Author Archives: Weronica

Bokrean 2018

Sedan barnsben älskar jag hur boken får lite extra utrymme i februari med den traditionella realisationen. Jag och min bästa vän gick alltid på Sportlovet efter att ha suttit hemma och kryssat i katalogerna. Ett år tog jag mina samlade sparpengar och investerade i Den Svenska Historien i femton band. Den står fortfarande på hedersplats i bokhyllan. Bokhögar är de snyggaste högarna. Visst kan det ha sin tjusning med en obruten rygg, men man skall komma ihåg att det finns så många fina redan brukade vintage och biblioteken står alltid till buds. Jag har dykt ned i den numera virtuella förhandsbeställningen och plockat fram sexton böcker. Hoppas du finner någon som du gillar!

I Arkitektens trädgård står gröna rum skapade av arkitekter i fokus. En snygg och gedigen bok i samma serie som den om fritidshus. Jag har min liggandes framme – avdelning vackert omslag. Jo tack, jag skulle gärna ta Promenader i Virginia Woolfs London. Woolf är en författare som alltid fascinerar, såväl i liv som i litteratur. Gustavsberg: form och funktion i folkhemmet är en historik om den klassiska porslinsfabriken som fortfarande är verksam. Den verkar fin som referensverk, men skall även innehålla mycket om alla de människor som arbetat i fabriken. M Train står fortfarande på min läslista, efter att ha blivit bedårad av Just Kids.

Ingar Nilsson har passerat min kokboksdetox de senare åren med både Rabarber, Kål och Hallon. Floristen Ingrid Carozzi har varit stilbildande när det gäller blomarrangemang i Brooklyn Flowers – drottningen av vintage, hönsnät och pampigt grönt. Ranunkler är en alldeles bedårande blomma. Boken lockar med vackert omslag – vill provbläddra vid tillfälle. Lotte Möller har skrivit några av mina absoluta favoritböcker som Citron som var coffetablebook långt innan genren fanns. Nu lockar Smultron.

Elin Unnes får sägas vara en del i den nya gröna vågen och The Secret Gardener är en modern klassiker i genren, liksom Linda Lomelinos böcker – här Lomelinors pajer – är när det gäller matfotografi. Joyce Carol Oates är en av mina favoritförfattare. Jag har kvar hennes Det förlorade landskapet på läslistan. Hannu Sarenström gör riktigt bra säsongsböcker för köket – på rean finns Sköna, gröna sommar.

På bokrean spanar jag gärna efter klassiker med vackra omslag. Waughs En handfull stoft skall vara en snäppet mer kvalitativ roman än den vida mer bekanta Brideshead Revisited, men med samma tematik kring brittisk överklass med tragiska vändningar. Omslagen till nyutgåvorna av Woolfs romaner av illustratören Aino-Maija Metsola som gjort textila mönster för finska Marimekko är så vackra. Och orden kan man läsa hur många gånger som helst. Cilla Ramnek är något av en idol – missa inte Från ateljén på rean. Så är jag nyfiken på Mellan verkligheter: Fotografi i Sverige 1970-2000.

Leve boken – alltid!

signature

Vinter på Boställets vedugnsbageri

ANNONS

DETTA INLÄGG PRESENTERAS I SAMARBETE MED BOSTÄLLETS VEDUGNSBAGERI

Jag tror inte att jag är ensam om att sentimentalt blicka tillbaka till mina barndomsvintrar då snön alltid var djupare, gnistrade mer och kylan bet i kinderna. Jag var inte någon vintersportare av rang alls, men nog hände det att jag lämnade mina böcker, spände på mig ett par längdskidor och gav mig ut på slätten med en ryggsäck med varm choklad och bullar. Det vita var oändligt när man var liten och navigerade bland de röda ladorna. Den här vägen leder fram till Boställets Vedugnsbageri, cirka två mil utanför Linköping. En dag förra veckan dansade dimman i bedövande vackert morgonljus.

Rykande färskt bröd i morgonsolen och bullar som väntar på skjuts in i vedugnen.

