Author Archives: Weronica

Visioner

Luften gick fullständigt ur mig efter fredagens byggstartsmöte. Vi har massor av saker att hugga tag i, men jag har inte rört de där pappren sedan dess. I första läget är det framförallt elritningarna som behöver kollas genom noggrant. Var skall vi ha eluttagen? Hur många skall vi ha? Vilken belysning skall vi ha? Det är inga lätta frågor att besvara direkt. Kanske blir det aningen enklare när vi kan gå in i huset och titta. Då gäller det att ta till samtliga visualiseringsknep i världen. Jag brukar kunna se saker framför mig, men elkontakter? Hmm… Vi lurar även på om maken skall ägna en del av semestern åt husmålning, eftersom det kommer att finnas byggnadsställningar att utnyttja under den tiden. Men då måste vi klura fram en fasadfärg tills dess, vilket inte heller känns klart på något sätt. Jag får återkomma i såväl fasad- som elfrågan.

Under tiden visualiserar jag mig själv i vårt kommande kök istället bakandes den där rabarberpajen. I dag fastnade ögonen, som så många gånger förut, på ett danskt sommarhem. Jag tycker om stämningen i det där köket och sättet att plocka in färg genom accenter. Jag gillar även designklassikerna – framförallt sättet som en “vanlig” väggarmatur från Bestlite används som köksbelysning. Och jag gillar faktiskt de där prickiga bananerna på fotografierna. I rätt sammanhang fungerar det mesta :-). Ritsch – in i min inspirationspärm!

Bilder från Boligmagasinet.

Eld

Här kan man försöka med att vara bullmamma och överraska barnen med “mitt-i-veckan-mys”. Henrik såg rabarberna i morse och undrade vad de skulle vara till. –Jag tänkte göra en paj som vi kan äta efter förskolan och skolan (för jösses om man säger förskola om Annas SKOLA). Unisont – BLÄ. Sedan – Kan inte vi få äta ur den randiga glassbyttan istället? Japp, finsmakare till små barn har jag två av. Jag tänker äta rabarberpaj enligt nytt recept i Rosie med muscovadosocker – återkommer med resultatet – och barnen äter väl GB Bigpack istället då. Alla blir vi lyckliga på vårt sätt.

Eldig är dagen hos Ellas Inspiration. Bästa grytlappen från svenska Hetta.

Husbloggen

Nej Ni, den där andra husbloggen kändes sisådär från början till det snara slutet. Tanken att ha ett eget krypin för mina hustankar lockar dock fortfarande, men för nu tänker jag köra husbloggen mitt i gamla vanliga En mammas dag. Så ned i tunnan med den andra bloggen och vidare här istället med liten house-logga. När det inte känns rätt i magen, då är det bättre att tråckla sig ut och köra vidare där energin finns. Med hopp om kommande inspiration!

Tunnan står ute i köket i sin förpackning och väntar på – tja ett hus.

Trä

Jag är svag för askar i olika former. I min ständigt pågående organisation och utrensning inför flytten, hamnade jag igår i ett skåp där jag tydligen förvarar en del smycken. Jo då, jag visste att de fanns där, men jag har inte tittat varje dag. Jag hade den vackra asken i körsbärsträ på mitt nattygsbord – innan barnen. Ett annat liv – en annan värld. När jag tittade i asken igår uppenbarade sig ett gammalt intorkat tuggummi mitt i knuten av halsbandskedjor. Slutsatsen av detta. Fram med asken ur skåpet. Jag använder inte halskedjor och pärlor varje dag. Och snälla barn. Tuggummin. Inte där.

Trä är temat för dagen hos Ellas Inspiration.

Baksida

Baksidor kan vara vackra. Jag fascineras av all samlad kvinnokraft som ligger på hög i lådor hos Myrorna och kan inhandlas för en spottstyver. Det är färgprakt i broderade dukar, bonader med Du skall inte sörja det Du saknar, utan glädjas åt det Du har, oändliga rader av virkade gardinkappor och prydliga korsstygn. Även om broderiet är trendigt nu, lär det inte finnas samma tillgång sedan. Min vackra kaffeduk, som jag använder alldeles för sällan, ropade jag in på en klassisk syföreningsauktion. När jag var liten var det lotterna och de hemliga leksakspaketen som lockade. Och så tittade jag alltid storögt på den rike bonden som ropade ut Hundra kronor med hög röst när en enkel sockerkaka bjöds ut. (Knös tänker jag nu …) När jag var stor nog att uppskatta hantverket satt jag på min sista auktion.

Och så alla dessa baksidor. För det skall vara lika fint på baksidan. För tänk om någon vänder på duken och tittar. Inte kan det vara slarvigt gjort då inte. Det skall vara prydligt , välordnat och det får inte finnas tecken på att man inte kan eller förmår. Det är ungefär som när min mamma förklarade för Anna varför man måste kasta trosor som det är hål på. För tänk om man måste åka in till ett sjukhus med de där underbyxorna på. Det borde i rimlighetens namn vara ens minsta problem då, men det är logiskt enligt tanken om baksidans prydlighet som präglat generationer av kvinnor. Själv vill jag tro att jag har frigjort mig från detta, men någonstans där inne finns det säkert kvar.

Tisdagstema: Baksida

Vatten

Ellas Inspiration kör en ny temavecka med ett spännande tema kring de fem elementen – vatten, trä, eld, jord och metall. Jag knipsade av en syrénkvist vid lunchpromenaden och gick med den innanför jackan. Det är omöjligt att inte bli glad av den doften. Jag har fotograferat med den vackra vasen Squeeze av Lena Bergström för Orrefors. Sommarvärmen är borta, men syrénerna blommar för fullt. En stämningshöjare så god som någon en vanlig måndag.

Sommar

Vilken fantastisk helg det har varit! Här har vi haft riktigt sommarväder. I dag är det betydligt svalare. Det var inte lätt att övertyga barnen om att det var läge för fleecejacka i morse. Helgen känns som ett utsnitt i tiden. Ljuv försommar med riddarspel och picknick. Och i dag är det måndag. Jag tillhör dem som sörjer att Annandag pingst fick maka på sig när svenskarna skulle börja fira sin nationaldag. Tredagarshelger är mycket trevliga tillställningar.

Jag deltar för tillfället i en Photoshopkurs som anordnas av duktiga Mikaela på Woopise Daisy. I går kväll satt jag uppe och pillade med mina foton från helgen. Ack vad roligt det är och ack vad frustrerande det är när det inte fungerar som jag vill. Det är hög tid att uppdatera mitt gamla skraltiga Photoshop-program från stenåldern. Ibland känner jag mig som en fossil. Fanns det affärer när Du var liten, mamma? Men skam den som ger sig!

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Glad

Efter ett tre timmars långt byggstartsmöte med genomgång av ritningar en masse – den 29 maj kommer huset – blev trötta jag ordentligt överraskad i eftermiddags. Ett Interflorabud kom med en bukett till mig och det händer inte varje dag kan jag säga. Mannen tappade tilltron till tjänsten när han skulle uppvakta mig på min trettioårsdag. Dagen innan min födelsedag, när vi var nere på gatan och packade grejer till torpet som vi hade då, kommer det ett bud och frågar efter mig. Effekten uteblev lite och de femtio kronor i kompensation vi fick kändes minst sagt futtigt i sammanhanget. Men i dag öppnade jag en vacker bukett som visade sig komma från Helena som vann min W-box. Jag blev sådär pirrigt glad som man blir när något helt oväntat kommer ens väg. Tack snälla Helena!

Jag tillönskar Er alla en riktigt fin helg i solen!