten framför Fredrik Lindström.

Veckans stora pepp är den andra säsongen av Min fantastiska väninna på HBO. Ni har väl sett den första? Om inte annat så är det en order. Den finns på SVT Play några veckor till. En av de senare årens bästa serier, så förväntningarna på de nya avsnitten är stora. Vänskap och italienska vyer kan vara precis vad som behövs i februari.

Sofia Wood har ett sådant fint inlägg i dag om Tio saker att tänka på i köket. Sådana där bra trix, knep och kunskaper som lyfter matlagningen. Jag har en del att lära om pasta märker jag. Och mandolinen går varm.

Denna vecka är det Antikmässa i Stockholm torsdag till söndag. Definitivt något att se fram emot.

Jag slår ett slag för diverse allt-i-allo lådor på textilavdelningarna på loppis. De som får ett paket av mig framöver kan nog räkna med ett grönt band i någon form. Och blommande körsbärskvistar på det. Februarivindar runt knuten.

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet 6/2020

Vi går mot februarihelg. Ett litet snötäcke kom och gick här hos mig, men nu reser sig de första lökväxterna ur jorden igen. Inspirationen har siktet inställt på anda tider och jag börjar detta fredagssvep i engelsk grönska. Alexa Chung – obligatorisk med sin rosa It-bok i de bokhögar som byggdes när den kom – designar för brittiska Barbour. De klassiska oljerockarna får ett nytt sammanhang i bland annat den här kappan, modellerad efter en äldre upplaga i arkiven. Perfekt för en resa i England med fokus på trädgårdar, antikaffärer och ett aldrig sinande Afternoon Tea? Förmodligen.

Mer rosa – trenchcoat från Arket. Känslan för trenchcoaten kommer nästan alltid först när det nalkas vår.

Förhandsbokningen till årets bokrealisation är i gång. Jag har inte tittat så mycket, endast scrollat några favoritkategorier som hem & trädgård och klassiska romaner. Den här har jag tittat på tidigare – hemligt trädgårdssällskap med personliga betraktelser från långa gröna liv lockar.

IKEA presenterar sin nya kollektion BOTANISK med vackra bilder. De handgjorda produkterna sätter fokus på social företagsamhet och grön glädje. I bilderna märks att man gärna stylar med äldre produkter för att få till en känsla med det nytillverkade.

Textilierna har broderade detaljer. Jag tycker definitivt att jag börjar se mer och mer av klassiskt handarbete på sociala medier. Ett tag var det fokus på korsstygn, men nu verkar det fria broderiet vara på stark frammarsch. Kanske dags att utmana den sovande DIY-genen och ta fram nål och garn ur förrådet?

Klassiska fredagsunderhållningen På spåret triggar allmänbildningsnerven och den illa dolda lyckan när man klarar något klurigt är total. Musiken är en viktig del. Förra fredagen var det Good Harvest. Lyssna här på nya skivan.

Jag svarade på några frågor kring min Vintage-påsk till en tidning i veckan och kom i lite känsla. Många vill se alternativ till fjädrar. Lyngby Porcelain visar sina romber i vårfärger.

Helgbuketten står redo här hemma. Den vackraste.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Malmstens lampskärmar – bland herbarium och grässtrån

I år lanserar Carl Malmsten-butiken en ny kollektion med de klassiska växtlamporna. Kollektionen Flora har tagits fram i med Eva Schildt och Örsjö Belysning. Lamporna har fått en mässingsdetalj och skall lyfta in skärmarna i 2020-talet. Jag tror absolut att det är dags för en renässans, inte minst för hantverket, förankringen i naturen och vår längtan till det ursprungliga och nära.

Malmsten-butiken ligger vägg i vägg med Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm. Här möts man av ett annat universum än Josef Franks och Estrid Ericsons mer myllrande värld. Här är det snarare mer av minimalism, nordisk svalhet och fokus på ett slöjdat uttryck. Det finns i och för sig ingen motsättning – fokus ligger på kvalitet och hög formgivningsgrad hos båda. Malmstensbutiken firar 80 år i år och är väl värt ett besök. Jag återkommer med ett inlägg om favoriter bland Malmstens möbler och uttryck framöver. Det känns som om de är mer aktuella än någonsin.

