Category Archives: Hem kära hem

Julhälsning

Denna tjugotredje december, dan före dopparedan, siktas lite blå himmel efter det kompakta grå som omgärdat mig hela veckan. Jag tänder det fjärde ljuset, fixar med lite julklappsinslagning och plockar med några sista loppisfynd. Det här är en av mina absoluta favoritdagar. Pirret från när jag var liten sitter i. Rimstuga på radion, julstök i hemmet, granen och den stora högen med tidningar och böcker under sängen som jag ståndaktigt sparat länge för att kunna njuta av på julaftonsmorgonen – Starlet-race!

Granen är inne och det doftar i hela huset, men vi skall klä den senare framåt kvällen. Gottevagnen är uppfylld. Jag brukar köpa en julklapp innan för att kunna dekorera med till jul. I år är det klassikern Le Zebre som jag önskat mig i många år.

Det var nog många jular sedan jag hade så få snittblommor som i år. Säsongsmänniskan i mig har tagit över och jag sparar hellre till Mellandagarnas spaning efter sommarens dahliaknölar än att köpa överprissatta blommor på snitt nu. Visst har vi amaryllisar och hyacinter på lök – i år har jag försökt att köpa så lokalt som möjligt – men annars får exempelvis Estrid Ericsons silverpinnar stå för prakten här.

Här planerar jag att tillbringa mycket tid under julhelgen. Soffhäng är väl det bästa, gärna i myskläder. Jag har sett en del bra serier den senaste tiden. Ultimat till testunden på eftermiddagarna är Monty Dons program om franska och italienska trädgårdar som finns på Netflix. Så har jag hämtat hem en hög med biblioteksböcker som ligger inom räckhåll från soffan – bland annat den fina boken om systrarna Jobs.

Hugh Grant är brilliant i En engelsk skandal – den får ni inte missa! I kväll blir det dock traditionsenligt en yngre upplaga av Grant i Love Actually efter avsmakning av skinka och risgrynsgröt. En och annan av Helena Lyths chokladkolor lär slinka ned också.

Kära läsare – jag önskar er en riktigt fin jul! Må ni få fira den på det sättet som just ni önskar. Julefrid till er alla!

Kram

Julstämning med gottebord

Världen utanför blev med ens ljusare och vackrare när decembers första snötäcke bäddade in allt i vintervitt. Julstämningen tog fart så här en vecka innan. I dag skall vi köpa gran. Den kommer stå precis på denna plats, vilket gör att min nya serveringsvagn får åka lite åt sidan och bära julens gotter framför öppna spisen. Jag tittar alltid efter liknande mindre möbler på loppis. Jag har några vagnar sedan tidigare som är favoriter just för att de är mobila och för att de bereder möjlighet till stilleben. Den här vagnen fann jag lämpligt nog i lördags på Erikshjälpen för 145 kronor. Man får väl säga att den är som gjord för julens gottebord! Jag tycker om det formstarka i den.

Jag fick några hängen i adventspresent till mitt Önsketräd från Svenskt Tenn. I år är det Sophia Edstrand som tagit fram de broderade prydnaderna. Vackra med förhoppning.

På Gottevagnen är det mesta loppisköpt kompletterat med några klassiker från Svenskt Tenn samt skedarna som kommer från IKEA:s julkollektion i år.

På väggen lyser Kungalampetten upp. Jag tycker om julen i klassiskt rött och grönt – här gnistrande Reijmyreglas. En vecka till julafton. Tiden går sannerligen fort.

♡

Bara vackra ting: Gör höst med vintage

Att leta efter inredning vintage är ibland att inte ligga i fas med vad man tänker sig behöva. Det är både charmen och frustrationen med att vara sakletare. Nu har det fallit sig så att jag har funnit saker som har fått sin plats i matrummet. Jag vill visa på inspiration i samklang med naturen, med vintage och inte prata om några nya kuddar i höstens färger som piffar upp och gör ombonat. Sådant finns på så många andra ställen. För mig är det istället kreativt och inspirerande att inreda a´la Franks accidentalism – mer med tillfälligheter och krockar än med en helt färdig plan. Och tänker man sig att handla mycket vintage, så blir det fallet helt naturligt. Nypon är så vackra nu och tar upp färgen i tapeten och i lampskärmen med Jobs Trollslända. Och man kan finna det mesta på loppis. I helgen fann jag två ljusstakar av Mikaela Willers som blev en grupp med en jag redan hade. Ljus behövs, för nu är mörkret här på allvar.

