Author Archives: Weronica

Vintage ur vår tids perspektiv

I morse läste jag Sofia Woods senaste inlägg som handlar om faran – utifrån WWF:s kunskap – i att snäckor är något som många vill ha i sitt hem. Jag har gått och tänkt på det sedan hela dagen. Många med mig är sedan länge förtjusta i snäckor som dekoration, inte minst med inspiration från Estrid Ericsons universum på Svenskt Tenn. Frågan aktualiserar tankar kring hur vi förhåller oss till äldre föremål och våra nutida värderingar. Jag har tidigare visat snäckan på bilden som sitter på en tennsockel och fick även då kritik för att det var en utrotningshotad art som var fel att visa. Kommer min snäcksamling – som uteslutande består av vintageköpta snäckor – att betraktas som en sorglig påminnelse om en naivitet kring att ta in naturen utan att tänka på vidare konsekvenser med ekosystem? Det väcker tankar, det gör det.

Jag kommer också att tänka på en diskussion som Frida på Trendenser hade för några år sedan kring att mörka träslag började komma som trend, vilket problematiserades utifrån ett miljöperspektiv. Här argumenterades det även för att man skall undvika äldre möbler, eftersom de kan skapa en efterfrågan på nyproducerat om man nu vill ha den stilen. Som den loppisräv som jag är, har jag lite svårt att säga att man inte skall ta tillvara på det som redan finns. Senast i går köpte jag en teak-spegel. Tänker man varvet runt är det sannolikt att man hanterade exotiska träslag på ett helt annat sätt på säg 1950-talet än i dag. Jag vidhåller nog ändå att det är bättre att använda det som redan finns, än att tänka nyproducerat. När man handlar vintage är äldre tiders värderingar och sätt att hantera saker alltid närvarande. Frågan är hur mycket vi skall lägga av vår tid på det redan producerade? Det är inte heller hugget i sten vad som anses comme il faut. Pälsar är väl ett konkret exempel i modet… Vi har väl även tagit bort det fina från exempelvis elfenben och riktiga djurhudar som skjutits på den Afrikanska savannen – även om det är antikviteter vi talar om. Jag tycker att frågan är intressant och högst relevant om man rör sig mycket bland äldre ting. Får du några tankar?

♡

Tänker på: Ett nytt sätt att se på konsumtion

Den stora tankeomställningen med att välja andra hand i första hand, har för mig över åren handlat om hur jag svarar på behov som uppstår. Mitt vintagespår började i att finna högkvalitativa dekorativa föremål till mitt hem, men nu handlar det lika mycket om insikten att det mesta finns att tillgå den vägen. Det gäller att se över sina konsumtionsmönster och att ställa om för att behovsuppfylla på sikt. Vissa saker är det lätt att gå ut i en secondhandaffär och köpa direkt. Annat måste man planera lite mer för och tänka sig att man förr eller senare kommer att finna, så där kommer tids- och tålamodsaspekten in. För mig blir det en helt annat tillfredsställelse när bitarna sedan faller på plats.

Detta har lett till att jag ser på inspirationsbilder från företag på ett annat sätt. Många är numera mycket duktiga på att skapa sammanhang för sina produkter. Det märks att vi konsumerar bilder på ett helt annat sätt. Det är numera nästan är ett måste med hög kvalitet i det ledet för att nå ut. Och se – IKEA lockade mig med sina senaste pressbilder för kollektionen BORSTAD som lanseras i februari på varuhusen. Tanken är att lansera produkter i bra material för att kunna ta hand om och vårda det vi redan har hemma. Berömvärt naturligtvis att en sådan stor aktör går i fronten när det gäller att tänka hållbart i flera led. Leder det till en önskan att köpa just dessa produkter när de lanseras? I min omställning gör snarare bilden något annat med mig. Jag börjar fundera på vad det är jag faller för i bilden? Jo, den lyckas förmedla just den stämning som jag och många med mig känner nu i januari. Det är känslan av att vilja fixa hemma, att organisera, att känna ljuset igen och för all del doften av såpa. Den ruffa miljön gör att de skinande blanka produkterna ser ut som om de har varit med länge.

Jag blir snarare sporrad att göra få till samma känsla med det redan brukade. När det gäller den här typen av praktiska föremål är det inte ett dugg svårt vill jag säga. Betänk den rad av husmödrar som har föregått oss i generationer. Korgar finns det ett överflöd av, liksom linnehanddukar. Zinkbaljor är inte heller någon bristvara vintage, för att inte tala om mattpiskare. För mig har det varit värdefullt att ta mig en tankeställare kring kommersiella budskap och behovsskapande konsumtion på detta sätt. Kanske kan det inspirera någon mer?

