Category Archives: Hem kära hem

Sidobord

sideboard.jpg

Denna gång gick det snabbt från den tänkta tanken till den utförda handlingen. Den där tomma väggen är numera ett minne blott. Nu tronar IKEA Stockholm sidobord där istället. Vi trivdes med det på en gång. Vissa saker bara passar in som handen i handsken. Detta är en sådan sak.

sideboard1.jpg

Jag tycker mycket om känslan av klassiskt biblioteksbord. Bordet blir nog framförallt min domän. En plats för alla tidskrifter, lite vackra saker och inspirerande böcker att bläddra i. En lampa. En vas med blommor. Vad som faller in och vad som känns fint. Jag är mycket tillfreds med detta bord.

Mellandagar

kuddarcollage-copy.jpg

Slöa, slappa mellandagar – som sagt. Vi var tvungen att fylla på förrådet av mjölk och andra nödtorftigheter, så då kom även ett paket från H&M Home med hem. Jag hade bland annat beställt denimkuddar för att ha som golvkuddar. Man kan väl säga att de fungerar alldeles utmärkt för syftet. Det är kraftig denim och för etthundratjugo kronor styck inklusive innerkudde är de ett riktigt fint fynd. Rekommenderas varmt!

Entré

entrecypress.jpg

Här ute i nybyggarlandet får växterna finna sig i att bli lite vindpinande så där på en gång. Våra cypresser hade en svag lutning från början och sedan har det bara fortsatt. Det blir mycket grönt för en liten peng, vilket kan behövas när de blivande buskarna och träden ser ut som små minipinnar. Jag är svag för klassisk symmetri som synes. Vid andra entrén som vi använder mest till vardags, står en cypress i en gammal Höganäskruka. Vi tänder marschaller i mörkret på kvällen. Den 14 november är det ett år sedan vi fick nycklarna till huset. Tiden går svindlande fort. Snart är det dags för julkransar på dörren…

Ode till R.O.O.M

roomode.jpg

En av de mest inflytelserika möbelbutikerna – R.O.O.M – har gått i konkurs. Jag antar att det är en massiv tillströmning till den klassiska butiken på Alströmergatan i detta nu när den totala utförsäljningen precis har börjat. Lite sniff känner jag. Få affärer har på samma sätt lyckats fånga tidsandan i den svåra kombinationen med tidlöshet. Vissa saker från eran när R.O.O.M nådde sin topp under Hans Axelssons och Klas Litzéns flagg känns möjligen lite daterade i dag, men mycket lever kvar i en klassisk anda. Jag blev förälskad när jag klev in till tygavdelningen med Walles och Walles tickingtyger. Möbelavdelningen med de stora Howardsofforna. Lampavdelningen med klassikerna på rad. Vi köpte många av de möbler som vi lever med i dag i slutet av nittiotalet på R.O.O.M. Jag har tidigare skrivit en hyllning till Style á la R.O.O.M här på bloggen. För även om butiken går ett okänt öde till mötes, så lever jag med en del av stilidealet i min tolkning varje dag. Och jag trivs fortfarande efter alla dessa år. Så ett sista ode och lite nostalgisk bläddring i vältummade broschyrer och böcker. För jag tycker ju i grunden som den goda Coco – Fashion fades, only style remains the same. Och R.O.O.M hade style när det var på topp. Hjärta.

roomhososs.jpg

Kreativt flöde

På tal om Creative Flow. Anna är den som har möblerat om mest i sitt rum sedan vi flyttade in. Möbler har bytt plats. Funktioner har växlat. Först nu tror jag att vi kan ha kommit fram till ett sammanhang som kan tänkas att fungera.

kreativaanna.jpg

De senaste tillskotten till rummet kommer från vårt torp som vi tömde för några veckor sedan. Skrivbordet kommer från min morfars mor Hulda som blev huvudyr av alla barn på den tiden hon levde. Skrivbordet var i riktigt risigt skick när jag målade det för många år sedan. Det saknades även en låda som vi lät tillverka då. Nu behöver vi komplettera med handtag som synes. En sak i taget – tills Anna har fengshui:at klart :).

