7 a week: Andra helgen i november

Den här helgen bjöd sannerligen på såväl lördags-innesittarväder med den första snön, som en solig söndag med novemberljus i hela huset. Fäder har blivit firade denna dag, tillsammans med massor med praktiska projekt. Vi har blivit med husets första längre gardin. Jisses så ombonat och fint det blev efter snart på dagen nio år här. Vissa saker tar tydligen tid… Jag visar mönsterexplosionen kommande vecka. Snart blir nog även hela härligheten kompletterad med att packa upp den där Snöblomman ur paketet på allvar.

Meryl Streep /Vogue.

På helgens loppisrunda fann jag en äldre oglaserad variant av denna klassiker från Nittsjö. Vasen Cylindro ingår i den anrika keramikfabrikens satsning på att nylansera äldre modeller – något som jag tycker har fallit mycket väl ut. Mycket av det nya godset är vitglaserade – så vackert det med.

Netflix har inte världens roligaste utbud när det gäller film, men vid min senaste scanning fann jag A Room With a View – en av mina absoluta favoritfilmer. Jag brukar se den i jultid – kanske sparar jag den även denna gång.

Chefredaktören för svenska Elle Decoration – Svante Öquist – upphör aldrig att inspirera mig, såväl vad gäller inredning som trädgård. Ni missar väl inte instagramkontot här? I helgen var det en artikel med i Svd:s magasin – tack för länk, Karin. Alltid så fint, hållbart klassiskt och idémässigt i framkant.

Efter blommorna kommer änglarna som jag skrev på Instagram i går. Nu tänder jag upp de här klassikerna från Svenskt Tenn. Favoriter i tider av advent och jul.

Växthuset har blivit med en liten minigran. Det är Adventsförväntan i luften!

Väl mött nya veckan!

Fredagssvepet 45/17

Den här veckan tog jag verkligen steget in i Adventsförväntan. Det är som det brukar vara. När Alla Helgons helg är förbi, då blir det fullt påslag med denna känsla. I veckan har det blivit saffranskaka, vintagepynt och amaryllis. Har du några önskemål på inlägg i temat framöver? Skriv gärna en rad om det är något speciellt du vill se. Med några pampiga Fledermaus tar jag mig härmed an veckans fredagssvep.

Jag antar att jag inte är ensam i att se fram emot den andra säsongen av The Crown som kommer på Netflix 8 december. Nu har det släppts en längre trailer. Can´t wait!

Och såklart siktar en Tennet-tant av min kaliber till tisdagens kväll och julen 2017 på Strandvägen. Det skall bli roligt att se vad som finns i år – förmodligen en kombination av nytt och klassiker.

Förra året tyckte jag bland annat om hur tygerna från GP & J Baker användes i julskyltningen. Det är inte Magnolia som legat till sig i ett år som loppisfynd hemma hos mig, men väl ett annat mönster från firman. Nu har jag äntligen köpt gardinstänger, så förhoppningsvis går vi mot en mönstersprakande jul här.

Jag tycker om Novellix små noveller. Nu släpps en box med fyra klassiker om kärlek – bland annat Virginia Woolfs Arvet. Så vackert omslag!

Färg- och blomsterexplosion hos & Other Stories.

Small Talk med Johanna Bradford med bilder av Kristin Lagerqvist hos The Way We Play.

Veckans bloglove till Åsa på At My Casa som pysslat så fint i sitt växthus. Jag har en säck med grönt i mitt glashus – blir inspirerad att fixa i ordning lite vintervackert.

Stranger Things gör att man blir tillbakaflyttad till Åttiotalet även musikmässigt. Sniff till den här klassikern.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

We decor life: Vackrast just nu

Det råder ingen tvekan om vad jag finner vackrast just nu. Säsongens första snittamaryllisar såklart. De där svällande knopparna av favoriten Rilona bär allt det som jag tycker om denna årstid. Det är alltid något hoppfullt med knoppar. Amaryllisen skiftar från denna inneslutna skepnad med lite försiktiga strimmor av färg till att slå ut till överdådiga maximalistiska blommor. Den här sorten blir åt det aprikosfärgade hållet.