Jag spanar alltid efter textil och ett riktigt bingo-fynd var fyra våder av Maria Åströms Blad för IKEA. Textil gör så mycket för känslan och efter att framförallt ha haft hissgardiner i vitt linne byter jag successivt ut när jag hittar. Här blev det ett så fint möte mellan mönstren tycker jag. Josef Frank och Maria Åström. Två favoriter bland mönsterkreatörer.

Nu när dahliorna är ett minne blott i trädgården kommer en tid när jag framförallt tar in kvistar med exempelvis nypon. I dag såg jag att någon hurrade på Instagram för att tulpanerna äntligen är här. Sådant får jag riktiga rysningar av. Väl bekomme om man glädjer sig över hårt drivna blommor som fraktas hit från Holland. Jag tycker snarare att vi skall ta tillvara på våra säsonger. Just nu är det mycket prydnadspumpor. Jag har fyllt en hel skål med de vita – ett arrangemang som står sig tills adventsförväntan kickar in.

Nytt in till läshörnan är ett tidningsställ i rotting och en läslampa i metall med mässingsdetaljer.

En abstrakt tavla har också tillkommit i höst. Här gick jag mest på känslan av att tycka om färgerna och var den skulle sitta i hemmet. Grafiska blad är ofta prisvärda och väl värda att hålla utkik efter. Det behövs ganska lite för att se ett rum i ett nytt ljus. Varmt välkommen på allvar hösten!

♡

Påskbord

Här har vi en Påskdag som går i makligt tempo efter gårdagens stökande. I går kom solen till slut, men i dag är det jämngrått här, så jag får se om det blir växthusliv eller om jag sätter mig framför televisionen med ett kostymdrama. Vi har kvar några bitar av den där tårtan så det lär slinka ned i dag med.

Jag kände mig lite modstulen i går när jag försökte få till en dukning till påskbordet. Jag går ofta på känsla och på vad jag känner för den dagen. Jag hade siktat in mig på några vackra tulpaner, men det var ingenting som lockade för dagen. Jag kom hem med en liten pensée som jag tänkte dekorera tårtan med. Men begränsningar är kreativitetens moder och att ta det man redan har. Jag plockade ihop ett snabbt moodboard som utgick från Jobs-servetterna med de små lila, blått porslin och en hyllning till det växande med lökar i fokus från växthuset.

Det är alltid tacksamt att dekorera med ägg till påsk. Jag gjorde små minivaser av äggskal som användes till pajer och annat under dagen. Där satte jag penséer tillsammans med några snödroppar. Jag arrangerade fritt i en gammal Reijmyreskål på fot. Narcisserna och hyacinterna fick ha lök och jord kvar och då klarar de sig utan vatten.

Tårtan är en riktig påskklassiker hos oss. Det är Monika Ahlbergs Påskpassion från 2007. Det bästa är att den är snabb att göra, går utmärkt att förbereda och förvara i frys tills den skall serveras. Tårtan är även glutenfri.

PÅSKPASSION av Monika Ahlberg

BOTTEN: 300 g mandelmassa, 1 ägg och 2 äggvitor. GLASYR: 4 dl vispgrädde, 2 limefrukter, skal av båda och saft av en, 1 dl florsocker och 2 äggulor. GARNERING: 5 passionsfrukter

Riv mandelmassan och rör ned ägget och äggvitorna. Häll smeten i en smord form med avtagbar kant, ca 23 cm. Grädda i nedre delen  av ugnen på 175 grader i ca 20 minuter. Låt kallna. * Vispa grädden. Blanda ner limeskal och saft, florsocker och äggulor. Bred ut glasyren över kakan och frys den i minst fyra timmar. * Tag ut kakan en stund före servering. Gröp ur passionsfrukterna och servera med kakan.

