Fredagseftermiddag. En lång runda med Stil i lurarna innan regnet. Jag älskar att jag sitter här och lyssnar på Klaus Nomi, längtar till Liljevalchs utställning med Fredrik Robertsson Klänningen gör mannen, haute couture – en ny era och tänker att jag bra gärna skulle gå på Kungliga operan och se En utomjordings hjärta om samme Nomi. Det hade jag verkligen inte en aning om när jag vaknade i morse.
Stort tack för alla era meddelanden om att jag bloggar igen! Många skriver om sin relation till mina klassiska fredagssvep. Innan jag tar något beslut om dem och bestämmer mig för vad jag skall ha den här platsen till, går jag på känslan av att det är roligt att vara här igen. Det får räcka så för nu. Jag skrev om min käpphäst att om tre månader kan man ha gjort något nittio gånger. Jag har också skrivit “Den minsta tillämpning är alltid värd mer än de mest storslagna avsikter” i försättsbladet på min anteckningsbok som ligger här på skrivbordet.
Jag pratade lite med min son vid frukostbordet i morse om att jag har öppnat bloggen igen. Han har brutalt talat om att bloggar är döda, så jag får väl se till att motbevisa det. Jag tänkte redan då på fredagssvepets vara eller icke vara och framförde för- och nackdelar med att strössla med ting i ett inlägg. Blivande civilekonom som han är, var en av lösningarna naturligtvis en marknadsundersökning. Är det roligt med ett samlat inlägg på fredagar med smått och gott eller är det roligt att få fler inlägg under veckan? Jag har tankar på ett nyhetsbrev där jag kan förena nyheter från butiken med rekommendationer och tips. Kanske en sammanfattning av veckan om jag får snurr på bloggen? Vi får se helt enkelt. Skriv gärna en rad om vad du tycker här eller i DM på Instagram.
En mild och ljus oktober kom och gick. Efterhängsna förkylningar formade månadens energier. Det blev många stunder med filt om benen, den stora kannan te och skålar med honungskokt frukt i siktfält av favoriten solrosen Double Sun King. I väntan på att den stora apelsinsäsongen drar igång är mitt standardmellanmål honungskokta päron som blandas med pistagenötter i en skål med grekisk yoghurt. På toppen hackas några rutor mörk choklad som smälter lite medan man fixar med te. Som en lättare variant av den klassiska desserten Päron med After Eight.
I denna skrivhörna sitter jag och arbetar med min kära #butikbaravackrating. Jag är så glad över varje order som kommer in. För så är det att handa av ett mindre enmansföretag. Det betyder så mycket att få förtroende att leverera till alla er som köper min handplockade vintage. Snart ser jag fram emot att få plocka fram advent i butiken.
Jo, jag köper saker till mig själv, även om jag numera mest handlar åt andra. I oktober har det framförallt varit kläder, då secondhand-butikerna skiftat skepnad i säsong. Här en fin tweed-kavaj, en klassisk tunnare ullfilt och en lampett som jag behöll själv för ljusmyset som verkligen är en realitet nu.
Frosten dröjde tämligen länge i år, vilket har gjort att det har gått att plocka blommor ute i trädgården. Nu är det mesta borta, vilket bara känns oändligt skönt. Denna tid på året går jag i grön dvala. Den sista tiden i växthus och trädgård går på ren vilja. Tänk så roligt detta spår blir sedan när våren nalkas. Men för nu. Tack för denna säsong.
Det har varit pumpa – och plommontider. Jag har gjort marmelad av en stor påse från makens barndomshem samt några mjuka kakor.
När jag var som mest under isen under min filt, fick jag akut sug efter Advent och allt som hör till den tiden. Jag lusläste den stora högen av alla sparade julnummer, lyssnade på Billgren & Woods november- och december podd flera år tillbaka, tog fram böcker om amaryllisar och hämtade resolut en ängel ur skåpet samt satte upp ett stjärnhänge på lampetten. Där bland gängliga pelargoner räckte den inspirationen. Ge mig någon vecka så är jag helt i denna stämning. Adventsförväntan är ju en av mina inspirationshöjdpunkter under året.
