Author Archives: Weronica

Fredagssvepet 47/19

Vi har fått fredag denna grå vecka, men för oss väntar ljust firande i kväll av vår nyblivna artonåring. Tiden den tickar på, kanske mest påtaglig när det gäller barnen. Älskade Anna. Månne välbehövlig ljusterapi i detta orangeri nere i Skåne? Jag såg huset till salu först hos @jennysplockochpinaler i veckan och sedan har det spridit sig. En ynnest att få titta in i en konstnärs hem. Det är så vackert!

Huset från 1913 i klassiskt tegel med fina ljusinsläpp och skulpturer i varje hörn. Ack, ack. In och njut av de fina bilderna med Edvard Trulssons konst hos Bjurfors.

Som en del i Bukowskis Modern Art + Design säljs föremål med som tillhört Estrid Ericson. Kittlande med den proveniensen för alla som i likhet med mig själv fascineras av denna mångsidiga kvinna.

Bland annat säljs ett porträtt utfört av Einar Jolin. Den ultimata önskningen i denna auktion vore väl den lilla bordsvitrinen där mästarinnan själv plockat med vackra saker. Missa inte heller den fina texten i anslutning till föremålen. Estrid Ericson lyckades i sina inredningar att skapa en magisk värld av ting. Enkla ytterst vardagliga föremål kunde kombineras med de mest exklusiva pjäser av högsta kvalitet. Hennes stil var överraskande och fantasifull men hade också en känsla av tidlöshet. Estrid ska ha sagt att ”goda ting behöver ingen förändring”. /Bukowskis

Det är gåvotider. Jag slår naturligtvis ett slag för second hand. Förra året gjorde jag denna inspirationsbild för små gåvor. Lova att titta vintage! Det finns så mycket fint.

Visst kan man längta efter det där pudriga lilla vita täcket nu?

I år exponeras Josef Franks Catleya lite extra i Svenskt Tenns jul. Det är ett trettiotalsmönster med utgångspunkt från en orkidé som växer i Sydamerika. I veckan fick jag en bricka med mönstret som nu ståtar på köksbordet. Så glad för den.

Nobelpriset närmar sig. Det går inte att undvika tanken på Sara Danius i sin magnifika klänning mitt på podiet förra året. I år har det varit många diskussioner om en av litteraturpristagarna och nu kommer Matilda Gustavssons Klubben om turerna i Svenska Akademien i spåren av den så kallade Kulturprofilen. Det har redan talats mycket om boken, vilket gör att man inte blir mindre intresserad.

Det här får bli min första lyssning när det gäller julmusik för året. Lite lågmält med svärta istället för bjällerklang upphöjt i hundra. Precis så vill jag ha det.

Jag hoppas att ni alla får en fin helg!

7 a week: Adventsförväntan

Andra tider. Andra stämningar. I går åkte maken och jag för att närvara vid klockringningen för hans mamma till tonerna av julmusik på radion. I en tid av kär Adventsförväntan, samsas sorg och tankar om livet. Jag ska försöka finna min röst här igen. Your presence is the best present/Other Stories.

Glöggbild från förra året med mandelkakor och Mozartkulor. Jag har i vanlig ordning fått fram en del fint för att lysa upp november. Om bara lite ljus når mina breddgrader, så skall jag visa säsongspyntade hörn här hemma.

Det är i vanlig ordning inte fråga om att fylla huset med tomtar, utan mer stämningsskapande små detaljer. Nu dricker jag säsongste Vintersaga i tekopp från Royal Copenhagens Star Fluted. Jag har en enda kopp och just precis nu tycker jag att den är som allra finast.

I lördags eftermiddag satte jag mig ned med tekanna och en stor bit ingefärs- och päronkaka beredd att se något bra. Jag fastnade i klassikern Återstoden av dagen som finns på Netflix. Det var många år sedan jag såg den – rekommenderas naturligtvis.

Underbart omslag på aktuell utgåva av brittiska House & Garden som finns på Readly om ni har den digitala tidningstjänsten.Porträttet i kombination med den pyntade spiselkransen får hjärtat att skutta till. I år är jag inspirerad att dekorera med frukter – såväl riktiga som konstgjorda – på olika sätt. Jag får återkomma till det.

Den ligger där och väntar på mig som en godispåse. Jag har bestämt mig för att njuta långsamt denna gång och inte äta upp allt på en gång. Kanske rullar jag igång det första avsnittet av The Crown i kväll.

