
Storhelgerna kommer i vanlig ordning med ett tungt os av köttbullsstekning. Barnen har rullat (och kladdat) i köket och efter provsmakning finns det lite kvar till morgondagens påskbord. Allt är som det skall vara med andra ord :-)!
Långfredagen minner om när jag var liten och televisionen sände de känsloladdade programmen om Jesus lidande. Jag grät stora floder och gjorde ett tappert försök att bli religiös en påsk. Resultatet var inte bestående i alla fall.
Dagens svarta är essentiella ting. Jag är ett med mina glasögon och känner mig naken utan dem. Jag har aldrig ens övervägt synkorrigerande åtgärder. Det skulle nog bara kännas konstigt. Mina svarta Miklibågar trivs jag alldeles ypperligt i. Jag har gått hela vägen från lila stora plastbågar, till små stålbågar till dessa skönheter som känns som jag fullt ut. Sedan objektivskyddet då. Min kamera tar mig med på nya äventyr. Det har verkligen blivit ett stort intresse att fotografera. Jag vill lära mera och utvecklas vidare. Jag suktar efter nya objektiv. Just nu får jag gråa hår över fotografering av interiörer. Oj, vad svårt det är! Men det är bara att försöka. Man lär sig saker på vägen.
Ha en fin långfredag!
Nillas fredag är svart.