Den sista helgen i september? Kan det verkligen stämma? Ja, så är det nog. Tiden susar fram i vanlig ordning. Jag börjar i ett femtiotalshus på Vällingbyhöjden som saluförs genom Historiska hem. Jag tycker alltid att det är tilltalande när man förmår att hålla stilen i harmoni med husets karaktär. När jag hälsar på en vän här i staden, går vi alltid förbi ett tjugotalshus och knorrar. Trädgården har gjorts om med mer moderna stilideal som inte alls går ihop med exteriören. På denna uteplats är det tvärtom. Samstämmigt på ett fint sätt. Historiska hemFoto: ÖSTLING STYLING: RYDMAN Text: MURÉN
Hemtrevlig inredning med vackra sammanhang mellan rummen, designklassiker och en hel del mönster av Josef Frank. Tapeten Waldemar från Sandbergs med ekblad och talgoxar är även den en favorit. Historiska hem
Det samlar ihop sig till många intressanta utställningar i Stockholm som jag gärna skulle vilja besöka i höst. Senast i raden är Arkdes Sigurd Lewerentz: Dödens och livets arkitekt som öppnar nästa helg. Lewerentz (1885-1975) var en av Sveriges främsta arkitekter – bland annat med landskapet och Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården i Stockholm och även konstnär. När jag tittade genom pressbilderna fastnade jag för skisserna till mer interiöra sammanhang som här lägenhet till Stockholmsutställningen 1930 ArkDes samling
Här Restauranginteriör hotell Eden, Stockholm av Sigurd Lewerentz. Visst är man sugen på upplevelsen av utställningar nu?! Arkdes samling
Det sägs att solen är på ingång till helgen här hos mig. Växthusfika då, med porslin i bruna toner, de första pumporna och kanske en och annan tulpanlök i jorden.
Nu är tiden för överdådet och färgfyrverkeriet i buketterna från trädgården. Så fint att ta in nypon tycker jag.
Jag måste säga att Elle Decoration inte riktigt är densamma för mig sedan förre chefredaktören Svante Öqvist inte längre finns vid rodret. Jag läser för det mesta digitalt numera, men en och annan papperstidning blir det beroende på innehåll. Fint omslag från Sofia Woods hem.
REKLAM FÖR EGEN VERKSAMHET
Jag kör en blänkare här också om mina tendenser inom vintage som jag publicerade i går om ni missat det. I min butik @baravackrating handplockar jag mest utifrån klassisk stil, men det är roligt att lyfta in tendenser som känns mycket nu – här bland annat stark vardagsform i Signe Persson Melins Härd för Höganäs. Varmt välkomna in!
Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!
Inför förra sommaren gjorde jag ett inslag kring tio tendenser inom vintage. Nu när hösten är här fick jag inspiration till att göra det igen. Jag har valt ut vad jag ser mycket av, vad som bubblar och vad jag själv spanar efter – stora drag och enskilda objekt i en salig blandning precis som det brukar vara här hos mig. Håll till godo.
Glas är nästan alltid nummer ett för mig. Nu börjar det synas mer frekvent på bred linje – det skira och tunna som kontrast till den rustika keramiken som varit i ropet. Jag tittar alltid efter Reijmyre och nu lite extra på formgivning av Edward Hald, Simon Gate och Gerda Strömberg – gärna i tunna kvaliteter och i toner av brunt och gult. Känslan finns i formen och att ha det i handen. På ett sätt tacksamt att ha som ledstjärna, på ett annat sätt svårt om man letar efter specifika objekt. Det här känns som ett spår för finsmakare, vilket känns som en tendens i sig. Hald och Gate/ Sandviks glasbruk – Bukowskis
För när många blivit bra på att identifiera välkända signaturer och stämplar på loppis, känns det som det blivit ett uppsving för det mer okända, det som verkligen kräver ett tränat öga och som färre känner till. Möjligen en naturlig utveckling när loppis är en folksport med en levande dröm om att en dag springa på Berså-koppar till ett slumppris? Nu handlar tendensen snarare om strukturer, former och ett vardagsnära formspråk men ändå med högsta klass och finess. Man behöver dock inte lära sig gamla priskuranter utantill för att känna igen bra kvalitet. Att vara på jakt efter klass i form och material känns alltid som en bra idé. @gustavsrum