En bagares morgon startar tidigt. Den här vyn bidrar möjligen till att livsandarna vaknar till när Karin Lorin sedan hösten 2011 går stegen från familjens bostad till ladan. De stora träden skuggar utemöbler och fikagäster under varmare årstider – för nu får landskapet skänka stämning och inramning. Här är alltid säsongerna närvarande och utsikten bildar en föränderlig bakgrund till upplevelsen av Bostället. Ni kanske minns mitt besök i höstas? Glöm inte bort alla fina ställen som har öppet året runt, men som man kanske mest besöker sommartid.

I den gamla ladan är det full aktivitet från tidig morgon. Karin med personal bakar allt bröd från grunden.

Här går det åt stora vedstaplar till ugnen.

Småskaligheten, hantverket och det lokalt förankrade är huvudingredienser i bageriets verksamhet.

Förutom det egna brödet finns annat lokalt producerat till salu. De här kolorna har slunkit ned i min mage både en och två gånger. Så goda.

En solig vinterdag när vindarna inte sveper fram på slätten blir det en behaglig temperatur vid ladugårdsväggen för såväl folk som fä. Vårlängtan börjar göra sig påmind till när det står fullt med stolar här redo för fikagäster.

Men än så länge får man sitta inomhus och drömma sig bort med blicken mot horisonten. Cafédelen har en ny utbyggnad med plats för fler gäster och här är det gott att slå sig ned när solen ligger på.

Vintertider är semmeltider under knoppiga körsbärskvistar som skvallrar om det som komma skall. I florsockret tecknas Boställets logga med formen från karakteristiska fönster på ladan.

Här serveras även lättare luncher som soppor, sallader och smörgåsar. När jag var här fanns rykande het löksoppa med bageriets egna krutonger.

För mer information om Bostället, aktuella öppentider och saker på gång besök hemsida, Facebook eller Instagram.

Redo för en utflykt? Nästa fika är aldrig långt borta.

Fotografier: Weronica Fremenius

signature

7 a week – andra helgen i februari

Kristin Lagerqvist har flyttat in under eget tak med sin blogg – Krickelins. Kristin är en av mina favoriter som jag följt länge mitt i ett blått universum i Varberg med kreativitet och entreprenörskap som ledstjärnor. Jag er fram emot att få fortsätta vara med på resan – inte minst när våren nalkas och växthuset öppnas upp igen.

I fredags var jag och såg Churchill-eposet Darkest Hour. Gary Oldman får väl sannolikt hämta en Oscar för sin prestation. Joe Wright har regisserat med sedvanlig fingertoppskänsla med vackra vyer och ljus, även om jag tyckte att en lite väl utstuderad scen i tunnelbanan kunde fått ett annat uttryck. Omöjligt att inte tänka på vad som hade hänt om fredsförhandlingar inletts och tyskarna kunnat få mer fäste… Kristin Scott Thomas gör ett oförglömligt porträtt av hustrun Clementine Churchill – läs intervju här. Stilen, gracen och samspelet i äktenskapet – jag skulle gärna sett mycket mer. Nu blir jag intresserad av att läsa vidare kring denna kvinna.

En annan intressant kvinna är Sigrid Hjertén (1885-1948) som är aktuell i stor utställning på Waldemarsudde. Hjertén är en av de stora modernisterna och här visas 100 verk, även av maken Isaac Grünewald och av sonen Iván Grünewald. Förra året kom en stor biografi om konstnären som ligger till grund för utställningen. Konsten visas till slutet av augusti och jag hoppas verkligen få tillfälle att se den. Pressbild: Sigrid Hjertén. Blommor i blått, 1934. Olja på duk, 65×54 cm. Foto: Hossein Sehatlou / Göteborgs konstmuseum

BBC har gjort en ny inspelning av E.M Forsters klassiker Howards End (1910). Den är mest känd som film från 1992 av ikoniska filmmakarna när det gäller brittiska kostymdramer Merchant Ivory. Nu väntar fyra delar om de tre familjerna Schlegel, Wilcox och Bast på C More på måndagar.