Sambandscentraler

I helgen har barnen fått varsin pärm till alla skolpapper. De hade en gemensam förut. Nu när de båda har blivit skolbarn på två olika avdelningar, är det nästan ett måste med två pärmar för att hitta fram till rätt papper. För många papper blir det. Nu skall en del information börja skickas ut via mejl som jag har förstått. Inte helt fel det.

sambandscentralcollage-copy.jpg

Förutom pärmar, har vi en del andra sambandscentraler i huset. Köksbänken är en viktig knutpunkt. Här står papper och penna alltid redo för att skriva lappar till skolan, skriva ned telefonnummer och annat av vikt. Familjealmanackan har också sin plats här för skol- och fritidsaktiviteter. Sedan har sommarens picknickkorg fått gå i tjänst som en central under trappan. Här lägger vi alla barnens tusen småting som samlas här nere. Förhoppningsvis kan man hitta den där lilla pyttegrejen som man måste ha på studs i den där korgen. I går tömde vi den och lade in sakerna i barnens rum. I detta nu är korgen således tom, men en sak är säker – snart är den välfylld igen. Tänk vad saker liksom vandrar omkring i ett hus ;).

Att skapa rum

Det är – minst sagt – många val i nybyggarbranschen. En del sådana är jag så extra glad över att vi – läs jag – gjorde. Jag klurade och klurade över den öppna planlösningen, som blev mer och mer rumsskapande efter hand. Jag ritade dit väggar för att markera rummen och till slut ritade jag även in dörrar till det stora rummet på nedre botten. Det var bland annat bilden från Tine K:s hem som pryder favoritboken Nordliv som fick mig att bestämma mig.

I sjukdomstider med någon i soffan härnere som behöver vila, när det pågår aktiviteter på övre våningen eller när man vill ha lite avskildhet vid matplatsen samtidigt som någon tittar på TV – då är jag så glad över att det blev dörrar. Jag är helt enkelt inte de stora öppna planlösningarnas kvinna, utan trivs med att kunna stänga en dörr om mig ibland. Det gäller att tänka tanken klart och att stå på sig. När jag presenterade idén med dörrarna, var det ingen som tyckte att vi skulle sätta in dem. I planlösningarna hos husfabrikanterna är det helt enkelt det öppna som regerar, även om man kan börja ana en annan utveckling. “Tänk då på att det blir en instängd känsla” som vår säljare sa.

Glasdörrar hemma hos Tine K.

dorrar2-copy.jpg

Vid entrén till det stora rummet sitter dessa dörrar från Dooria. Vid matplatsen har vi skjutdörrar i samma modell. Glaset i dörrarna gör att den luftiga känslan behålls ändå. Sedan har jag alltid tyckt att det är tjusigt med dörrar i fil när man sveper med ögat över rummen. Kort sagt – i praktiken väl godkänt.

Hylla

pilastertext.jpg

I linje med tanken att börja sätta upp lite saker på väggarna så har vår Pilasterhylla (klassiker av John Kandell/1989), med benäget bistånd, nu kommit upp i köket. Hyllan har fört en tynande tillvaro i garaget som tillfällig förvaring för allsköns ting. Det var således hög tid att rädda den in i huset. Jag hade först lite svårt att finna rätt ställe, men sedan var det självklart. Med vissa saker är det så. De ser ut att höra hemma på en gång. Nu känns det svårt att tänka sig köket utan hyllan.

pilaster.jpg

Förutom att rymma delar av min kokbokssamling, så är det ett utmärkt ställe för att lägga post. Arbetsbänken har innan tenderat att bli allmän uppsamlingsplats för diverse ting – så är det lite fortfarande – men nu försvinner i alla fall lite bort. Jag gillar.