I denna anda tror jag även på allt som hör till “fine-dining”. Jag har länge talat om de stora servisernas återkomst. Jag tror även på glasserviser, dukningsklassiker i silver – och mer plånboksvänligt – nysilver. Jag tror på släta vita dukar och servetter i kontrast till det skrynkliga linnet som vi alla älskar. Jag har t ex köpt servetter i Signe Sohlmans klassiska Draken i höst. Bukowskis
Allmoge i modern tappning då som vi sett så mycket av? Alla patinerade skärbrädor, slagbord och krus. Jodå, det hänger säkerligen kvar ett bra tag till – inte minst i Ellen Dixdotters stilledande kombinationer. Det som känns allra mest i denna inredning är…
…smidet. Jag vågar redan nu utnämna denna typ av ljusstake till årets vintage-raket. Ju äldre, desto bättre Auktionshuset Engelholm
Röllakan-mattorna fanns med på min förra lista och de stannar kvar även nu, liksom lampskärmar och tyger med struktur t ex råsiden och boucle. Här hemma hos Marie-Louise Sjögren syns även ett Bonsai-träd. Jag tror att vi kommer att få se mycket mer av dem igen – speciellt de låga krukorna med tillhörande fat som även kan användas till annat. Annars fortsätter tendensen att vara våra egna florister med jardinjärer och blomsterfakirer. Foto: Elsa Billgren
Vi fortsätter att dekorera våra väggar – barriären släppte med lampetternas återintåg. Nu ser vi keramiktavlor och textila utsmyckningar som större bonader igen. @minafinafynd
Som sagt – enklare uttryck på dukningen igen och framförallt riktigt tunna glas @elsabillgren
Jag hade med broschen i den förra spaningen och har lobbat för den ett antal år. Det känns dock som om den måste med igen, eftersom den nu är minst sagt i ropet. Det finns så mycket fint i denna genre.
Jag avslutar med det quiltade och de klassiska lapptäckena som är på mångas önskelista just nu. Om smidet framförallt är manligt hantverk, så är nålen kvinnornas redskap. Nu i sommar har jag dukat med quiltade textilier och det tar jag med mig även in i hösten.
Håller ni med eller ser ni helt andra saker? Dela gärna med er.
Tredje helgen i september nalkas. Efter den ljuva senkomna sensommarvärmen, känns det nu som om hösten har anlänt på allvar. Jag tar på mig mina nya tofflor och tänder upp ljus med solrosbukett på bordet. Skiften i säsong är inspirerande och även fyllda med visst vemod. Jag börjar med att blicka mot den eviga inspirationskällan Estrid Ericson. Svenskt Tenn firade sin grundares födelsedag i veckan med denna fina bild. Ett unikt öga för tingen, arrangemangen och att sätta samman till en helhet som aldrig upphör att trollbinda mig. Svenskt Tenn
Fantastiskt bokstöd i tenn, möjligen av just Estrid Ericson, är på väg att bli en prisraket hos Bukowskis. Svenskt Tenn tenn är verkligen hett på auktionsmarknaden och har dragit med sig tenn av andra tillverkare. Jag har alltid varit svag för materialet. Det är så vackert och tacksamt med sin patina som inte behöver putsas.
Estrid Ericson står bakom många av de smycken som säljs hos Svenskt Tenn. Nu tittar jag lite extra på örhängena, efter att ha fått upp intresset. De här snäckorna är så fina. Upp på önskelistan.
På önskelistan finns även ett besök på Nordiska Museets nya utställning – Nordens Paris. Om NK:s Franska damskrädderi 1902-1966.
Sömnad och broderi på hög nivå. Erik Holmén, Nordiska museet.Pressbild
Alltid tid för te för min del. Men nu blir jag sugen på höstens smaker igen – bland annat den klassiska päron- och ingefärskakan från denna bok.
REKLAM FÖR EGEN VERKSAMHET
Allt det vackra på en gång hos Butik Bara vackra ting denna fredag. Vad sägs om engelskt porslin, klassiska slipade glas av Vicke Lindstrand som jag själv använder varje helg och en tung mässingsljusstake från Ystad Metall? Varmt välkommen in!
Jag har lite kvar av mitt reprisrace av Downton Abbey, men sedan lär det bli tomt. Jag funderar på att se om HBO:s Succession innan den tredje säsongen har premiär senare i oktober. Jag var inte först på bollen och det tog ett tag att komma in i serien, men så välspelat, intrigerande, maktspelande och oemotståndligt vanebildande.