Förförra veckan var jag inbjuden till en frukost på Svenskt Tenn. Jag blev golvad av årets julutställning och återkommer även till den här framöver. För nu ögongodis i form av denna bild. Så inspirerad av färgerna, konsten och kombinationerna. Maximalism for the win.

Med hopp om en fin start på veckan!

I säsong: Den godaste pumpasoppan

Hösten är pumpatid för att kulminera denna vecka innan andra stämningar tar vid. Jag är förtjust i att dekorera med de i dov grön färg och den vita Ghost-pumpan. När de har fyllt sitt syfte där är det bara att äta upp dem. Återvinning i dess bästa form. Jag ugnsrostar mycket pumpa på hösten eller gör soppa.

Min favorit är denna soppa med lite sting i. I förkylningstider som vi nu är i, är det ingen nackdel att dra på med ingefäran. Jag serverar gärna med äppelmust. I veckan var vi på höstlovsbesök på Brunneby Musteri som ligger i närheten av mitt föräldrahem. Det finns många goda sorter. Must är även gott att dricka varm innan glöggsäsongen är här.

Fredagssvepet 43/19

Det är ingen större överraskning att jag inleder detta fredagssvep med att fira Svenskt Tenn 95 år. Här talar vi om en sannerligen livskraftig jubilar och en aldrig sinande källa för inspiration för min del.

För att fira har man tagit fram produkter från 1924 – bland annat denna fantastiska tennvas av Estrid Ericson. Formen av en pumpa är klassisk och har inspirerat många formgivare. Jag dras alltid till den bland loppisborden, bland annat i Upsala Ekebys skepnad.

Ett cashmere-set att bo i den kallare årstiden? Ja tack. /Arket.

För lagom till höstlovet ser det ut att svepa in riktigt kalla vindar. Frosten nalkas och höstens sprakande färger byts ut till kallare nyanser. De första amaryllisarna har anlänt till blomsterbutikerna, men jag är inte där riktigt än. Men snart så.

I dag kommer Sofia Woods kokbok ut i handeln. Jag ser fram emot att bläddra i mitt exemplar. Några favoriter genom åren kommer från Woods receptbank och här tror jag att det finns många fler.

Klart att man har börjat nedräkningen nu! En ny trailer finns att betrakta och nu är det bara veckor kvar. Jag funderar på att se om säsong 1-2 av The Crown för att riktigt ladda inför vad som komma skall. Så många bra skådespelare – bland annat Helena Bonham Carter som Prinsessan Margaret och det är svårt att inte imponeras av likheten mellan Prins Charles och Josh O´Connor. Ja, ja, är man brittisk kunganörd så är man.

Uppdrag finna vackra vintagebroscher får väl sägas ha gått sådär hittills, men om det är något man lärt sig som sakletare så är det att plötsligt händer det. Vacker jugendbrosch från Georg Jensen/Stockholms Auktionsverk.

Terese visade den här kalendern i sin blogg. Så fin!

Och värsta bästa fredagspresenten – Sarah Klangs nya album! Många sånger som jag hörde live förra hösten. Det här kommer bli mitt soundtrack tills julmusiken tar över.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

Inspiration: 1800-talsvilla i Flen

Jag blir glad när jag får länkar till vackra hem till salu tillsänt mig. Jag har inte riktigt återhämtat mig från när Hemnet var där jag hängde från morgon till kväll på jakt… I helgen var det min vän Carina som tipsade mig om denna 1800-tals villa i Flen till salu genom Per Jansson.

Objektet presenteras som ett konstnärshem med en förtjusande trädgård och ateljé. Jag är beredd att hålla med.

Det här är så långt man kan komma från gängse stylade objekt. Här märks det att någon lever. Man får en känsla av att gestaltningen av hemmet har skett under lång tid. Tanken går snarare till det brittiska “cosy”-idealet, men tryggt förankrad i det svenska med äldre patinerade möbler och textilier.

Det finns många vackra blickfång som den äldre skänken vid matplatsen. Så härligt med dörrar rakt ut i trädgården där. Fint med Josef Franks klassiska “Carl-Larsson-lampa” över bordet.

Rum i fil på detta sätt är bara så vackert. Böcker, konst, textilier som mixas, antikviteter och ändå luft som strömmar genom rummen.

Veckans inspiration för min del.

