I dag tar jag en liten paus i julmusiken, för att köra Hellström hela dagen lång. Liveplattan från Ullevi har precis släpps och i kväll blir det bio från konserten. Dags att ta sig tillbaka till den där magiska försommarhelgen i Göteborg. Oförglömlig på så många fina sätt. Hjärta.
Category Archives: Personligt
Millesgården
Ja, det var Millesgården som var den där platsen som jag länge längtat till och som jag i går äntligen kom till. Jag förstod redan innan att detta skulle vara något speciellt och jag blev inte det minsta besviken på plats. Det var isande kalla vintervindar i går, så jag ser redan fram emot att möta skulpturparken och trädgården en annan årstid.
Samtidigt kan jag rekommendera att besöka ett ställe som detta under lågsäsong. Vi vandrade runt i salarna nästan helt ensamma och det blir en speciell stämning när man tillåts komma så nära inpå platser. Nu är det dessutom extra roligt, när många ställen rustas till jul. I detta rum som var makarna Milles galleri och matsal hade man pyntat med vintervitt och grönt. Ett helt fantastiskt rum med den vidunderligaste av utsikter. Här kan man sannerligen tala om blomsterbord de luxe.
I ateljen hade man julpiffat den berömda tjurskulpturen med röda band i hornen – ett klassiskt dekorationsknep som får stor effekt med liten insats.
En mer mättad dukning med orangeröda toner som samspelar så vackert med den gröna tonen i skulpturerna. Millesgården uppfördes 1908 som bostad till skulptören Carl Milles och hans hustru Olga, men byggdes sedan till ett antal gånger över åren. Läs mer om de olika rummen i hemmet här. Det är hisnande att tänka sig all denna mark som tillhör gården med alla terasser, trappor, fontäner och skulpturer uppfört med ett tydligt italienskt klassiskt ideal. Jag blev hänförd av platsen.
Här syns den klassiska Milleskrukan som tillverkas av Gustavsberg. Det kan hända att jag fick med mig någon hem.
Carl Milles Antiksamling och tillika ståndsmässig vinterförvaring för alla Medelhavsträd som inte riktigt klarar av kylan utanför.
Såklart stod jag även med näsan mot glasväggen nere i Annes hus (uppfört 1951 till Carl Milles sekreterare Anne Hedmark) som inretts av Estrid Ericson och Josef Frank.
Matsalen i Annes hus med många bekanta ting från Svenskt Tenn och en vacker grön färgskala i juletid.
Som sagt – jag blev så inspirerad av hela upplevelsen vid besöket – även aktuell Pompejiutställning är fin – och tänker redan att jag vill tillbaka hit och se årstidsskiftningarna. Detta måste vara något alldeles extra i vår tänker jag.
I dag har jag även bloggat hos Decor Life – varmt välkommen in!
Here comes the sun
I dag har jag varit i Stockholm över dagen för att inhämta julinspiration. Jag fick bland annat med mig den här solen som jag haft mina ögon på. Den är listad som juldekoration, men jag tänker nog att den kan glädja precis lika mycket året runt. Sedan åkte vi till ett ställe som jag länge har velat besöka, men dit mina vägar aldrig har lett. Jag återkommer dit. För det var en riktig upplevelse, till och med i isande kall Decembervind. Fin kväll till er!
Stjärnor, möten och minnen
Visst är det väl lite märkligt hur det kan bli ibland ändå? Innan den åttonde april hade jag inte varit i Göteborg på många långa år. I förra veckan räknade jag in mitt sjätte besök på drygt ett halvår. Olika omständigheter har fört mig till staden och jag har kommit att tycka så mycket om den. Nya vänner, Håkan Hellström, gator som börjar kännas bekanta och spirande kreativa projekt som formas framåt. What´s not to like liksom. Och i fredags sken solen på oss – mig och Tina. Den där efterlängtade novembersolen som man knappt sett denna grå månad. Ett tecken så gott som något.
På agendan stod mest arbete för Decor Life – läs mer om en del av resan ur det perspektivet här – men även en pressfrukost och en invigning. När damerna på Photowall sade att vi skulle pyssla med Team Hawaii:s tapeter och göra egna julstjärnor skakade jag på huvudet. Pyssel är inte min starka sida alls om det inte är blommor involverade, men ser ni? Lite medtagen av tågfärden hem, men ändå en stjärna. Jag spricker lite av stolthet när jag ser den faktiskt :). Fina möten där på frukosten med bland annat By Emma och Martinreda och hela resan fortsatte i den stilen. När jag tänder Kajsa Cramers små ljuskoppar här hemma kommer jag alltid att tänka på Anyhow-Elisabeth som stod där bakom disken på Market 29 i Haga och sa så himla fina saker med sitt smittande leende. Och min kära vän Lisa som med sin cykel är Göteborg mer än något annat för mig. Och Le Kiosk. Som hade smyginvigning av sitt showroom på Sveagatan. Alltså fina Nanna och Nina. I den lokalen. Kan inte bli så mycket bättre.