Inte visste jag när denna dag nalkades att jag skulle ha en merinoull-tröja från J.Crew i tvättmaskinen nu i kväll… J.Crew Lookbook Fall 2021 [Passa på att titta lite extra i secondhand-butikerna nu när många hänger ut höst- och vinterkläder. Jag tittar alltid efter klassiska plagg och efter bra material]
… och servetter i Draken av Signe Sohlman för Almedahls på tork… Helsingborgs Auktionskammare [Signe Sohlman (1854-1878) var textilkonstnär och tecknare. Mönstret från 1876 med fornnordiska förebilder tecknades för linnedamast och blev prisbelönt vid världsutställningen i Amsterdam 1877. Det finns fortfarande i produktion, nu i bomull, hos Almedahls]
… samt en shoppingbag från Harrods hängandes på tamburmajoren i hallen. Perfekt att ta med som extraväska i bilen till ärenden. Så kan det gå på second hand.
En av mina bärande idéer med mitt koncept Bara vackra ting är att erbjuda handplockad vintage, men även att inspirera, ge kunskap och att förankra i säsong. I förlängningen önskar jag att kunna göra det i ett showroom eller liknande, men för nu får jag utveckla tankarna i digital form på denna plattform. Så varmt välkommen till Butik Bara vackra tings kundkvällar! Visst vill ni komma och titta runt lite, inspireras, lyssna på föredrag och dricka lite te tillsammans? Jag ser fram emot att se er!
Innan frosten börjar vi med att göra egna arrangemang i gamla soppterriner. Antingen tar ni med en egen ur skåpen eller så tar ni en från mina förråd. Trädgården står i blom med dahliorna i högform och jag tar med arbetsmaterialet. Vi leker fram arrangemang tillsammans med utgångspunkt från säsongen.
Nästa gång fokuserar vi på köket med lite historik kring våra vardagssaker och materialkunskap. Till tekannan serveras en äpplekaka.
Så har vi ett tillfälle kring det dukade bordet i säsong. Tips & trix som förhöjer och gör höstmiddagarna vackra.
I serien historia och trend har vi kommit fram till rottingen. Hur har dess popularitetskurva sett ut genom åren? Hur tas materialet fram? Vad känns extra mycket nu?
Alla vill vi göra mysigt hemma nu när blickarna riktas inåt igen efter tillvaron ute. Hur kan man med enkla medel få till en ny säsongskänsla hemma? Hur arbetar man med det man redan har i sitt hem? Vad kan andrahandsmarknaden erbjuda för klassiskt hygge?
Dags för min dragning och peptalk: “Klassiskt mode second hand – att börja närma sig galgarna”. Förutom att vara ledsagare i djungeln talar vi om husmorstips kring att underhålla, reparera och fixa till. Kanske kommer en skräddare på besök med insiderkunskap.
I kväll har vi tema Signe Persson-Melin med historia, design och utvalda favoriter.
Vem står bakom allt porslin? Vi tittar på historia, utvalda formgivare och fabriker samt hur man känner igen olika kvaliteter.
Så trevligt vi skall ha det! Jag passar på att fråga om det är något särskilt som du skulle vilja se mer av här. Skriv gärna en rad, mejla [baravackrating@gmail.com] eller skicka ett DM på Instagram @baravackrating. Det vore så roligt att höra om era önskemål!
Dags att sätta på sig helgdiademet eller hur?! Det måste vara allt tittande på Downton Abbey ännu en gång som gör att ögat dras till hårsmycken. Möjligen få tillfällen när ett diadem av denna kaliber är på sin plats, men visst är det vackert? Annars botaniserar jag mest bland örhängen med mina nytagna hål. Som en kalv på grönbete att få testa riktiga varianter sedan. Uppsala Auktionskammare
Jag fortsätter att bläddra i katalogen för Uppsala Auktionskammares kvalitetsauktion och hamnar på denna klassiker av Carl Milles. Det är alltid lärorikt och inspirerande med dessa kataloger. Man får ögon att ta med sig till mer modesta loppissammanhang som t ex smycken, skulpturer och oljemålningar. Uppsala Auktionskammare
Suggestiv liten målningSkuggan av Anna Boberg (1864-1935). De klassiska föreställande naturmotiven är verkligen på väg tillbaka igen. Uppsala Auktionskammare
Efter att ha tittat på dyrgripar i auktionskatalog vänder man sig med fördel till de mer näraliggande och enkla tingen som tar en in i säsong. Jag ordinerar ett fint fat – här gammalt i tenn – och fylla det med exempelvis prydnadspumpor, kastanjer och humlekottar.
Direkt ner i sparamappen på Instagra, – @kruusdesign Klassiskt stilleben mitt på bordet, pillerfikus i fönstret, palm i hörnet och den gröna lampan. Så fint!