Samtliga bilder genom Per Jansson

7 a week: I lövhögarna

En hösthelg senare och mycket av trädgårdens vinterrust är klar. Dahliaknölarna är inpackade, växthuset är förberett för kallare tider och alla lökarna är i jorden. Jag är inte en trädgårdsmänniska som sörjer nu, utan jag dansar snarare en glädjedans över att allt är klart. Nu inträder den stora vilan och på det sättet är jag i synk med naturen. Det gröna ögat kommer självfallet att öppnas igen, men för nu njuter jag frid och att tänka på andra saker.

Lyckliga ni som har nära till Gunnebo slott. Jag har varit där två gånger och det är ett av mina absoluta favoriter när det gäller utflyktsmål. Nu visas utställningen Slow Flowers 19-27 oktober. Tanken är att inspirera kring blommor i säsong med initiativ av Gunnebos florist och trädgårdsmästare Viola Johansson som har lett kurs i säsongsblommor. Resultatet ställs ut i rummen och det ser fantastiskt ut. Genom @hannawendelbo

Luke Edward Hall är sannerligen mannen på allas läppar med många samarbeten i luften. Jag följer honom på Instagram, där inte minst det nya huset i Cotswolds tilldrar sig intresse och är stilbildande för många. I helgen publicerades en krönika i Financial Times om flytten [Ibland dirigeras man till betalning av prenumeration på den länken. Det funkar att googla annars för mig]. Intressant läsning och många fina bilder!

Jag håller alltid ögonen öppna för klassiker med fina omslag på loppis. Bra presenter att ge bort eller att behålla själv.

Som sagt – tror mycket på återkomsten av den klassiska dukningen med de slipade kristallglasen, linneservetterna och porslin som matchar igen. Allt i denna genre letas med fördel second hand. Bukowskis.

Put the Kettle on! Nu finns det fler avsnitt av Marple på TV4 Play. Det behövde min oktobersjäl känner jag.

Jodå, nu börjar högarna med jultallrikar komma fram på loppisarna. Stämningarna har inte riktigt fångat mig ännu – för mig brukar det efter Alla Helgona-helgen. För mig är det lite mellansäsong gällande inspiration innan min kära Adventsförväntan drar igång, men snart så. Jag ser fram emot att inspirera med ännu mer fokus på klassiker, säsong och det redan brukade i år.

Väl mött nya veckan!

Dags för syskrin igen? Att lappa och laga kläder

Denna vecka har jag @alexanderssonhanna som gästpresentatör inne på mitt konto @baravackrating i veckoutmaningen där. Temat är SKAPA OCH FÖRÄNDRA MED ENKLA MEDEL. Så roligt att se alla kreativa tolkningar i #minavackrating – alla är så duktiga – men långt ifrån ett drömtema för egen del. Jag är mer av en kompositör av tingen. Jag arrangerar, ser potential och kan få till sammanhang. Men jag är ingen klassisk DIY-person – alls. Det är dock alltid bra att utmana sin tanke och det har jag sannerligen fått göra denna gång. Jag hamnade i att jag har blivit mycket bättre på att använda nål och tråd sedan jag började köpa kläder vintage. Det är möjligen inget skapande att sy ihop saker, men jag tänker ändå att det är en förändring att få till något som kan få leva vidare med enkla medel.

Med detta inte alls sagt att alla kläder man köper vintage är i behov av nål och tråd. Det är långt ifrån sanningen skulle jag vilja säga. Däremot kan man med små medel fixa till en lite sliten söm, en slits som är lite för hög eller ett stickat plagg som uppenbarligen tagit fäste i något och fått en liten reva. Jag tror att vi genrellt behöver lära om när det gäller att laga och vårda det vi har, istället för att avfärda det. Jo, gamla generationers kunskap behöver gå in ett varv till. På gårdagens loppisrunda tittade jag på ett klassiskt syskrin. Kanske dags för en återkomst där? Om jag tittar till mig själv så har jag haft något av ett trassligt ormbo av trådar och nålar styvmoderligt behandlat i en låda. Nu tänker jag att samla allt på ett ställe och i lite angenäm förpackning så att startsträckan inte behöver bli så lång när man skall skrida till verket.

Den här kvalitetströjan i merinoull från Acne fann jag för ett tag sedan. Halsringningen hade släppt på ett ställe och långt ned på framsidan fanns antydningar till ett litet hål i det stickade. Ett annat ställe som är lite känsligt på stickade tröjor är armhålorna där det kan gå upp i sömmen. Jag kan säga att det var en minimal arbetsinsats som krävdes för att sy ihop detta. Syskrinets återkomst? Varför inte! I hållbarhetstider blir det fokus på gamla generationers kunskaper och vi behöver bli bättre på att ta hand om det som redan finns.