Category Archives: Vintertider

Ett tu tre, så stavar vi den första söndagen i november.

Jag vinterpyntar med vita amaryllisar på tillväxt och vackert blåbärsris.

Blåbärsris är en favorit bland det frostiga pyntet. Det har ett grafiskt uttryck med sina skarpt gröna pinnar. Och så lite värme med ved. Ved är en prydnad i sig och oslagbar som stämningshöjare i en brasa i mörka november.

Helena har redan lovordat IKEA:s Älska textil och jag får lov att stämma in i hyllningskören. Det är bara att hoppas att det kommer fler coffetableböcker i denna genre från giganten. En upplevelsebok för sinnet och inspirationen.

En fin söndag till er!

Bidrag till Fabrikens söndagsbild.

Tavellisterna är tänkt att vara en sådan där lekplats som jag gillar i hemmet. Ett ställe där man kan plocka och förändra med små medel. Min senaste installation som var en hyllning till hösten, gjorde jag dagen efter vi kom hem från Gotland. Nu var det dags för något annat. Ett mer frostigt, isigt intryck, Jag känner för grått, silver, guld, vitt och gräddigt.

På listerna syns Min Mat av Monica Ahlberg, Vinterkalas av Hannu Sarenström (Förstaupplagan som är finast utan pappersomslaget. Ett tips är att lyfta på det och se vad som finns under), tryck av Hijirik/Etsy, vykort från Therese Sennerholt och Renée Voltaires kokbok som har utgått. Tryck från Caro-lines, Leilas senaste (pynt än så länge. Jag har bara bläddrat i den och inte testat något), baksidan (se nedan) av Ilse Crawfords Sensual Home om sinnenas betydelse i inredningen – grafiskt superinspirerande, Nordljus – en favorit som hängt med i många år nu och Afternoon Tea en liten pärla som tycks ha utgått den också.

Dagens läsning i SVD. Anders Mathleins krönika “På husesyn hos bostadsblottare”. Tänkvärt. Lite obekvämt. Lite provokativt. Och en påminnelse om vår tids tal om saker och ting.

Vi tar väl Halloween först. Henrik har satsat sina slantar på en liemannendräkt. Hu! Mentalt är jag dock vidare nu på min inspirationsbarometer. Nej, vi pratar inte om julrött, men däremot har det höstiga murriga som sagt fått ge vika för mer frostiga tongångar här hemma. För mig verkar det vara ungefärliga tremånadersintervall när det gäller säsongsbetonad inspiration. Jag ligger gärna lite före sådär i brytpunkterna mellan årstiderna. November kan gärna vara frostig och lite jullängtig istället för blaskig, grå och lerig. Det är inte så att jag vill avvara detta. Nix. Jag älskar säsonger och har blivit bra mycket bättre på att ligga i fas med det jag vill omge mig med just då. Förr köpte jag amaryllis några dagar innan jul, men nu börjar det redan klia i fingrarna efter de vita lökarna. Det är ju pirret och förväntan innan som är bäst. H&M har packat upp julen med festklänningar och julhängen. Jo, nu är jag faktiskt redo för detta.

Bild från H&M Homes julkampanj.

Bidrag till Fabrikens söndagsbild. Citat av J B Priestley.

Utsikt från vår utbyggnad mot garaget. Snön böljar fram i fönsterhöjd. Allt är vitt. Det kommer att bli en väldig omställning att se trädäcket, gräset och vår lilla ligusterhäck igen. Och kommer våra första små lökar med snödroppar och krokus att titta fram sedan?

Mitt jämnmod med det vita fortsätter. Vädret kan man inte styra över. Våren kommer i år också, var så säkra!

Jag fick tips om att den gladrandiga scarfen från Sonia Rykiel finns inne på H&M igen. Klick.

Vilken alldeles strålande vinter vi har! Det är så här det skall vara. Gnistrande snö. Kyla som biter i kinderna. Pulkaåkning och varm choklad. Det är en fantastiskt glädje att få se sitt hus i denna vinterskrud. Vår tappra lönn har fått ett gnagskydd i kylan och den lilla ligusterhäcken syns knappt för all snö.

Lika härligt som det är att vara ute för att andas in den klara luften en stund, lika skönt är det att komma in och tända en brasa. Nu eldar vi varje dag. Jag använder lågorna som en ren meditativ verksamhet. Det skänker ro att bara sitta och titta in i en eld helt enkelt. Och kuddarna fungerar utmärkt även framför brasan.

Vintern när den är som bäst.

Nytt år – nya stämningar. På nyårsafton tog jag bort de röda tingen. Granen fick ett nytt uttryck av silver, guld och glas. Det är som jag alltid säger. Julstämningen är alltid bäst innan själva högtiden. Det är så roligt att plocka fram, men också så befriande att packa ned. Nu känns granen uppdaterad dock, så nu får den stå ett tag till.

På nyårsbordet hade vi en kruka med några tappra iskonvaljer. De doftar alldeles underbart, med en föraning om andra tider mitt i isande vinterkylan.

Livsandarna börjar att vakna till igen efter den bubbliga nyårsaftonen med de stora samtalen om livet. Blanka blad. Möjligheter. Tro. Hopp. Kärlek. Som vanligt, men ändå inte. God fortsättning!

Fotografier: Weronica – En mammas dag.

Det har varit så fint med en vit jul för en gångs skull. För mig får gärna detta vita stanna ett bra tag nu. Det har töat och kommit mer snö om vartannat här. På mannens föräldragård ute på landet på gränsen till Småland finns det dock snö i överflöd. I går åt vi ett julbord till och det blir nog det sista för året. Våra rester i kylen börjar också ta slut. Det känns befriande på något sätt. Som det alltid gör denna tid på året.

Vi fick även med oss lite ved hem från den stora högen. Knäpp som jag är så saknar jag den lite kulna känslan som kunde bli i stadslägenheten på vintern. I ett nybyggt hus med golvvärme är det aldrig riktigt kallt – vilket såklart har mest fördelar – men man behöver aldrig elda för värmens skull. Mysfaktorn är dock inte att underskatta, så man får lov att gå runt i kortärmat och elda på ändå ibland.

Mellandagar – favoritdagar. Det är bara att såsa runt i en liten vinterbubbla och göra så lite som möjligt. Den nya inspirationen väntar runt hörnet. Härligt!