Det här omslaget är som en pralin i läshörnan! Nya Elle Decoration med The Apartments Tina Seidenfaden Buscks hem. Fantastico!

John Derian – känd för sin speciella värld av bilder med decopage – bland annat i den här boken – har samarbetat med Designers Guild med en ny kollektion tapeter och tyger. Det är en blandning av vintagetryck, botaniska illustrationer och blommor. En favorit är den här med snäckor.

Säsong för frökataloger! Jag har redan köpt lite – bland annat förra årets favorit Tandpetarsilja. Jag älskar de här bilderna från Harper Bazaars marsnummer som tagits vid Great Dixter. Kanske får lov att bli en papperstidning denna gång. Bild

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet 6/18

Lite sådär är känslan i detta nu. Att öppna upp mot det väntande ljuset. Det har varit några fantastiska gnistrande vinterdagar med sol denna vecka – så välbehövligt energigivande. Other Stories.

Det finns mycket fint i Other Stories kollektion Rêve Éveillé som innehåller lounge wear, bland annat sidenkaftanen ovan och den här fina anteckningsboken för drömmar.

I veckan delade Elle Decoration ut sina årliga priser. Johanna Bradford vann priset för årets bästa inredningsblogg. Jag har följt Johanna sedan starten och tycker att det var himla roligt att just hon fick priset. Här kan man läsa en intervju. Fotografi: Andrea Papini/Elle Decoration.

IKEA är i vanlig ordning aktuell med nya släpp under året med olika kollektioner och designsamarbeten. I veckan kom pressbilder för  Piet Hein Eek – holländsk välkänd formgivare – och kollektionen Industriell som anländer till varuhusen 6 april. Här är ambitionen att förena hantverk och industriell produktion. Viktiga ledord är hållbarhet och bra material.

Jag fastnar nästan alltid för bilder som visar tillverkningen i miljö, så också denna gång. Här ser man vasen ovan där man haft som ambition att få en känsla av det unika genom att ta fram handgjorda modeller att gjuta från. Pressbilder: IKEA

Rapporterna från Möbelmässan har duggat tätt i sociala media under veckan. Min blick fäste på det vackra ljuset i Emma Thuns bilder från Strings monter, stylad av Lotta Agaton. Skulpturer och torkade växter? Jodå, i mängd.

En mer maximalistisk approach till bokhyllor bjuder Sofia på i ett överdådigt bokhylleinlägg. Det är så vackert myllrande och jag håller med om att högar av böcker bara tillför trevnad till ett hem.

För februari är ju lite av bokens högtid med den klassiska bokrealisationen. Förbokningen har kommit igång på nätet. Jag har scrollat lite, men tyckte inte att jag fann så mycket. Jag skall ta en djupdykning under nästa vecka och återkomma med favoriter. Här är en i alla fall.

Grythyttans katalog har kommit ut, stylad av Daniella Witte. Min bryggerigrupp ligger ihoppackad inne i växthuset – sannerligen ett vårtecken när den får komma fram från presenningarna. Vacker bedagad miljö.

Så bra den är. Så bra! Heja Sarah Klang!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Relansering av klassiker – Ivar Ålenius Björk

Nu ser vi ännu ett exempel på trenden att relansera klassisker. Skultuna tar fram en till produkt av Ivar Ålenius Björk i vår. Ålenius Björk (1905-1978) var skulptör och designade även en rad produkter för Ystad Metall – en inte helt okänd fabrik för oss som gärna letar saker i vintagesvängen. Om man vill läsa mer om det skånska företaget rekommenderar jag den här artikeln hos Stiliga Hem. Ystad Metall hade sin storhetstid från 1920-1960-talet och producerade många dekorativa föremål. Förutom Ålenius Björk är firmans mest välkända namn Carl Einar Borgström – se t ex dessa bokstöd och dessa ljusstakar och Gunnar Ander – se t ex den här vattenkannan som jag hade turen att finna för ett tag sedan och dessa kandelabrar.