Jag blir alltid lite sakral i mitt uttryck efter höstens överdådiga färgkalas med alla pumpor och löv. I den andan passar en ljusstake som kommit till mig denna höst. Det är Walter Andersson som gjort den för Ystad Metall. Jag kommer att tänka på Jenny när denna skall tändas upp – det var hos henne jag såg den första gången.

Efter att ha varit lediga några veckor hoppas jag att ni är sugna på lite utmaningar igen inom ramen för We decor life. Veckans ord är Vackrast just nu. Tolkningen är fri. Vill du vara med? Länka till din blogg i inlägget till och med tisdag, så hittar vi varandra.

We decor life

Vintage i jul

Nu när många loppisar börjar smyga igång med försäljningen av ting inför julen, slår jag ett slag för att köpa vintage även till denna högtid. Det finns ett gigantiskt utbud, men godbitarna brukar gå åt snabbt, så det är ett tips att börja kika redan nu. Här i staden har de stora ställena speciella julmarknader och då gäller det att hänga på låset om man är intresserad. Jag tänkte att vi tar en titt på några ting som kommit min väg hittills denna november. Mest fladder i magen fick jag när jag fann de här glöggmuggarna som Pia Törnell gjorde för Blossa 2004. De tillverkades av Rörstrand och var före sin tid med att använda ord på dekorativa föremål. Jag är ingen storkonsument av glögg alls, så jag använder dem som lyktor istället. Fint när ljuset reflekterar stjärnfall, nejlika och snöknarr. Törnell producerar fortfarande i lite annan variant under egen vinjett Studio K i serien Skare.

Är det verkligen någon som köper från de där staplarna av gamla jultallrikar? Jodå, jag exempelvis. Jag har haft med dem på bloggen i många år – det första inlägget är detta från 2011 tror jag – och nu börjar intresset komma mer och mer. Jag har begränsat mitt samlande till framförallt Royal Copenhagen-tallrikar. Ny för säsongen är 1966 års stiliga utgåva med koltrast på gren. Jag använder dem som assietter och även serveringsfat denna tid på året. Slitaget är ofta lika med noll eftersom de hängt på väggen hos tidigare generationer. Gallerfatet där då? Det är William Stenbergs klassiska Filigran för Gullaskruf. Någon dag när jag har mycket tålamod skall jag trä ett sammetsband runt fatet med inspiration från senaste Gods & Gårdar. Det känns mer rätt än någonsin att smycka ut saker som man har året runt. En rosett här och där gör mycket för stämningen.

Förra året kom Watt & Vekes fagra SnöblommaJag köpte ingen då, men när den fanns med på en utförsäljning till ett så bra pris, blev jag med några. Det skira pappret är verkligen något extra. Nu gläntade jag bara lite på paketet här – stjärnor får bero ett tag än. Ett annat loppistips är ljus. Tine K:s snurriga ljus som jag hade med här, syns mycket inför denna jul. Jag fann guldiga vackra för en krona stycket i helgen. Det finns något djupt vördnadsfullt inför pynt som omsorgsfullt packats ned och vårdats genom åren.

Jag hoppas ni blir inspirerade att hålla utkik efter julpynt vintage!

Nyttig saffranskaka, for the love of tea och den första hyacinten

I helgen kickade den in med full kraft – min kära Adventsförväntan. Det börjar alltid med blommor för mig. Sedan kommer smakerna. Till söndagsfikat blev det därför en saffranskaka. Jag har haft med den förut, men bloggen som jag fann receptet på verkar nedsläckt så jag tar det i repris. Det är tydligen kladdkakans dag i morgon, så då passar den lite extra bra. Och jag lovar – den här kakan får hög sötma av dadlarna och blir så där mjuk och saftig som man gärna vill ha.