Det lär bli någon kola ur den där asken och kanske inviger jag min påskpresent på utflykt i morgon. Jag hoppas att ni har fina dagar!

♡

Den bästa vasen för tulpaner

De där stora bombastiska bundna buketterna får vänta tills trädgården börjar leverera igen. Först ut är de små vårlökarna, sedan kommer narcisserna och alla tulpanerna som planterades i höstas. Då börjar det finnas material till det storslagna igen. För nu är det mer modest – mest kvistar och så något fång med tulpaner när man råkar på någon fin sort. Frasiga papegojtulpaner är en favorit – dessa fann jag under handlingen på Ica Maxi i lördags. Det kan finnas mer ovanliga sorter där med om man kikar lite extra i plasthinkarna. Då blir det just så här. Ingen bindning eller komplettering, utan bara rakt ned i vas efter att de fått stå och dricka vatten med stöd några timmar. Då kan man alltid förlita sig på Signe Persson Melins Boda Blom.

Det här är helt enkelt den ultimata vasen för ett klassiskt tio-pack tulpaner som vi ofta bär hem denna säsong. Persson Melin utformade vaserna på 70-talet tillsammans med Ulla Molin för Boda – se fint uppslag från tiden här. Jag samlar på vaserna som finns i olika storlekar – se exempel här. Vaserna levererades med en liten plastskiva med hål som skulle underlätta kompositionen, men någon sådan har jag inte funnit ännu. De marknadsfördes under devisen “vaser som talar blommornas språk” med ambitionen att lära ut “blomkultur”. Just den här vasen är cirka 18,5 cm. Formmässigt ger den stöd åt stjälkarna, samtidigt som den ger ett fint fall där den vidgas. Jag vill påstå att det är den bästa vasen jag har testat till den klassiska vårledsagaren – de tio tulpanerna. Läge att hålla utkik vintage alltså.

♡

Smycken

I vanlig ordning lyssnade jag på podden Billgren Wood i går med tema smycken. Jag blev inspirerad att plocka lite med mina och få lite vår – ja till och med sommarkänslor i takt med att solen äntligen är tillbaka här hos mig. Jag är ingen stor smyckesmänniska märker jag när jag lyssnar på de som andas sådant. Till stora bemärkelsedagar har jag mest önskat mig interiörting och andra accessoarer som väskor. Hur har ni det? Är ni mycket för smycken? Under en period bar jag många armband – nu har jag hittat tillbaka till halsbanden igen.

Och jag har länge talat mig varm för broschens återkomst här på bloggen, vilket även Billgren Wood spanar om. Med tanke på mitt nautiska tema i favoritsmycken ovan borde väl den här tång-broschen som jag varit nära att använda presentmynt länge till, vara ett säkert kort. Bukowskis.

Mitt riktiga sommarhalsband är snäckorna från By Malene Birger som jag köpte 2014. Jag har burit det otaliga gånger och har mycket fint förknippat med det. För så är det med smycken. De laddas med känslor och bara att plocka lite med halsbandet gör att jag befinner mig mitt i sommarkänslan. Vintervecken på sidenet behöver hängas ut och rottingväskan skvallrar om en tid som kommer trots att snön fortfarande ligger kvar.

Mina vigselringar är såklart de smycken som jag använder mest. Jag har två guldringar och en alliansring i vitt och rött guld med stenar i som jag bär mellan de andra. Tre anekdoter om de här ringarna då. Det var jag som friade när min man fyllde trettio år. Ringarna köpte vi senare. Vi förlovade oss samma år dagen innan julafton, vilken är en av mina favoritdagar. På den tiden var jag lite mer dramatisk och tyckte om symbolik kring ting. Jag tyckte därför att vi inte skulle utbyta ringar i lägenheten, utan finna en fin plats utanför hemmet där vi skulle kunna återvända och säga att där förlovade vi oss. Det hela slutade med att vi stod framför Domkyrkan och min blivande make tappar min ring i snön. Panik och inte riktigt den känslan jag hade tänkt ut till situationen innan… Men han hittade den och jag fick på den på fingret. När barnen var små kunde jag inte hitta mina ringar en morgon. Då visade det sig att sonen hade tagit med sig dem i fickan till förskolan. Drama. Men än sitter de på mitt finger. Tro, hopp, kärlek som det står i alliansringen.