Den klara höga lite kyliga luften, snitthyacinterna inne på Blomrum, belysningen över gatorna som sken i mörkret, smaken av saffran – jag fick en härlig känsla i kroppen av Advents- och juletid. Inne i Le Kiosk:s lokal var det pyntat med säsongens växter och bland massor av ljus var det inte svårt att få feeling.
Jag blev så himla smittad av ena halvan av Le Kiosk, Nina, och hennes entusiasm och passion. Vi hade långa samtal om varumärkesstrategier, kvalitet, småskalighet och sådant som varar över tid när det tillfälliga har blåst över. Även om jag inte driver en webbutik, fanns det så många beröringspunkter, tankar och energier som jag tog med mig därifrån. Det var nästan omöjligt uppdrag att välja någonting att ta med sig hem, men det blev till slut denna dam som har varit med mig i tanken en längre tid. Jag tycker som bekant mycket om att krydda ett ting med en historia, så när dessa ögon framöver tittar ner på mig från väggen kommer jag minnas ett sådant fint möte i Göteborg i slutet av november tjugohundrafjorton. När jag kom hem i fredags sjöng Maia Hirasawa You´re the inspiration i På spåret. Jag är så tacksam för alla fina sammanhang jag fått möjlighet att vara i den senaste tiden. Hjärta på det.
Läs även om Göteborg inne hos Decor Life.
Premiär för Decor Life
Nu mina kära läsare är ni hjärtligt välkomna in till mitt nya projekt – Decor Life. Min kära Living by W-blogg kommer att fortsätta i sedvanlig ton, men nu kommer ni även finna mig på Decor Life. Min förhoppning är naturligtvis att ni blir nyfikna och kommer vilja följa mig – och min kompanjon Tina – där. Väl mött!
Adventsförväntan
Nu så. Är den igång på riktigt allvar. Min kära, kära adventsförväntan. När Alla Helgona-helgen är över, så ger jag mig hän. Det brukar vara så och det blev precis så även i år. Denna gång sammanföll detta skifte i säsonger med att Tina och jag gjorde vår första inspirationsresa för Decor Life till Skåne. Vi har haft fantastiska dagar med det bästa av sällskap och ni kommer att få se mycket mer av det framöver. Jag stannar till i de där blomsterstånden på torget i Helsingör från i går. Svällande amaryllisknopppar i de ljuvligaste av nyanser. Jag blev alldeles till mig. Och med sorg i hjärtat fick jag lämna dem där, för att ta med sig dem hem på tåget bland all övrig packning föll bort. Sniff.
Och så den här julrosen. Som en svävande liten tyllkjol. Alldeles, alldeles underbar. Nu mina vänner, nu är den igång. En av de allra finaste tiderna på hela långa året.
Decor Life
Jag är så glad över att ha ett nytt spännande projekt denna höst. Tina på Peppar och Vanilj och jag har precis startat Decor Life tillsammans. Tina och jag känner varandra bloggvis sedan länge – framförallt genom Fabriken som varit en samlande länk. När jag var nere i Göteborg på Bloggforum, träffades vi och började ett samtal om något slags samarbete. I helgen presenterade vi @decorlife.se på Instagram. Tanken med Decor Life är att vara en samlingsplats för intresserade användare såväl på Instagram, som snart även på en blogg. Nu ser vi båda fram emot att tillsammans skapa ett inspirerande och kreativt flöde. På onsdag startar vi en fotoutmaning #decorlifeoktober som löper hela oktober. Jag skulle tycka att det vore väldigt roligt om ni började följa oss på Instagram och för de som vill fotografera – häng med på utmaningen. Det brukar vara ett fint sätt att vara kreativ på och att mingla runt lite på det virtuella kafferep som Instagram är när det är som bäst.
We decor life
Bloggforum i Göteborg
I söndags åkte jag ner till Göteborg för att delta i PR-byrån MILK:s Bloggforum som är ett återkommande event på hösten. Bloggforum samlar bloggare från såväl mat och mode som inredning. För mig var det första gången jag deltog och genom en bildkavalkad skall jag lotsa er genom mina intryck av evenemanget.
Vi – min rumskamrat Tina på Peppar och Vanilj och jag – checkade in på hotel Pigalle i söndags eftermiddag. Jag har varit nyfiken på detta ställe sedan öppningen i våras efter att ha sett många vackra bilder, exempelvis hos Tant Johanna. Det är ett mycket fint hotell även på plats. För mig som älskar tapeter och en ombonad stil är det något av ett mecka att träda in i denna värld. Konceptet är “det tidiga 1900-talets syndiga Paris” som genomsyrar såväl hotellrummen som restaurangen Atelier och Bar Amuse.
Uppe i restaurangen sitter man runt ett blommigt hav av Howardsoffor som är placerade framför en öppen spis. Det talades mycket om att skapa en annan stämning än klassisk restaurangsittning med vita dukar, utan mer ett ställe där man vill fortsätta att sitta hela kvällen. Jag tycker mycket om mixen av mönster och material här, som i sammet, orientaliska mattor och blommor på textilierna.
