Author Archives: Weronica

Hjärtan

julhjartaed.jpg

Det drar ihop sig till helg och då skall kartongerna med pyntet fram. Det är roligast innan jul är min devis. Den där pirrande känslan att det är något på gång, har alltid varit min tid. När julen väl har varit och man har ätit sig genom all mat, då längtar jag efter ljus och nya tider igen. Så nu är det hög tid för julen att träda in i boningen.

Innan det blir mer pynt, skall maken och jag åka och träffa en köksarkitekt. Jag har mejlat lite förhandsuppgifter och förhoppningen är att vi skall få en tämligen klar bild över köket i morgon. Efter köket är det dags att boka tid för den så kallade slutbeställningen, då allt kring huset skall bestämmas och skrivas ned i en diger lunta. Det återstår sannerligen en hel del arbete där. Men blotta tanken på att kanske, kanske få pynta ett nytt hus till nästa jul är en drivkraft så god som någon.

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Min önskelista: Saltskrubb från Badeanstalten

badeanstaltensscrubb-copy.jpg

Skrubba, skrubba behöver jag göra! Bort med evighetslånga höstförkylningar som bara går runt, runt i all oändlighet. Bort med grådassig trötthet. Bort med novemberregn och leriga overaller. Bort med sura mamman och hustrun som bara vill kura under en filt. Basta!

Kära tomten! Jag önskar mig en uppfriskande saltskrubb med doft av citrusfrukter. Den klassiska syltburksförpackningen och de naturliga ingredienserna ger en alldeles len och trevlig mamma. Jag lovar. Tack på förhand!

Pressbild från Badeanstalten.

Varde ljus

luciatag-copy.jpg

I dag är det en sådan där dag då det känns som om man inte vaknar. Det blir aldrig riktigt ljust, innan det blir mörkt igen. Inspirationen tryter. Vad passar väl bättre en dag som denna än att deltaga i förskolans pepparkaksbakning? Inte mycket…

Jag har börjat med att plocka fram lite inför stundande advent. Det klassiska luciatåget i design av Sten Bengtsson är just en sådan där sak som jag har velat ha länge. När vi var på ett av våra första besök hos husfabrikanten, öppnade en lampaffär precis bredvid Myresjöhus kontor. Ljusstaken såldes för ett riktigt bra pris och fick följa med hem. Skuggorna ruvar sannerligen nu, så jag välkomnar extra fönsterbelysning. Varde ljus!

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Lera

fotskrapa-copy.jpg

I går tog jag en promenad till det lokala paketutlämningsstället. På vägen passerar man stadens klassiska hus där paradvåningarna ligger som på ett pärlband. Det var länge min dröm att få bo där. Våning i staden och sommarhus var parollen. Och inte skulle jag ändra mig när jag fick barn. Nix, sådan var inte jag. Nu skall vi bygga ett nytt hus i ett villaområde. Saker och ting tar en annan vändning.

Det är vissa saker som är stående på min önskelista sedan långt tillbaka. Tingen har blivit symboler för såväl förändring som kontinuitet. De representerar sådant som jag tycker mycket om, men som jag kanske inte har haft behov av. Ett av dessa ting är den klassiska fotskrapan från Gysinge.  Den vill jag ha utanför vår dörr. Lera lär vi få gott om innan tomten är iordningställd och att skrapa den mot gjutjärnsformade stjärnor känns bra i tanken. Det kommer att vara vår lera i alla fall!

Gör ett besök på Gysinges webb för att hitta fina julklappar. De har exempelvis fotskrapan till ett rabatterat pris just nu. Gummistövlarna kommer från Ilse Jacobsen.

Tisdagstema: Pynt

tisdagstemapynt-copy.jpg

Vi har en speciell reportoar när det gäller vaggvisor. Sedan barnen var pyttisar har jag sjungit klassiska Nu i ro. Om de är riktigt trötta är det en betingad reflex att stänga ögonen när jag stämmer upp i skönsång. Morfar utökade med Sov Du lilla videung och de senaste tillskotten är Vyssan Lull och Trollmors vaggsång. I juletider har jag upptäckt hur sövande många av de klassiska julsångerna är. Jag är lite ringrostig med några textrader, men oftast sitter de i ryggmärgen sedan barndomens alla luciatåg. Nu somnar Henrik gott till Nu tändas tusen juleljus, Stilla Natt, När juldagsmorgon glimmar och Gläns över sjö och strand. Förhoppningsvis har han börjat snusa tills jag kommer till de höga tonerna i ´Strå-å-lande stjä-ä-rna´.

Mina pappersstjärnor från Cosas skall snart sättas upp i fönstren. Handens verk när det är som vackrast!

Tisdagstema. Pynt

Köket

projektkoket-copy.jpg

Denna vecka är det köket i vårt kommande hus som är i fokus. På fredag skall vi träffa en arkitekt på HTH som skall hjälpa oss att rita upp köket. Köket på ritningen är ett förslag i ett av de Myresjöhus som vi har utgått från. Grunden i vårt hus kommer att se ut som på bilden, dvs kök öppet mot matplats. Jag har tidigare skrivit om köket Torö från Marbodal som tjänar som inspiration. Tanken är att blanda vita luckor med en del ekdetaljer. Jag vill bland annat ha en arbetsskiva i massiv ek ut mot matplatsen som en liten avskärmare mot köket. Jag vill ha många skåp i full takhöjd. Blotta tanken på vår nuvarande serveringsgång och alla saker som ryms där gör att jag får skrämselhicka…

Jag tar tacksamt emot alla tankar, stora som små, om kökets planering. Vad tycker Ni om i era kök och vad skulle Ni vilja ha annorlunda? För- och nackdelar med alternativ placering av köksting? Det är sannerligen en hel del att tänka på.

Kitchen Aid från Bagaren och Kocken.

Ljus måndag

stjarnfat-copy.jpg

Det är vardag igen efter allt kalasande. Anna gick till sexårs med halsbandet som hon fått av Alexander runt halsen. Henrik och jag jagades av Tyrannosaurus Rexar på väg till förskolan. I år sträcker sig stadens julbelysning även ut på vår gata. Vi har en stjärna utanför vårt fönster. Sådant gör mig glad.

Nu börjar det bli dags att smyga fram ting till stundande högtider. Min skål har stått på en undanskymd plats, men har nu fått komma ut i boningen. Vi åkte fel en gång när vi skulle till Fide Fajans på Gotland och hamnade i en lada med en ung kvinnas keramik. Stjärnskålen fick följa med hem. Jag tycker mycket om den.

Fotografi: Weronica – En mammas dag.