På tal om broscher och klassiker. Daisy har jag önskat mig i många långa är. Kanske är det tid för den någon kommande högtidsdag?

Tidningsuppslaget är från Gods och Gårdar 1/18 och från en fin artikel om vintagesmycken. Jag har inte börjat titta så mycket bakom disk på loppisarna, men nog ser man allt som ligger där och glittrar. Tänker att man behöver kunskap och förmodligen ett förstoringsglas om man skall ge sig in i den skattjakten. Men visst är det vackert med äldre smycken som redan bär på sin historia. Kanske nästa steg i vintagelivet?

Sol! Sol! Sol!

♡

Krukor, krukor, krukor

Förra året hade jag redan inlett växthussäsongen så här dags. Denna gång ville vintern något helt annat. Att man kan stå så här och plantera växter om några veckor känns möjligen lite långt borta men det lär bli vår igen som det alltid blir. Innan dess samlar jag mig till ett långt inlägg om krukor. Jag har fått önskemål om att lista mina favoriter och med tanke på att inte mindre än sex (!) stycken syntes i gårdagens inlägg finns det fog att tro att jag har något att säga i ämnet. Här kommer många av dem att samlas. Jag fann två krukguider som Johanna och Maria gjort för några år sedan. Titta gärna in till dem också. Så, nu börjar vi. På bilden syns krukor från Mölle krukmakeri.

STUREHOFS KRUKMAKERI

En stor favorit sedan många år är krukorna från Sturehofs Krukmakeri. Tina Hellmans krukor med den karakteristiska kanten i såväl oglaserat som i glasyr är något som jag samlat under åren. Jag har dem både ute i växthuset och här inne. De är något av min ultimata pelargonkruka.

KEW GARDEN

Krukorna från Royal Botanic Garden i London med sin lite krackelerade glasyr fastnade jag för hos Slottsträdgården Ulriksdal för många år sedan. Den klassiska medaljongen på krukorna har fått många efterföljare, men det här är originalet.

PARADISVERKSTADEN

Öländska Paradisverkstaden har ett antal krukor i sitt sortiment. Jag är bland annat förtjust i de som finns i serien Relief. Och titta på den stora kronärtskockan som Eva Paradis håller i här! Det är förvisso ingen kruka, men en favoritvas som finns hos mig i mindre utförande.

VINTAGE

Jag är inte ensam om att ständigt ha blicken öppen för krukor vintage. Det finns alltid ett gigantiskt utbud av krukor. De flesta kommer dock inte från åtråvärda Upsala Ekeby, utan är direkt från närmaste stora blomcenter. Jag spanar alltid efter Gefle, äldre Steninge, Bo Fajans, Gustavsberg och andra anrika märken. Jag är även förtjust i Gunnar Nylunds krukor för Rörstrand – Olympia är särskilt elegant. Det skulle inte vara helt fel att trilla på en jugendkruka för tillfället.

BERGS POTTER

Den kruka som får mest glans för tillfället är danska Bergs Potter som gör sina krukor i Italien. De har lyckats med konststycket att förpacka den traditionella lerkrukan i en tidsenlig förpackning som uppdateras med moderna färgtillägg i glasyrer. Jag har några staplar ute i växthuset och även några här inne.

ÄLDRE LERKRUKOR

Lycka för en trädgårdsnörd är att finna gamla exemplar av lerkrukor som har den där åtråvärda patinan av ålder. Leran är ett levande material som får årsringar efter användning och många med mig tycker att det här är det vackraste som finns. Jag är lite extra glad över de gamla krukorna som kommer från makens farmor som jag nu planterar i.