Men nu är det lampskärmarna som är i fokus. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om dem som finns här då jag precis funnit en Birgitta-skärm på loppis och det var ett sådant fint reportage i Residence om Vanja Sorbon Malmsten. Sorbon Malmsten är barnbarnsbarn till Carl Malmsten och den som i dag ombesörjer hantverket med att ta fram skärmarna. Om ni har Readly rekommenderar jag att leta upp reportaget från nummer 1/2017. Det är fascinerande att läsa om processen med skärmarna, allt i från insamling av växter, svetsning av ställningarna och skapandet av den färdiga produkten.

Ljuset silas så fint i skärmarna och det är som att ha ett litet eget lysande herbarium på hemmaplan. Om jag för övrigt tror på en renässans för att samla växter, pressa dem och montera dem på klassiskt vis? Svar ja. Ett av mina mer oklara beslut på loppis var att lämna ett gammalt trettiotalsherbarium för trettiofem kronor. Vad i hela friden tänkte jag på? Jag kanske får bli växtsamlare i sommar, bland många andra tror jag. Bukowskis

Det var Carl Malmstens svärdotter Birgitta Sorbonne Malmsten som var kvinnan bakom lampskärmarna, så detta är en riktig familjeaffär. Tillverkningen togs sedan över av Egil Malmsten och nu är det som sagt dottern Vanja som tillverkar skärmarna. En klassisk kombination är växtskärmar på en av Carl Malmstens Staken – en golvlampa med höj-och sänkbar arm som också känns så rätt i tiden. Lampan började nytillverkas 2017 av Tre Sekel i samarbete med Malmstensbutiken nu i oljad ek.

De här formerna känns också som något som vi gärna tar till oss nu och som passar utmärkt med växtskärmarna. Lampfötter av Carl Malmsten/Uppsala Auktionskammare.

En av de nya skärmarna av Eva Schildt i serien Flora. Så vackert att kapsla in torkade strå på detta sätt och mässingen tillför värme. Jag har sett en enda skärm under mina loppisturer och den köpte jag, men vem vet vad som händer i vintageland? Nytt och gammalt förenas sannerligen i dessa skärmar tycker jag.

signature

Februari tar sin början

Februari tar sin början med ljuset som letar sig in i alla skrymslen och skoningslöst visar vinterns kranka blekhet. Jag väljer att fira genom att bjuda in lite sommarkänsla till sovrummet. Förra veckan fyndade jag två karmstolar och den ena har hamnat i denna hörna. Det är så fint med kombinationen björk och rotting. Stolarna har skänkt mycket inspiration och inredningsglädje. För att förstärka det lätta och luftiga tog jag fram ett Rox & Fix-kuddfodral, en loppisfyndad Dali-tavla och en tickingrandig lampskärm från nittiotalets R.O.O.M. Den sitter på en lampfot från Upsala Ekeby. Palmgrensväskan och Panamahatten väntar på varmare tider. De små Beswick-hundarna köpte jag i helgen. Och döm om min förvåning då jag fann en snödroppe här hos mig! Jag har sett rapporter nedifrån landet, men tänkte att de kan väl inte redan ha kommit hit. Jodå. Blandad grön glädje med en stor dos av klimattankar…

I helgen var jag på bio och såg Unga kvinnor. Så fin regi av Greta Gerwig, bra skådespelare och njutbara miljöer. Rekommenderas varmt som en pralin med budskap i februari.

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet 5/2020

Hej fredag och den sista dagen i januari. Vi går mot februarihelg med andra ord. Jag hälsar månaden med ett klassiskt svep och börjar hos Other Stories med chic parisisk marknad. Min hålögda uppenbarelse ger nog en annan syn till helgens loppisrunda, men man får väl lov att se framåt mot fina tröjor och ett stadigt grepp om en fyndad lampa.

Skånska korsvirkeshus med innergårdar och kullersten? Ja, jisses – en garanti för hjärtdunk. Gunnetorpsvägen i Jonstorp, Höganäs till salu genom Bjurfors.

