Author Archives: Weronica

Fredagssvepet 22/19

Himmelfärden fortsätter med klassiskt svep som tar sin början på Gotland. Vi tillbringade alltid två veckor på ön under många år, men nu har vi styrt kosan mot Skåne istället. De här bilderna från Rone Findarve 573 får dock all samlad längtan att kicka in!

Så vackert hus från 1880-talet som är till salu genom Bertwig Fastighetsförmedling. Bilderna bjuder på mycket klassisk sommarhusinspiration med äldre möbler, gripsholmsrutor, fågeltavlor och vackra kakelugnar. Gotland ändå. I mitt hjärta. Bilder: Bertwig Fastighetsförmedling genom @hemnet.

Förra sommaren blev jag en människa med huvudbonad med min kära Panamahatt. När jag har sprängt den vallen blickar jag mot Palmgrens nylanserade hattar. Så fina!

Ögat dras till allt som rör hav och långa horisonter nu. En tavla som denna på väggen skänker djup och siktlinjer. Arvid Johanssons musselplockare från 1880-talet som ropas ut på Bukowskis Important Spring Sale skulle väl göra sig utmärkt i Gotlandshuset ovan. Jag spanar alltid efter landskap på loppisturerna – vi får se vad som bjuds i morgon.

Denna vecka är jag nyfiken på nya Years and Years på HBO med bland annat Emma Thomson. Thomson spelar populistisk politiker Vivienne Rock i en BBCserie som beskrivs som en blandning av dystopi och familjedrama och utspelar sig i Manchester. Vår tid är startpunkt och sedan tas vi vidare mot 2035 i en tid av stora förändringar. Jag tänker mig att börja titta i helgen.

Ett klassiskt knep för att sommarinreda hemma är att ta bort tunga textilier och släppa in det luftiga. Här hos @theapartmentdk tycker jag dock att motsatsen gäller. Säg får man inte sommarvibbar av mattan, fåtöljen i lapptäcksteknik (hög trendalert på det – håll utkik på sommarloppisarna), klassisk Klintskärm och korgen. Ingen regel utan undantag.

Jisses så opraktisk, men jisses så somrig och perfekt till det rätta tillfället! Den lilla cylinderväskan i korg från Other Stories och roadtripp på Österlen. Åh. Jag håller utkik vintage efter modellen.

I går hade jag en sinnlig och alldeles underbar upplevelse. Jag befann mig mitt i ett hav av liljekonvaljer! Tänk er doften! Liljekonvalj är en av mina absoluta favoriter och här på min mans barndomsgård sammanföll allt det fina på en gång. Ljuvligt!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Himmelfärd

Jag plockar med lite smått och gott ute i växthuset när denna Himmelfärdshelg tar sin början. Jag omfamnar min preppystil med blå inslag som alltid får blomma ut på sommaren. Att bläddra i Systrarna von Sydow får en hit också. Det är Marstrandsvyer, blått porslin en masse och många bra enkla recept som jag vill testa i sommar. Boken hämtade jag ut på biblioteket i går, då jag också fick med mig en ny linneskjorta från Newhouse från loppis tillsammans med en äldre Bruka-korg. På kryddhyllan hos blomsteraffären fastnade jag för sötverbena som jag nu planterat i en större zinkbalja. Ny för mig med sina doftande blad och små blommor. Med hopp om en fin Himmelfärd!