I detta bås hade jag nöjet att äta middag i söndags kväll. En i sanning fotogenisk liten plats i restaurangen med det blommande taket, den maffiga kristallkronan och det frostade glaset i fönstret. I köket satsar man mycket på lokala råvaror och att servera mat som är i säsong, vilket är en mycket sympatisk ambition som faller mig i smaken. Vi blev serverade annorlunda rätter med mycket arbete bakom komposition och tanke kring vad som läggs på tallriken.
Tina på Peppar och Vanilj och Nanna på Så fint jag vill.
I restaurangen, som kompletteras med en fin takterass där man kunde njuta sensommar i söndags, kommer man nära köket och personalen där. Även om jag personligen kunde ha klarat mig utan en del i det syndfulla konceptet som exponeringen av starka varor på exempelvis spiselkransen i restaurangen och en viss överanvändning av lättklädda damer i ramar, så är hotellet absolut något att rekommendera om man vill ha en upplevelse med mervärde. Det är oundvikligt att inte blicka bort mot Dorsia – ett hotell i liknande genre i Göteborg som jag bodde på i juni, när man pratar om Pigalle. Det är möjligt att mina minnen är så färgade av hela den magiska weekenden med Håkan Hellströms konsert, men på vissa områden har Pigalle en bit kvar till grannen, exempelvis när det gäller frukostbuffén, medan man gällande inredning inte är lika utmanande för ögat.
Tapeten som satt i Tinas och mitt rum, återkom även i lobby och trapphus och även om den var galant, så skall jag boka ett rum med Morris på väggarna om jag får tillfälle att bo här igen. Vi njöt av de brittiska slingrande mönstervärldarna i korridoren till vårt rum och kikade även in i ett hotellrum. Jag älskar ju denna klassiker som bekant och här finns chans att få sitt lystmäte många gånger om.
Som synes, hotellet och arrangemangen där var på många sätt en fullträff och en mycket tacksam miljö att släppa in ett gäng bloggare i. Det var i vanlig ordning så roligt att träffa andra inom samma bransch. Det är alltid fint att få en arena för den typen av möten, men jag upplevde att arrangören kunde ha vässat sig när det gäller kommunikation till deltagarna genom att vara mer tydlig med avsändare och tanke bakom evenemanget.
På event som dessa är det sponsorer som vill prata om sina produkter. I söndags fick vi lyssna på grundaren av Washologi – ett nytt tvättmedelskoncept på den svenska marknaden. Det är alltid inspirerande att möta människor som mitt i livet startat nya företag och som bubblar av idéer kring sitt entreprenörskap. Jag som alltid använder parfymfria produkter när jag tvättar numera, fastnade möjligen inte så mycket för dofttänkandet, men en och annan ny vinkel på hur man tvättar och framförallt doserar ur miljösynpunkt är alltid nyttig att ta del av.
På måndagen såg jag fram emot en programpunkt om att lära sig skyltning av NK:s dekoratörer. När vi gick in i varuhuset möttes vi av provdockor som det visade sig att vi i lag skulle dekorera. Vi fick presskort och fick gå runt i varuhuset och plocka vad vi ville till skyltningen.
Det var en otroligt rolig aktivitet i sig, speciellt eftersom jag tycker mycket om NK – jag kånkade bland annat runt på den här skönheten från Mulberry – men det var synd att vi inte fick ta del av mer samlad kunskap kring skyltningens ädla konst och att vi inte hade lite mer tid på oss.
Jag sprang runt i varuhuset med Nanna, Tina, och Sofia och här syns resultatet med den vackra klänningen från Rodebjer i fokus. Fotografi: Dino Soldin.
Måndagslunchen intogs på Sjömagasinet och det är utan någon som helst överdrift när jag säger att detta var den godaste fiskrätt som jag har satt tänderna i. Perfekta råvaror som bara smälte i munnen och som bonus kunde jag briljera inför sonen, som ser fram emot Kockarnas Kamp på måndag, att två av deltagarna där stod bakom denna mat.
På måndagseftermiddagen hade vi nöjet att lyssna till ett föredrag av Peder Lamm som arbetar på Göteborgs Auktionsverk. Det var länge sedan jag hörde ett så entusiasmerande, chosefritt och kunskapsfyllt anförande. Jag tyckte att det var speciellt givande personligen, eftersom jag precis har börjat nosa runt på de lokala auktionerna på Auctionet. Jag har hejdat mig lite just precis av den anledning som Lamm diskuterade i går – man bör akta sig, för om man väl träder in i denna värld så verkar den som ett gift omöjlig att befria sig från. Härligt farligt känner jag.
Innan jag gick ner till tåget satt jag på den där innergården hos Floramor och Krukatös igen – denna gång i ljuvlig sensommarvärme tillsammans med en nyfunnen vän. Det hela kunde liksom inte ha fått en bättre avslutning. Tusen tack för dessa dagar, kära Göteborg. Som jag tycker om dig.