Author Archives: Weronica

Karl och Fredrika

När jag var sju år skrev jag en berättelse om mitt kommande liv. Två barn skulle jag ha. Och Karl och Fredrika skulle de heta. Jo, två barn har jag begåvats med, men andra namn fick de. Så länge jag kan minnas har detta med namn på barn varit något som har varit närvarande. Namnen varierade efter ålder, trend och känslor. Ofta fick gestalterna i sagorna heta de aktuella namnen. Jag hade en fransk period med Michelle och André. Sedan var det Adam. Och Hedda. Och ingen annan fick ju ta ens namn – inte ens i fantastin. Namnet var öronmärkt och bäst att hemlighålla om man hade kommit på något riktigt orginellt. Man ville ju inte bli som Charlotte i SATC som inser att en vän har stulit det där perfekta namnet…

Vad styr namnvalet? Känslor? Trender? Traditioner? Viljan att vara unik? Ursprung? Hur resonerar/resonerade Ni?

För min egen del var det nog mycket känsla för namnet och viljan att välja ett klassiskt gångbart namn som kändes tidlöst. Anna blev Anna efter en sådan där sötsliskig historia som faktiskt är alldeles sann. Helena eller Hedda var det på förhand då, men det klickade inte riktigt. En av de första nätterna på BB låg jag vaken och tittade på mitt barn. Våra blickar möttes. Och namnet Anna kom ur ingenstans. Jag hade inte alls tänkt på det innan, men sedan var det självklart. Med Henrik kändes det rätt på en gång. Då var det Henrik eller Elisabet beroende på vilken krabat som kom ut. Och kanske var han just en Henrik för att jag hade tänkt så mycket på det innan.

Namnguiden av Solveig Norberg är en höstnyhet hos Kakao Förlag. Här finns över 3000 namn från hela världen. Boken med den snygga och färgglada formen på omslaget kommer säkerligen att ligga på många nattygsbord i väntans tider. Det är skoj med namn!

Namnguiden och SCB:s statistik över de 10 mest vanliga namnen bland pojkar och flickor födda 2007.

Utvalt: Rättvis förvaring

Kan man ha för mycket förvaring? Svaret är givet – nej. Jag är inne i en organiseringsfas där alla saker skall få sin plats. Även fast jag vet att ordningen säkerligen kommer att rubbas inom en inte alltför avlägsen framtid, så känns det alltid hoppfullt att tänka att det är för evigt denna gång. Det är ju såklart lite samma sak med huset. Vi kommer att vara desamma när vi bor där, men det känns skönt att livnära hoppet ett tag till. Med det nya köket kommer det att gå som en dans med matlagningen. Med mitt nya arbetsrum kommer inspirationen alltid att flöda. Solen kommer alltid att skina över vårt hus. Ja, eller hur ;)?!

Jag börjar med att önska mig snygga förvaringskorgar till hallen. Korgarna påminner om plastbanden som jag pysslade med när jag var liten och knöt till små mattor och annat skoj. De är rättvist tillverkade i återvunnen plast och finns hos Mitt i Myllan. Jag gillar!

My cup of tea?

En seg helg är snart tillända. Den samlade skaran är lite halvkrasslig, med febertoppar hos sonen som grädde på moset. Rensningen har begränsat sig till några lådor i barnens rum. Hur mycket småprylar är det möjligt att lagra? Och vilken miljöbomb är inte alla dessa plastic fantastic från hamburgerkedjorna? Snart väntar den traditionella bokgåvan, vilket är välkommet bland alla dessa meningslösa prylar utan lekvärde i de lyckliga målen.

Förutom att gräma mig över de hundralappar som spenderats på Annas smäckiga skostämplar som hon inte kunde leva utan några månader – nu i en sopsäck nära mig – håller jag till ute i mina bokhyllor. Och jag konstaterar att det var länge sedan jag bläddrade i mina glossy böcker av Tricia Guild. Lite oförtjänt glömmer jag bort Designers Guild som har en del roligt i sina kollektioner. Nu fastnade ögonen på ett tyg med tekoppar som jag tyckte mig ha sett i något annat sammanhang. Jo, visst i mitt guldhem från Sköna Hem! Undrar sa flundran om jag inte skulle våga mig på ett sådant tyg i köket. Jag är mycket förtjust i mönsterrika textilier och det lär behövas lite kontrast till allt vitt på nedre plan. Det tål att tänkas på. Jag gillar tanken!