Såväl Ystad Metall som Ivar Ålenius Björk är kanske mest känd för den ikoniska ljusstaken Liljan som designades för världsutställningen i New York 1939. Ljusstaken fick global spridning när den var med i TV-serien Mad Men. Den blev otroligt populär vintage och fick extra dragningskraft när mässingen kom tillbaka på bred front. Den relanserades för några år sedan av Skultuna i mässing, har sedan även kommit i försilvrad mässing och nu släpper man en vas som även fanns till originalmodellen.

Den här eleganta vasen med tre “pipor” då som kommer nu i vår? Visst är den elegant i sitt utförande. Den har sålts dyrt på kvalitetsauktioner. Det är onekligen något speciellt med ting som varit med ett tag och bär på en historia men det är ändå intressant att tänka på vad som händer med produkter på andrahandsmarknaden när de tas upp i nyproduktion. Förloras en del av glansen när det blir ett vanligare föremål som man kan gå till närmaste presentaffär och införskaffa? Eller blir det ännu tydligare så att det äldre materialet, patinan och “originaliteten” blir av större vikt? Det mest uppenbara exemplet är möjligen allt retroporslin som tillverkas igen – exempelvis Mon Amie hos Rörstrand och Stig Lindberg-serierna hos Gustavsberg. Det tycks inte ha mättat prisbilden på vintageporslinet. Vad tror du?

När jag skriver om Ivar Ålenius Björk måste jag även visa den här eleganta handspegeln. Även om man inte har några narcissistiska drag, kan de nog lockas fram av njutningen av detta föremål. Så vacker!

signature

Hommage till Josef Frank & botaniska mönster

I dag öppnar en ny spännande utställning på Svenskt Tenn där tio designstudenter från hela världen bjudits in för att tolka Josef Franks mönstervärld i Ten Textile Students. Josef Frank själv menade att det inte räckte med en naturalistisk avbildning när det gällde mönster – magin skulle då utebli.

Citatet är ur en text “Rum och inredning” som publicerades i tidskriften Form 1934. Jag har hämtat det från Kristina Wängberg-Erikssons eminenta bok Pepis Flora. Om ni är det minsta intresserade av Josef Franks mönster rekommenderar jag denna varmt.

Tre av bidragen har tagits upp i det ordinarie sortimentet bland annat min favorit Chintz av konstfackstudenten Lisa Englund. Englund har utgått från Frank-tyget Us Tree men istället för Nordamerikas lövträd har blickarna vänts mot Indiens textilier. Englund har inspirerats av de mönster som exporterades till Europa under 1600- och 1700 talet och ritat egna växter till stammen. Det får man väl säga hedrar Franks egen mönsterfilosofi med den personliga tolkningen och fantasin.

Jag förlorade mig genast i en sejour bland indiska textilier på nätet och hamnade bland annat hos Victoria & Albert Museum som haft flera stora utställningar i ämnet och hos en föreläsning på Youtube med otroligt dålig kvalité men så intressant av Rosmary Crill som skrivit böcker i ämnet. En historia om indiska blomsterälskande kejsare, magnifika mönstervärldar som förförde Europa vars textilier inte nådde upp till denna konstnärliga kvalitet, kompanier som seglade med dessa dyrbara laster och en kolonialmakt som förändrade förutsättningarna i grunden och gjorde Indien till mer av bomullsproducent och marknad för brittiska textilier. Googla får ni se på Indian Chintz – så makalöst vackra textilier att förlora sig i. Bild

Lisa Englunds Chintz för Svenskt Tenn. Det blir onekligen ett annat mer grafiskt uttryck när alla färgerna tas bort till förmån för svart och vitt.

Franks textilier förknippas framförallt med färg och slingrande världar och kanske är det så de är som allra vackrast, men det finns även några mer grafiska mönster som en av mina favoriter Aristidia och så Celotocaulis som började tryckas i grått för några år sedan.

Fler favoriter bland mer grafiska botaniska tryck – Maria Åströms Blad för IKEA 2004.

Rosa Centifolia av Maria Åström för Ljungbergs.