signature

Utvalt: Grönt på Svenskt Tenn

Jag har vissa fästpunkter för mina falkögon när jag går på loppis. Grönt glas är en av dem – kanske den främsta. Glädjen när man finner något vackert munblåst från exempelvis Monica Bratt och Reijmyre är innerlig! Nu kommer Carina Seth Anderssons klassiker Dagg i just grönt. Det är en av de mest visade vaserna under de senare åren. I inredningsmagasin från nittiotalet kan man ge sig på att det är minst en Alvar Aalto-vas på soffborden – på tjugohundratiotalet var det istället Dagg som dominerade. Trendmässigt – om man nu skall tala om det när det gäller dyrgripar som dessa – har Seth Anderssons Kolonn gått om. Båda blåses på Skrufs glasbruk och har i stor grad bidragit till en nytändning för svenskt glas vilket jag ivrigt applåderar. Jag vårdar min kära Dagg i klarglas ömt, framförallt för att den förutom att vara en vas är som en skulptur i rummet. Den är inte alldeles lätt som blombärare. Finast blir den som på bilden med kvistar i där proportionerna kommer till sin rätt.

Detta får mitt Frank-hjärta att bulta! Klassikern La Plata kommer nu i en grön färgställning. Så rackarns fin! Båda kommer att lanseras på sommarutställningen Speglingar under nästa vecka. Grönt är skönt, så är det bara.

signature

Utvalt: Orangeriet vid Engsholms Trädgårdsmästarbostad

I går tittade jag genom alla mina “Spara-bilder” på Instagram och hamnade hos @historiskahem. Förra helgen lade de ut två bilder från Trädgårdsmästarbostadenpå Engsholms slott och jag minns att jag gjorde en mental notering att kolla upp det. Det hela föll ur minnet, men så påmindes jag av Stiliga Hem som gjort ett fint inlägg om det hela. Jag är inte förvånad att vi båda fastnat, eftersom vår smak ofta sammanfaller. Nu visar även jag bilderna här, för de tål att tittas på i fler sammanhang.

Det var något i mig som hade sett detta förut och visst är det samma orangeri som var med i SVT:s Det sitter i väggarna för någon säsong sedan. Orangerier hörde ofta till de stora slotten för förvaring av exotiska växter och uppdrivning av plantor. Den här entrén med sina kolonner och spröjsade fönster får estetikbarometern att skjuta i höjden. Även om det är en bedagad stämning, så är det så in i den vackert!

Mitt eget växthus är nyproducerat, vilket ger en helt annan inramning än dessa gamla tegelväggar. Kanske är det så att detta i behov av omsorger och händiga händer är mer tilltalande på bild för mig än i det verkliga livet? Som man skulle vilja fotografera här. Precis allt blir vackert föreställer jag mig. Men visst är det även bra fint att krypa in i mitt eget glashus också. Jag drömde många drömmar innan det blev mer praktiskt och genomförbart och ett faktiskt hus. Läs mer om det här.

Objektet saluförs som sagt av Historiska Hem och det finns många vackra bilder att titta på. Just “det sitter i väggarna” är väl en passande benämning för byggnader som dessa.

Orangeri eller ej, visst längtar vi alla efter lite sommarliv nu?




signature

Till sommarköket

Lite smått och gott från vintagesvängen som jag tänker mig blir utmärkt till sommarköket. Är man inte som allra mest peppad just i detta nu att tänka på middagar ute med nya smaker? Jag tänker återkomma till några av våra sommarklassiker, så kanske ni kan bidra med era. Receptbyte av beprövade favoriter är det bästa. I spåren av den portugisiska kålen är jag fortfarande så inne på grönsaker och frukter i porslin. En vitglaserad karott med sked och en liten citronburk? Mais oui! Sedan något av tre svenska klassiker – Stig Lindbergs glada firre för Gustavsberg, Simon Gates Salut för Orrefors och Signe Persson Melins bestick för Boda. Så himla glad för allt!