Den karga gotländska naturen lockar lika mycket den. Här i Furillens bekanta miljö där Grythyttans bilder av Daniella Witte kommit till. Gungstolarna står än så länge inne i växthuset, men siktar på comeback när temperaturen stiger. Jag har också köpt ett mindre bryggeribord på loppis som jag skall måla i vår.

Johanna Bradfords kärlek till kök har lett till en ny satsning på Cupboards & Goods som lanseras nästa vecka. Det har hänt så otroligt mycket med synen på kök sedan vi byggde vårt hus 2008. Bilden ovan kommer från Johannas kök. Så vacker grön färg för ögat som bryts mot den mörkare tonen i kaklet, tillsammans med trägolv och marmor.

Barockpärlor – som känns som en av de starkaste trenderna inom smycken – från Sophie by Sophie.

Det tillhör ju knappast de klokaste besluten att se om Mad Men i sköra januari. Få serier är så mörka och cyniska som denna, samtidigt som den tillhör något av det bästa. Jag har precis sett säsong fem igen med favoriten Jared Harris. Jag får kasta mig över något betydligt mer lättsamt nu – kanske inte så ljust i James Nortons maffiaserie – men något helt annat förmodligen.

Björk och rotting är en sådan fin kombination! I veckan fyndade jag två karmstolar som jag som bäst håller på att få in här hemma. Hoppas på lite sol så skall jag visa dem ordentligt. Empirestolar av Johan Petter Grönvall/Bukowskis.

Varmt välkommen februari med bokrean, semlorna, sticklingarna, blodapelsinerna, sportlovet – och framförallt ljuset!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

I säsong: Förkylningssoppa

Virusen de bara snurrar och snurrar. Denna tid på året har jag min förkylningssoppa i kylen. Den är alltid bra att ha färdig att ta av när orken tryter och den värmer inifrån och ut. Här är devisen enklast möjliga som proppas full med saker som jag har hemma. I grunden tar jag ca 1 kg morötter och 1/2 kg potatis och skalar tillsammans med en stor lök. Löken finhackas, det andra tärnas och bryns i lite smör eller olja i stor kastrull. Sedan tar jag i vatten som täcker, några buljongtärningar och kokar i cirka tjugo minuter. Grönsakerna körs med mixerstav för att få en slät soppa. Nu kokar jag upp igen med en burk kokosmjölk, massor av färskriven ingefära, lite chilikrydda, honung och pressad apelsin. Rostade pumpakärnor och bröd med ost är gott till samt ett glas äpplemust. Smaklig spis!

signature

Konsten att visualisera

Loppis handlar mycket om konsten att visualisera. I en vanlig butik är mycket av det redan gjort med skylt och exponering av saker i olika miljöer. På loppishyllorna är sakerna ofta avkodade och utan referenser. Då gäller det att öva på sin förmåga att se tingen i ett sammanhang som passar en själv. När januari mest handlar om regn och grå himmel istället för snöknaster, är det inte alls svårt att se framåt. Mitt gröna öga är fortfarande lite yrvaket för säsongen. Jag har köpt årets första fröer när Blomsterlandet hade halva priset, men annars är det fortfarande mest dvala. Men att se mig själv i olika situationer framledes när det gäller uteliv och växthus – det går galant. Det är snarare så att man får lära sig att ta det lite lugnt nu med alla ting som kallar på en för att användas när den där första testunden skall dukas upp ute. Duken på bordet skall vara Maria Åströms Rosa Centifolia som jag önskat mig länge och fann på Tradera. De gamla duktyngderna håller den på plats när jag dukar upp klassiska Skagerak-brickan med Lemon Curd i portugisiska marmeladburken och sätter på rottingskyddet över sconsen. Jo då, jag ser det allt framför mig.

För nu blir det knoppande körsbärskvistar och kanske satsar jag på citronkräm redan till helgen. För även om jag är duktig på att visualisera framåt, är jag också ganska bra på att fånga det som är nu. Citrussäsong och allt – ja så får det bli.

signature