♡

I säsong med blick framåt

Först – stort tack för era fina hälsningar! Jag uppskattar varenda en. Ni ger kraft framåt och får mig att vilja skriva mer igen efter att ha varit mer bilddriven inne på @baravackrating. För ni vet väl att jag finns där med fokus på vintage? Om inte, så titta in där också. Jag kommer inte med någon programförklaring annat än att i vanlig ordning ha mina hörnpelare klassiskt, säsongsbaserat, tidlöst och hållbart. Jag tänker att jag tar det helt enkelt från här och hoppas att ni är med mig.

I lördags var jag på den sedvanliga loppisturen. Förut var lördagsförmiddagar mina pyjamastimmar med långsamt tempo. Nu är det nästan alltid lite tidigare frukost och tempo för att ta mig ut till öppningen av mina secondhand-affärer. Man är inte ensam där en lördag, långt ifrån. Det gäller att kryssa snabbt, lita på sina falkögon och att behålla sin kompass. Nu kunde jag komplettera min än så länge tämligen modesta samling av brittiska Portmeirions Pomona. Jag är ju en brittisk trädgårdstant uti fingerspetsarna. Dekoren på detta porslin som är hämtade från botaniska illustrationer ur “Pomona Britannica” från 1818 är därför svårt att motstå. Porslinet är fortfarande i produktion med lite variationer. Det man ser på loppis kommer oftast den design som gjordes av Susan Williams-Ellis 1982. När jag lade upp på Stories på Instagram fick jag många nostalgiska direktmeddelanden som hade minnen av servisen. Jag har ingen sådan koppling till den, men tycker mycket om den. Det brukar vara olika frukter på porslinet om man finner en liten stapel med skålar. Min favorit är päronen. Jag tänker kanske framförallt på den som att duka med ute under den varmare säsongen, men säg den som inte behöver lite eskapism i januari?!

Januari är mycket organisation och fixande hemmavid. Köksskåpen har fått sig en rejäl genomgång. Jag har staplat alla mina fat för att lättare komma åt dem och att verkligen använda dem. Alla sallader blir godare på ett större fat. I stapeln syns en blandning av Upsala Ekeby och Gefle samt ett italienskt Spruzzifat.

I helgen åt vi bland annat en av mina vintersallader. Jag har kommit igång ordentligt med min mandolin som jag fick i present för några år sedan. Fördelen med riktigt tunna skivor är att det går att äta mycket raw. Det blir helt enkelt godare och mer lätt att äta t ex olika kålsorter. Här blandas rödkål, granatäpplekärnor, apelsin och nötter efter tillgång. I går tog jag mandel som blivit över efter att ha använts till glöggen. I säsong – med lite blick framåt.

Med hopp om en fin start på veckan!

♡

Fredagssvepet 2/2020

Man sträcker sig efter de överblivna Rom Russin-bitarna i chokladasken. Eftertankens kranka blekhet är här tillsammans med det sköra och hudlösa. Hemmet känns luftigare än någonsin i samma anda som man finner granbarr på de mest märkliga ställen. Man blir lite rädd när en spegel fångar ens hålögda efter influensa anlete. Januari. Nu är du här. Jag möter dig med att svepa fram bland det vackra, det sevärda, det tänkvärda och det som inspirerar. Vi kan nog behöva det tänker jag. Välkommen hit igen.

Förvisso är jag som mest minimalist på hela året just precis nu, men inspirationsmässigt söker jag mig alltid till det brittiska ombonade. Januari är mycket att bygga kokong inomhus och vad bättre göra det än med textilier? Jag har gått tillbaka till långa gardinlängder i köket och tror att vi kommer att få se mycket fönstertextilier igen efter ett mer sparsmakat ideal. Goda nyheter är att just gardiner finns det mycket av på andrahandsmarknaden. Nästa steg? Kornischer och omtag? Inte helt omöjligt säger jag.

Min senaste förtjusning på Instagram är brittiska @christenpears som är journalist, pilateslärare och uthyrare av cottages. Hon har en klassisk stil men förenar det anglofila med Norden på ett tilltalande sätt. Sedan har hon ett bibliotek fullt med gamla Penguinpocket som hon läser och tipsar om. Det här tycker jag om.

Jo, man är ju fullständigt besatt av ljuset för tillfället. Har det inte varit en osedvanligt grå vinter hittills eller har man förmågan att förtränga år från år? Det känns bara som en lång höst som fortfarande pågår och man längtar snöknarr. Gardiner igen – Gunrid från IKEA genom Trendenser.

Ljuset igen då. Och alltid lika svag för att låta material mötas på detta sätt. Det skira får möta det rustika. Det fungerar alltid att ha med sig som inspiration till helgens runda i secondhand-land. Toast.

Liksom denna Åttiotalssiluett som börjar synas mer och mer. Hög midja kombinerat med överdel med volym, markerade axlar och ballongärm. Något sådant vill jag hitta bland galgarna. Other Stories.