Nu närmar sig juni även om det just i dag är isande vindar här hos mig. Inget växthushäng denna kväll med andra ord. Jag tipsar om serien Home fires som jag precis upptäckte sänds med sin andra säsong hos SVT. Typisk brittisk feelgood med sorger under andra världskriget speglat i den lilla byn Cheshire och dess invånare. Den första säsongen finns också tillgänglig. Rekommenderas med en stor kanna te en lite kylig kväll som denna.

signature

Fredagssvepet 21/19

Då har vi fredag igen. Jag samlar mig till något av det som ögat fastnat på i veckan och börjar med trailern till den kommande Downton Abbey-filmen. Jag har skrivit tidigare att jag kände mig alldeles nöjd med det slut som serien fick, men nog kan jag inte hålla mig borta från att frossa i allt med filmen ändå. Klart att jag kommer att sitta bänkad när filmen har premiär i höst. Det är det där med slut på långa serier. I måndags gick en annan gigant i mål. Sonen och jag gick upp tidigt och såg tillsammans. Ett slut kan aldrig tilltala alla, vilket väl får sägas vara fallet just med Tronspelet.

Jag är inne i en period då jag tar till mig ny inspiration. Det där lite överraskande som får ögat att titta en extra gång utöver det vanliga flödet. Genom @stiltyger lotsade jag mig själv till franska Leilevre och anrika textiltillverkaren Tassinari & Chatel och deras Jardin D´Hiver. Tyget producerades för första gången 1866 och är inspirerat av japanska tryck och keramik. Många vackra bilder att frossa i på den franska sidan och vilket vackert tyg! Mönstertypen är på näthinnan till helgens loppisbesök.

I arbetsrummet sitter en stor anslagstavla i Lisa Bengtssons tyg Mademoiselle som trycktes för Mairo. Vi har även haft några fagra taxar genom åren och formgivaren har fortsatt i spåren med det egna uttrycket. Nu lanseras tapeter – Sir Grace – och det är åter berättelsen i fokus i mustiga färgskalor. Jag faller för denna bild med de mörka panelerna i kombination med murriga väggar. Genom Trendenser.

Tapet i fokus även här – klassiska Golden Lily från William Morris – i bild från Himla som visar linne på detta fina sätt. Genom Inredningshjälpen.

Loppisledord när vän och jag spanar efter sommarkläder – “Tänk en solig dag på Österlen”. Jodå, Skåneveckan är bokad och en och annan klänning i hamn som väl kommer till pass då. Kampanj från Other Stories, sommar 2018.

Utmärkta till sommarpackningen är också Novellix noveller. Nu har det kommit en serie om storstaden i olika tappningar. Ja tack till strandväskan.

Svenskt Tenn säljer numera ett urval av Fornasetti även på webben. Vackra klassiker varav den blinkande damen sitter på en av mina väggar.

Det har varit mycket fokus på sådd och att få ut plantor den senaste tiden. I år har jag satt ned närmare hundra luktärtsplantor, så hoppet lever om en doftande sommar.

I början på juni spelar Veronica Maggio tre kvällar på Gröna Lund. En sommarhit om någon – Tillfälligheter. Pressbild: Nora Otterhäll.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Att uppleva det nära: När kastanjerna blommar i Gamla Linköping

Jag är för all del ganska bra på att uppleva saker i min närhet, men ibland går man över ån efter vatten när det gäller upplevelser. Jag tänker därför skriva en del om det nära här och visa på att det finns mycket runt knuten att ta in. Ni har kanske också sådana platser där ni finns? Att inspirera till det nära känns fint och rätt i säsongstänkandet. Om man inte har så långt kan man unna sig att uppleva årstiderna genom det lokala. En plats upplevs så olika beroende på hur man möter den. Jag börjar med min stads mest klassiska besöksmål: Gamla Linköping.

När man är barn här i närheten kan man förvänta sig att en och annan skolresa går precis hit. Det anordnas gammaldags skoldagar med museum, hårda karameller i strutar och kanske en tur med det lilla tåget som trafikerar området. Jag kan inte säga att den delen lockar så mycket längre, även om det säkerligen är det många kommer hit för. På senare år har jag istället upptäckt de historiska trädgårdarna. För några veckor sedan hölls den årliga växtmarknaden här och då myllrade gatorna verkligen av människor. Nu åkte jag istället tillbaka tidigt en morgon när jag hade skjutsat sonen till en friluftsdag. Det är det där med att möta platser som sagt och att gå i stilla mak i syréndoft.