Huset vecka 38

Jag har inte varit i huset sedan jag stod där och blickade ned på våra fönsterbrädor. Jag drabbades av en uppgiven känsla och fylldes bara av “åh, låt det bli klart någon gång”!. Längtan har satt in ordentligt nu, men i går kändes det roligt att se framstegen i huset igen. Och kalkstenen blir himla bra!

Nu har det kommit upp fler delar i vårt kök från HTH. Nu kan man se köket framför sig på ett annat sätt. Vitvarorna kommer i ett senare skede.

Den utskjutande arbetsbänken är inte heller på plats. Den stora ekskivan står och väntar på montering.

Nu börjar det klia i fingrarna att fylla skåpen med saker. I vitrinerna tänker jag mig fina burkar och vackra saker att bli glad av när man står och skalar potatis.

Jag är mycket nöjd med att vi satte in en vägg mellan matrummet och vardagsrummet. Jag vill inte bo i ett hus med alltför öppen planlösning. Det är fint hos andra, men jag vill ha mer gränser. Mellan matplats och vardagsrum skall det monteras in skjutdörrar.

Byggarbetsplats med maskiner och allsköns ting i mängd. Här i hörnet skall vår murspis stå.

Vy från vardagsrummet in mot matplatsen.

Nu är panelen uppspikad i det övre ryggåstaket. Här tänker jag mig täckmålat vitt, men tydligen kan det krypa fram snygga furukvistar och taket kan röra sig en del. Men då får det väl göra det, känner jag. Bastukänslan känns inte helt aktuell och lasering – nja. Vi får se hur det blir när målaren sätter igång.

Målaren har spacklat och förberett för målning och tapetsering. Nästa vecka kommer det förhoppningsvis att bli betydligt mer färg à la karamell i barnrummen här.

Badrummen är fuktsäkrade och klara i väntan på kakel.

Och garaget har fått stuprännor, knutar samt garageport. Bakom skymtar även vårt andra grannhus som skall resas på måndag. Det händer grejer!

Helg

Helg = Rensning och packning. Jag närmar mig boxarna med barnens bebiskläder. Buhu.

I går tittade jag på den fina lilla boken Choklad av favoriten Elisabeth Johansson. Den åkte direkt upp på min önskelista. En riktigt trevlig helg tillönskar jag er alla – förhoppningsvis med en och annan chokladbit :)!

Pressbild från Natur & Kultur.

Belysning

Medan jag går i gång på gammal klassisk design , förstår Anna inte alls storheten. Nej, det är helt andra stilideal som råder. Much is more – much more. Och så skall det ju få vara såklart. Jag firade själv excesser i rosa i mitt barndomsrum. Carolaplanscherna satt upptejpade på en bädd av blomster och min dammiga prylhylla var fylld med pytteglasdjur, luktsudd, snäckskalskaniner och andra skatter. Nu delar barnen rum. Tanken på det där egna rummet i huset är kittlande. Och inredningsplanerna spinns för fullt. Åh, kan jag inte få ha allt rosa? Talet om rummet varierar också. En dag var det tapeter med fjärilar på, fast det inte alls kommer att vara det. Så här kära dotter. En fjärilslampa! Kadang – så snygg :)!

För mig fungerade rabattkoden 180412 för 40 % plus fri frakt på Ellos.

Vackra ting: Påsgömma

Det här gillar jag! Trogna läsare käner igen min fäblesse för handgjorda ting. I den klassiska påsgömman kombineras det vackra med det praktiska. Även om antalet påsar har minskat i hushållet sedan Flip & Tumble gjorde sitt intåg, finns det ändå plast kvar. Storyn om damerna i Kumla som broderar i klubben “Kakorna” gör inte det hela sämre. Dagens favorit!

Påsgömmorna är en nyhet hos Cosas.

Jo då

Jo, visst finns det vissa saker som jag säkerligen kommer att sakna när jag inte längre bor mitt i staden. Att gå ned för trappan och köpa färskt bröd. Att gå ut och köpa hem en chokladpaj till eftermiddagsteet, bara för att jag är så himla sugen. Och att helt plötsligt springa på utförsäljningar bara så där. 70 % är ju faktiskt något helt annat än 15 %. Och jo då, förmågan består tydligen :).

Så nu blir det klassisk modebloggsjargong i dagens inköp. Jag hittade de fina krokarna Flower av Malin Lundmark som kommer att bli perfekta i Annas rum för upphängning av allsköns ting. En liten väska-i-väska från favoriten Mingla Design. Och hyllpappren av Lotta Kühlhorn är bara alldeles för fantastiska för att låta bli – till skafferiet eller till kommande paketinslagning. Fyndat och klart!