Om jag fastnade i Äkta Billgrens på SVT Play i går och plöjde alla sex avsnitten på en kväll? Svar ja. Jag följer Elsa Billgren i hennes kanaler, vilket gjorde att jag redan på förhand var en given kandidat för att intressera mig för denna dokumentära skildring i sex delar. Nu får man även föräldrarna Ernst och Helene – båda uppburna konstnärer. En stor behållning att följa med i konstnärslivet – framförallt inför Helene Billgrens utställning på Liljevalchs. Inte mycket av det som annars driver dokusåpagenren – konflikter – även om det anas mycket svärta. Självfallet rekommenderar jag!

Jag har sparat lite på den här. Jag har läst alla smått lyriska recensioner, men känt att ämnet möjligen pockade på andra stämningar än decembers överdåd och gulliga julfilmer. Vi var och såg den sista Star Wars-filmen på lovet. Jag trodde att jag hade tillägnat mig tillräckligt med nörderi för att uppskatta denna värld fullt ut, men vete sjutton. En lång actionspäckad sträcka för att få se Adam Driver göra lite mer bakom sin mask… Här får han betydligt mer att bita i och gör det särdeles bra. Filmen finns på Netflix.

Jag har alltid varit tant och tittat på Antikrundan, så ingen överraskning att jag satt bänkad i går med den stora koppen te. Jag tittar inte så mycket enligt TV-tablå längre, men vissa program lämpar sig för detta. Det tillhör att lida lite mellan varven, att inte riktigt förstå fascinationen inför alla svep över köerna och kassarna där och att tycka att många som uppenbarligen både har googlat och har koll inte har en aaaaning om eventuellt värde. Nåja. Det är en institution inom svensk television. Fint så. Och Anna Petrus-ljusstaken i tenn. Mamma Mia! Tenn är en av mina stora passioner och Petrus är mästarinnan. Läs hela historien om paret ljusstakar som såldes för 520 000 hos Uppsala Auktionskammare här. Det lär inte bli något av Petrus på helgens loppisrunda, men kanske ett annat fint tennföremål? Hoppet lever.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡

Fredagssvepet 47/19

Vi har fått fredag denna grå vecka, men för oss väntar ljust firande i kväll av vår nyblivna artonåring. Tiden den tickar på, kanske mest påtaglig när det gäller barnen. Älskade Anna. Månne välbehövlig ljusterapi i detta orangeri nere i Skåne? Jag såg huset till salu först hos @jennysplockochpinaler i veckan och sedan har det spridit sig. En ynnest att få titta in i en konstnärs hem. Det är så vackert!

Huset från 1913 i klassiskt tegel med fina ljusinsläpp och skulpturer i varje hörn. Ack, ack. In och njut av de fina bilderna med Edvard Trulssons konst hos Bjurfors.

Som en del i Bukowskis Modern Art + Design säljs föremål med som tillhört Estrid Ericson. Kittlande med den proveniensen för alla som i likhet med mig själv fascineras av denna mångsidiga kvinna.

Bland annat säljs ett porträtt utfört av Einar Jolin. Den ultimata önskningen i denna auktion vore väl den lilla bordsvitrinen där mästarinnan själv plockat med vackra saker. Missa inte heller den fina texten i anslutning till föremålen. Estrid Ericson lyckades i sina inredningar att skapa en magisk värld av ting. Enkla ytterst vardagliga föremål kunde kombineras med de mest exklusiva pjäser av högsta kvalitet. Hennes stil var överraskande och fantasifull men hade också en känsla av tidlöshet. Estrid ska ha sagt att ”goda ting behöver ingen förändring”. /Bukowskis

Det är gåvotider. Jag slår naturligtvis ett slag för second hand. Förra året gjorde jag denna inspirationsbild för små gåvor. Lova att titta vintage! Det finns så mycket fint.

Visst kan man längta efter det där pudriga lilla vita täcket nu?

I år exponeras Josef Franks Catleya lite extra i Svenskt Tenns jul. Det är ett trettiotalsmönster med utgångspunkt från en orkidé som växer i Sydamerika. I veckan fick jag en bricka med mönstret som nu ståtar på köksbordet. Så glad för den.

Nobelpriset närmar sig. Det går inte att undvika tanken på Sara Danius i sin magnifika klänning mitt på podiet förra året. I år har det varit många diskussioner om en av litteraturpristagarna och nu kommer Matilda Gustavssons Klubben om turerna i Svenska Akademien i spåren av den så kallade Kulturprofilen. Det har redan talats mycket om boken, vilket gör att man inte blir mindre intresserad.

Det här får bli min första lyssning när det gäller julmusik för året. Lite lågmält med svärta istället för bjällerklang upphöjt i hundra. Precis så vill jag ha det.

Jag hoppas att ni alla får en fin helg!