Friluftsmuséet bygger i grunden på hitforslade hus från centrala delar av staden. En lite märklig idé i sig, men tanken om att rädda istället för att riva är väl i grunden lovvärd. Som sagt, mitt intresse rör framförallt trädgårdarna. Man får gå runt och titta på de flesta ställen, även om det bor människor i en del av husen. Det finns mycket att inspireras av gällande staket, grindar och uppstammade fruktträd. Den här gröna grinden är så vacker!

Det är mycket av klassisk svensk idyll här med faluröda fasader, syrénbersåer och köksträdgårdar. Området spänner från nyttoträdgårdar till högreståndsmiljöer med lusthus – läs mer samlat här.

En favorit är Esters västhus som uppförts i 1800-talsstil med återvunna material. Det ligger så fint inbäddat i grönskan nu. Som sagt – när man går i lugn och ro på sådana här besöksmål så framträder detaljerna på ett annat sätt. Ännu en vacker grind till ett av de större husen med fin fasad.

Många besökare hamnar på Dahlbergs Café. Under högsäsong är det knappast så här fridfullt som man förstår – nu ser man de vackra byggnaderna, bersåerna och alla vackra Byarums-möblerna.

Jag har då aldrig kunnat slå mig ned helt ensam här med favoriten Katalan och te. En helt annan upplevelse än att dela den med så många andra.

Mest bekant från miljön är den stora Örtagården med förebild från 1700-talet. Nu är allt i sin linda och man kan mer titta på vackra staket, bänkar och njuta av att träden åter skänker silande skugga. Den Huitfeltska gården har så fin fasad som får spela med orange växter och ett persikoträd. Färgmöten som för en så in i den inspirerad, tillsammans med tidstypiska snäckor på rad kring gårdsrundeln.

Jag trodde att allt skulle handla om syréner vid mitt besök då ett stilla sommarregn till slut kom från himmelen. Men jag fastnade istället vid de enorma kastanjerna. För mig är träden mycket sensommar och tidig höst när de bruna skatterna skall samlas i fickorna, men så pampiga även vid blomning! Så mycket historia i dessa väldiga vackra träd.

Jag hoppas ni blir inspirerade till att åka till något ställe nära er och kanske uppleva det utanför turistströmmarna. Det finns så mycket fint som man kanske glömmer bort mellan varven. Leve det nära.

signature

Försommar i vintagevas

Visst vill man alltid stanna tiden så här i maj? Det är så ljuvt i försommartiden. Syrénerna minner alltid om barndomens skolavslutningar, men de lär vara överblommade innan det blir sommarlov här. Tulpanerna sjunger på sista versen nu, så det är hög tid att plocka dem till buketter.

Syréner, tulpanerna Snow Crystal, Queen of night, Black Hero och Angelique tillsammans med kvistar av vinbär och humle. Vasen är en av mina senaste vintagefavoriter. Det är en tennpokal av Edvin Ollers, utförd 1938 på firma Schreuder & Olsson. Jag tycker att den är så vacker med den enkla pärlbården. Den här typen av vaser ser man ofta vintage. Jag tycker att de är som finast med just en yvigare bukett som byggs ut mot sidorna. Ett rakare arrangemang med exempelvis rosor ser lätt lite stelt ut i denna modell. Som ni vet brinner jag för att förankra föremål och ge dem liv. För mig betyder det mycket att sätta saker i sammanhang. Jag tänker mer i den linjen här på bloggen, vilket innebär att det kommer ett inlägg kring Edvin Ollers, hans formgivning och utvalda favoriter. En vas kan vara bara en vas som man plockar ned från loppishyllan för att den tilltalar en, men det kan också vara att få med sig historia och vilja att lära sig mer. Det vill jag visa ännu mer framledes.

signature