SAFFRANSKAKA

Sätt ugnen på 175 grader. Fodra en liten form (ca 20 cm) med bakplåtspapper. Ta lite kokosolja på kanten. Mixa samman 3 ägg och 15 dadlar i en matberedare. Ta i 3 dl mandelmjöl, 0,5 dl vatten, 2 msk kokosolja, 0,5 tsk vaniljpulver, 1 tsk bakpulver och 1 paket saffran. Mixa samman till en jämn smet. Häll i formen. Grädda mitt i ugnen cirka tjugo minuter (prova dig fram här – i vanlig ordning varierar tiden lite beroende på ugn och form). Pudra över kokos. Servera med lite lättvispad grädde.

Snart hoppas jag att snittamaryllisarna kommer på bred front. Det är något alldeles extra med de första – gärna i någon aprikos eller rosa ton. Här hemma ståtar säsongens första hyacinter, tillsammans med lite grönt från skogen.  Tehuset Java fyller 85 år och skickade i samband med det ut några gåvor, bland annat den fina jubileumsburken. Blandningen smakades av i går och jag tyckte om den. Och se så fint burken pryder sin plats i köket. Är man förpacknings- och tenörd så är man.

Med hopp om en fin start på veckan!

7 a week: Första helgen i november

Så fick höstlovet sin symboliska avslutning genom att jag och sonen såg det sista avsnittet av Stranger Things. Jag har sedan jag var liten älskat magin i böcker – att man kan öppna pärmen och efter några sidor vara inne i en helt annan värld. Det blev lite samma känsla här och det känns stort att ha fått dela det med sin fjortonåring. Det är inte alltid man är på samma plan, men här hittade vi något som förenade. En blandad påse virtuellt godis – håll till godo. Den vackraste av evighetsgirlanger på önskelistan i tider av Adventsförväntan – Malin Appelgrens glimrande mässing.

Flawless Kate Winslet på brittiska Harper´s Bazaar.

En tid av önskningar och planering av gåvor. De här små smyckesaskarna får mig att bli liten igen och varsamt lägga in det allra finaste halssmycket i sammetsklädd snäcka. Kan tänka mig några även som stor.

Artilleriets bilder från ett gammalt hus – Vrångsholmen – har spridits med vindens hastighet sedan de kom i fredags. Mina ögon fastnade framförallt på den här kombinationen med panelen, tapeten och mattan. Jag tänker att det är hög tid att vinterbona sovrummet med sängmatta där jag kan lägga mina säsongsböcker på hög.

Det blir dock inte den här uppe i sovrummet. Det är något med att titta i kokböcker sent på kvällen – jag blir alltid så hungrig! Nej, de här bläddrar jag i nere i köket, där klassikerna nu flyttas upp i Pilasterhyllan. Vinterns goda ting är min stora favorit som hängt med i många långa år nu. När jag börjat bläddra i den vet jag att en ny säsong verkligen är här.

Det är kranstider. Det dröjer till första Advent innan de traditionella enriskransarna kommer upp på dörren, men fint att binda redan nu. Snyggt med blått band till. H&M.

På pricken inspirerande färgskala – amore på den. Broste Copenhagen.

Väl mött nya veckan!

Fredagssvepet 44/17

Denna höstlovsfredag bjuder på strålande sol här hos oss. Löven glöder och de sista rosorna blommar. Alla Helgons helg stundar. Tid för eftertanke, att tända ljus, ta de sina intill sig lite extra och tänka på de som inte längre finns bland oss. Jag samlar mig till ett klassiskt svep. Håll till godo med denna version som går i röda toner och är full med ljus. Jag börjar i Djursholm där det nu saluförs en extravagant bostadsrätt i en stor gammal villa. Jag har bloggat om den förut, då genom ett Small Talk i somras med The Way We Play. Jag är inte helt överraskande otroligt svag för den här mer maximalistiska stilen med en stor dos klassiker och Svenskt Tenn som blandas med fingertoppskänsla. Jag bor inte alls så här, men inspirationen är fri i vanlig ordning. Och uteplatsen i höstsolens glans. Vackert i kubik. Per Janssons Fastighetsförmedling genom Trendenser.