♡

7 a week: Adventsförväntan

Andra tider. Andra stämningar. I går åkte maken och jag för att närvara vid klockringningen för hans mamma till tonerna av julmusik på radion. I en tid av kär Adventsförväntan, samsas sorg och tankar om livet. Jag ska försöka finna min röst här igen. Your presence is the best present/Other Stories.

Glöggbild från förra året med mandelkakor och Mozartkulor. Jag har i vanlig ordning fått fram en del fint för att lysa upp november. Om bara lite ljus når mina breddgrader, så skall jag visa säsongspyntade hörn här hemma.

Det är i vanlig ordning inte fråga om att fylla huset med tomtar, utan mer stämningsskapande små detaljer. Nu dricker jag säsongste Vintersaga i tekopp från Royal Copenhagens Star Fluted. Jag har en enda kopp och just precis nu tycker jag att den är som allra finast.

I lördags eftermiddag satte jag mig ned med tekanna och en stor bit ingefärs- och päronkaka beredd att se något bra. Jag fastnade i klassikern Återstoden av dagen som finns på Netflix. Det var många år sedan jag såg den – rekommenderas naturligtvis.

Underbart omslag på aktuell utgåva av brittiska House & Garden som finns på Readly om ni har den digitala tidningstjänsten.Porträttet i kombination med den pyntade spiselkransen får hjärtat att skutta till. I år är jag inspirerad att dekorera med frukter – såväl riktiga som konstgjorda – på olika sätt. Jag får återkomma till det.

Den ligger där och väntar på mig som en godispåse. Jag har bestämt mig för att njuta långsamt denna gång och inte äta upp allt på en gång. Kanske rullar jag igång det första avsnittet av The Crown i kväll.

Förförra veckan var jag inbjuden till en frukost på Svenskt Tenn. Jag blev golvad av årets julutställning och återkommer även till den här framöver. För nu ögongodis i form av denna bild. Så inspirerad av färgerna, konsten och kombinationerna. Maximalism for the win.

Med hopp om en fin start på veckan!

♡

I säsong: Den godaste pumpasoppan

Hösten är pumpatid för att kulminera denna vecka innan andra stämningar tar vid. Jag är förtjust i att dekorera med de i dov grön färg och den vita Ghost-pumpan. När de har fyllt sitt syfte där är det bara att äta upp dem. Återvinning i dess bästa form. Jag ugnsrostar mycket pumpa på hösten eller gör soppa.

Min favorit är denna soppa med lite sting i. I förkylningstider som vi nu är i, är det ingen nackdel att dra på med ingefäran. Jag serverar gärna med äppelmust. I veckan var vi på höstlovsbesök på Brunneby Musteri som ligger i närheten av mitt föräldrahem. Det finns många goda sorter. Must är även gott att dricka varm innan glöggsäsongen är här.

♡

Fredagssvepet 43/19

Det är ingen större överraskning att jag inleder detta fredagssvep med att fira Svenskt Tenn 95 år. Här talar vi om en sannerligen livskraftig jubilar och en aldrig sinande källa för inspiration för min del.

För att fira har man tagit fram produkter från 1924 – bland annat denna fantastiska tennvas av Estrid Ericson. Formen av en pumpa är klassisk och har inspirerat många formgivare. Jag dras alltid till den bland loppisborden, bland annat i Upsala Ekebys skepnad.

Ett cashmere-set att bo i den kallare årstiden? Ja tack. /Arket.

För lagom till höstlovet ser det ut att svepa in riktigt kalla vindar. Frosten nalkas och höstens sprakande färger byts ut till kallare nyanser. De första amaryllisarna har anlänt till blomsterbutikerna, men jag är inte där riktigt än. Men snart så.

I dag kommer Sofia Woods kokbok ut i handeln. Jag ser fram emot att bläddra i mitt exemplar. Några favoriter genom åren kommer från Woods receptbank och här tror jag att det finns många fler.

Klart att man har börjat nedräkningen nu! En ny trailer finns att betrakta och nu är det bara veckor kvar. Jag funderar på att se om säsong 1-2 av The Crown för att riktigt ladda inför vad som komma skall. Så många bra skådespelare – bland annat Helena Bonham Carter som Prinsessan Margaret och det är svårt att inte imponeras av likheten mellan Prins Charles och Josh O´Connor. Ja, ja, är man brittisk kunganörd så är man.

Uppdrag finna vackra vintagebroscher får väl sägas ha gått sådär hittills, men om det är något man lärt sig som sakletare så är det att plötsligt händer det. Vacker jugendbrosch från Georg Jensen/Stockholms Auktionsverk.

Terese visade den här kalendern i sin blogg. Så fin!

Och värsta bästa fredagspresenten – Sarah Klangs nya album! Många sånger som jag hörde live förra hösten. Det här kommer bli mitt soundtrack tills julmusiken tar över.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