GRÄNSFORS

En av mina största favoriter är lerkrukorna från svenska Gränsfors. Läs ett fint reportage från fabriken här. I vanlig ordning tycker jag att vi skall värna om det som finns i landet. Bergs Potter gör mycket fina krukor inte tu tal om det, men på flera ställen har jag sett hur Gränsfors klassiker har fasats ut till förmån för danskt som är mer trendigt för tillfället. Synd och jag fortsätter att heja på krukorna från Hälsingland.

MIKAELA WILLERS

Mikaela Willers gör mer dekorerade krukor på små fötter – som jag tycker om dem. De finns i många olika glasyrer och jag använder dem gärna även som vas.

WALDEMARSUDDEKRUKAN

Den klassiska Waldemarsudde-krukan är något av en svensk ikon. Det här var den första krukan som jag köpte mig på den tiden då jag inte hade några gröna fingrar överhuvudtaget. Man kan tro att jag med mitt intresse alltid vårdat blommor ömt, men jag har mängder med växter på mitt samvete… Den stora runda modellen köpte jag på Rörstrand för massor med år sedan och den använder jag gärna att göra blomsteruppsatser i.

MILLESGÅRDENS KRUKA

På Millesgårdens terass står de i storformat – här fint fångat av Emmas Vintage. I butiken är de betydligt mindre, men med samma karakteristiska relief. En vacker favorit.

GUSTAVSBERGS LILJEKONVALJKRUKA

Gunnar Wennerbergs klassiska liljekonvaljer i relief är så vackra. Jag köpte mina krukor på loppis, men de finns även i nyproduktion.

SVENSKT TENNS KRUKOR

Svenskt Tenn har många vackra krukor i sitt sortiment. På bilden syns de lerkrukor med mässingsfat av Erika Pekkari som lanserades 2011. Nu har de kommit i nya färger. En av mina favoriter bland alla krukor är klassiska Hortus.

NITTSJÖ

Med tanke på denna digra lista får man väl anse att jag knappast är i behov av blomkrukor, men om jag ändå får önska mig så tar jag dessa från Nittsjö.

SIGNE PERSSON MELIN FÖR NITTSJÖ

Och när jag talar om Nittsjö så får även denna kruka därifrån av Signe Persson Melin glänsa. Krukorna gjordes till ett jubileum i Trädgårdsföreningen i Göteborg 2008. I somras köpte jag Våg hos Form/Design Center i Malmö. Nu har jag sagt favorit om ganska många krukor, men den här är det något alldeles extra med tycker jag.

For the love of

♡

Pastellernas återkomst

Utanför fönstret är det ett vintervitt landskap och det är svindlande vackert på sitt sätt i nuet. Inspirationen är dock någon annanstans och för min del betyder det att pastellerna gör sitt intåg på bred front i hemmet. Det börjar nu med en föraning om påsken för att kulminera någonstans när pionerna blommar för fullt.

Ni som följer mig vet att det inte handlar om att jag vänder upp och ned på huset i säsongsskiften. Det handlar mer om att fösa fram detaljer, plocka runt med sådant som redan finns och tillfära växtlighet som markörer. Det tycker jag är det bästa sättet att förnya hemmet.

Under denna period händer det att jag går utanför mina egentliga stilramar under vintage-turerna. Jag dras till det lite mer naiva, utsmyckade och prunkande som känns alldeles hopplöst under andra årstider. Men det är helt okej att ha säsongspynt att plocka med som får glänsa när det så skall göra. Ett typiskt inköp i den genren är det stora fatet från Bing & Gröndahl. Jag fick lära mig nytt när jag googlade kring dekoren Saxiskt Blomst som uppenbarligen är något av en dansk klassiker. Mitt fat har en 1800-talsstämpel och är handmålat, så vi får se om det blir hemvist för påsktårtan som jag först tänkte, eller om det bara får stå och vara vackert.

På tal om påsken så har den anlänt till Svenskt Tenn. De vackra bilderna känns igen från förra året, men tål att tittas på igen. I pastelltider fastnade mitt öga framförallt på den här kombinationen av grönt och korall – tänker att man kan hänga små ägg i önsketrädet för att göra det säsongsanpassat.

Kära pasteller – välkomna!

♡