I SAMARBETE MED BOSTÄLLETS VEDUGNSBAGERI 

Kanske tid för en utflykt ut på landet? I veckan skrev jag om Boställets Vedugnsbageri här i Östergötland som har öppet i helgen. En bulle och chokladbiskvi är aldrig fel. Och passa på att plocka in kvistar med nypon nu. Så fint att dekorera med.

Butikerna har börjat sända ut mejl om när julen öppnas. Det verkar som om vi får vänta några veckor till innan exempelvis Svenskt Tenn och Artilleriet öppnar upp. IKEA har varit igång länge nu om man redan vill ha en dos. Artilleriet.

Ja tack, tomten. Smythson

Maximalistisk stämning från Farrow & Ball. Genom Seventeen Doors

Vacker blus/H&M.

Min nästa miniserie – premiär i dag – blir Netflix Alias Grace som bygger på Margret Atwoods roman.

Bivaxljus från brittiska Toast.

First Aid Kit – Postcard

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

Boställets vedugnsbageri

DETTA INLÄGG PRESENTERAS I SAMARBETE MED BOSTÄLLETS VEDUGNSBAGERI

Jag är sprungen ur myllan. Mina stigar gick runt de östgötska sädesfälten. Vägen till Klockrike ledde hem. De röda ladorna lyste som facklor i höstsolen när vi slättens barn tog bussen in till staden. Då längtade vi bort. Nu längtar jag tillbaka.

Ut från staden till små slingriga grusvägar som leder längre ut på landet. Om man kör in på en av dem ungefär två mil från Linköping, kommer man till Boställets Vedugnsbageri. Svenska folket mötte 2017 i sällskap med Mandelmanns gård i TV-soffan. Det blev ett slags manifest för den rörelse som känts länge nu – längtan till det lilla livet, jorden, det nära och de kära. Även om vi inte alla tar det steget fullt ut, så är intresset för utflykter till den miljön större än någonsin. Karin Lorin med familj gjorde resan. Efter ett tag började tanken komma om att försöka finna en verksamhet som kunde möjliggöra att arbeta hemifrån. Den stora röda ladan blev utgångspunkten för tankar kring bageri och café. Hösten 2011 öppnade Boställets Vedugnsbageri. Från att ha varit en småskalig rörelse har det utvecklats till något som drivs året runt.

På Bostället är säsongerna alltid närvarande. Omgivningen blir en del av upplevelsen när den milsvida utsikten över Östgötaslätten ändrar skepnad över året. De vidsträckta fälten bildar en fond där landskapets karaktär skänker stämning till platsen. När löven faller dras blickarna inåt igen och ladan får spela huvudrollen när utemöblerna tas in.

När man går in genom dörren möts man av doften av nybakat bröd. Ladan har en öppen planlösning, så här ser man rakt in till den stora vedugnen som är hjärtat i verksamheten och ger brödet en speciell karaktär.

Allt bröd är gjort från grunden med lokala råvaror. Handens verk är alltid närvarande och som cafébesökare ser man verksamheten på bakbordet när man beställer. I samspel med mer moderna inslag värnas det om de traditonella bakverken.  Årets Östgötadagsbakverk blev exempelvis en Arrakskrans, inspirerad av 50-talet, från Bostället.

I ladan där man nu sitter och fikar fanns mjölkkor till på 1950-talet. Namnskyltarna i taket minner om en annan tid, samtidigt som historien levandegörs. När vindarna tar tag utanför ladan känns det fint att värma sig med en kopp varmt med tilltugg i båsen där korna en gång huserade. Bostället har även utökat cafédelen med en vinterträdgård som erbjuder fler platser.

Sommar är mer av klassisk utflyktssäsong för många av oss. När det gäller ställen på landet är de även förknippade med att sitta ute i solen och äta bullar. Det är kanske ändå en regnig novemberdag som man behöver en utflykt som mest?

På Bostället serveras även lättare luncher i säsong – här färg- och smakterapi i form av en höstsallad med bröd.

För mer information om Bostället, aktuella öppentider och saker på gång besök hemsida, Facebook eller Instagram.

En fika är aldrig långt bort. Unna dig en utflykt till något fint ställe.

Fotografier: Weronica Fremenius