Maria Korrpis Tulpanlök för Ljungbergs.

Cecilia Halls Tulpaner för Jobs.

För några år sedan kom en av Josef Franks förebilder – William Morris – textilier och tapeter i mer grafiska färgskalor i kollektionen Pure som jag skrev om här. Vackert grafiskt, men här måste jag nog ändå säga att jag vill ta en färgkrita och börja fylla i blommorna.

Så blev detta inlägg från Svenskt Tenns pressmeddelande, Franks mönsterfilosofi, genom indiska tyger och till mer grafiska botaniska textilier. Hoppas att ni fick lite sammanhang till vackra Chintz av Lisa Englund. Det skall bli spännande att följa henne som textilformgivare framöver.

signature

Trädgårdsliv: Vintervyer och odlingsdrömmar

Det var sannerligen snabb leverans av luktärtsfröerna som jag beställde i torsdags. På fredagen låg de i brevlådan. Förutom de som syns på bilden beställde jag tre andra som jag skrev om. Jag är svag för det lilla extra när det gäller det mesta. De handtextade små påsarna prydde armeringsnätet i växthuset förra säsongen. Så fina från Cecilia Wingård.

För tillfället ser odlingsplatsen i trädgården ut så här. Jag inser att den här snömängden knappast imponerar på någon som bor norrut, men här hos mig gnistrar detta alldeles extra. Där på armeringsnätet skall de rara ärtorna klättra i sommar. Framför dem blir det några rader av sommarblommor och så dahlior förstås. Alltid dahlior.

Till den här säsongen skall jag få hjälp av händig far att färdigställa odlingslådor bakom växthuset. Jag tänker odla grönsaker i några, men sedan blir det blommor för hela slanten här med. Jag hoppas även att den ovala rabatten i kortsidan av växthuset blir av i år. Gröna knoppar på syrénerna – man måste tycka om det i februari, även om detta winter wonderland är härligt.

Förra året stod jag här inne den 23 februari och fixade med sticklingar. Det känns måhända aningen långt borta för tillfället när huset är insvept i rimfrost. Men det kan gå fort framåt. Och detta är bra vackert för ögat.

Visst är det glädjande att en hel odlingssäsong ligger där framför oss. Luktärterna kommer åter att slingra sig här. Hoppfullt. Varje säsong har sin charm och för nu njuter jag vinter.

signature

7 a week: Första helgen i februari

Vilken vinterskimrande vacker helg jag har haft här hos mig. Vi har fått massor med snö för att vara på den Östgötska slätten. När solen reflekterades mot allt det vita var det som om något man saknat länge tändes. Jag tar denna gnistrande värld framför slask och grått alla dagar i veckan. Lite blandat smått och gott denna söndagskväll? Väl bekomme. @arketofficial kör Valentines med bland annat denna lilla gröna kanna. Fin tycker jag med det bubbliga i den vackra gröna nyansen.

Ni missade väl inte min digra lista på TV-serier ? Där skrev jag bland annat om The Deuce där favoriten Maggie Gyllenhaal är med både som skådespelare och producent. Fint porträtt i @elledanmark.

Det är något alldeles speciellt med stråväskor. När jag såg denna bild från @loufriends förflyttades jag genast till en annan säsong. Så fint med den runda formen och praktiskt med en längre axelrem.

Jag sover inåt rummet och dit når inte tillräckligt med ljus för att en växt skulle trivas där. Men visst är det tjusigt med klorofyll på nattduksbordet som det ofta är i vackra bilder på sovrum?! @midnatt.official har hälsat på Nina Kullenberg – fint reportage.

Ett av de första vårtecknen i köket bland alla säsongens rotfrukter och kål är de första rosmarinen. Jag köper stora exemplar från blomsterhandeln som jag sedan planterar ut när det blir tid för det. Doften. Är ljuvlig.

Jag dras till bilder med det återvändande ljuset som väcker lite bedagade växter. Så vackert hos @podegaard fotat av Pia Ulin.

Vackert vintervitt. Hjärta på det.

Väl mött nya veckan!

signature