Author Archives: Weronica

Kalas

party-copy.jpg

Nu är Anna ordentligt firad av sin förskolekompisar. Jisses sicken ljudmatta tio barn kan åstadkomma! Det var sannerligen full fart två timmar i sträck. Anna och Henrik somnade gott för en stund sedan och snart är det dags för mig att följa i deras spår. Barnkalas är en aktivitet som borgar för mycket god nattsömn. Vimplarna hänger kvar och i kylskåpet står lite tårta. En lycklig flicka kommer att leva länge på denna dag.

Fotografier: Weronica – En mammas dag.

Baka kaka

Martha Stewart vet förstås hur en slipsten skall dras när det är småkaksbak på gång. Vi har begränsat oss till att försöka få till små mördegskakor med färgat pärlsocker runtom. Att baka med två barn som ägnat dagen åt att förkovra sig i syskonskapets alla trevliga ret-, kiv- och brottningslekar är inte riktigt så där som i de glansiga böckerna. Den hulda moderns tålamod tryter, karamellfärgen färgar mer än det som skall färgas och allt blir lite kaos innnan friden infinner sig. Kakor blev det och goda blev de – dock med Family F style, icke Martha style.

Bilder från Blueprint.

Mina val

weekend47-copy.jpg

Denna helg går i kalasets tecken. Annas förskoleklass på tio barn väntas hit. Det skall bakas kakor med socker och glasyr i rosa. Det skall köpas in prinsesspapperstallrikar och riggas discomusik. Kort sagt – på söndag eftermiddag kommer det att kännas att man lever!

* Silvrig prinsessdröm från H&M för det facila priset av 98 riksdaler. Förmodligen i en tomtesäck nära oss.* Kerstin Tillbergs sirliga keramikmuggar finns med i Cerveras reklamblad inför julen. De skulle vara perfekta för tesippning till den film som jag tänker se om i helgen.* Vårt rosa lilla kakfat från Koziol i plastic fantastic klarar de vildaste barnkalasen.* En mycket praktisk 2D-gran från Presenttime och Design Delicatessen. Inte riktigt samma känsla, men garanterat barrfri. Nästa helg är det dags för barnens adventsgran. Ack vad den barrar, men ack vad fin den är!

Jag hoppas att Ni alla får en fin helg!

Holy Macaroni

Titta mamma, vad jag har haft i min ficka i dag! sa Henrik när vi hade ätit kvällsmat. Sedan halade han fram mina vigselringar. Hjärtat stannade några sekunder. Tusen tankar flög genom huvudet om vad som kunde ha hänt med tre oersättliga ting en helt vanlig dag på förskolan. Livet med små innebär sannerligen äventyr i vardagen.

Avig och rät

stickat-copy.jpg

Att sticka har varit en av de hetaste trenderna ett tag nu. Här pratar vi inte om att stoppa strumpor som en del av gamla husmodersplikter, utan om något där det ligger en lugn och meditativ aura över det aviga och det räta. Hollywoodstjärnorna stickar i kapp och intresset lär inte avta efter filmatiseringen av bestsellern The Friday Night Knitting Club med bland annat Julia Roberts.

Min stickkarriär beskrivs bäst med entusiasm och ofullbordande. När jag skulle sticka en tröja i syslöjden förbarmade sig min mormor över mig. I bloggosfären sjuder det av kreativitet inför julen, men jag får nog ta fram plånboken för att njuta av handens verk.

Om jag skulle ha fått för mig att ha en minimal bikini i somras (vilket aldrig inträffar i mitt fall var så säkra) skulle jag ha valt en handvirkad från Erica Laurell. Jag har tyckt om hennes ting sedan första titten. I mitt fall är det mer befogat med en halsbeklädnad inför iskalla dagishämtningar. DesignSverige har öppnat sin julshop och där låg en av Laurells halsdukar till ett verkligt fyndpris. Till mig från tomten eller kanske maken eller kanske mig själv. Väskan från Margret Nicole bär jag inte vid hämtning av leriga barn, men nu är det snart dags att plocka ned den från garderobshyllan för luftning vid andra tillfällen. Med halsduken blir det en vintrig dos av avigt och rätt.

Fotografi från Paul Lowes blogg.

Skimmer

Nej, vi kommer inte att ha en stor friliggande gård från 1873 med bevarade snickerier och orginaldetaljer omgiven av grönska. Här pratar vi istället om ett villaområde där allt är platt lera till en början. Men en liten inglasad utbyggnad på huset kommer vi att ha. Två stora fåtöljer med filtar, ett litet bord att ställa från sig tekoppen på och kanske klassiska blombord för riktig punchverandastämning. Drömma måste man när man sitter och väljer lister och toalettstol. Den där leran har månne sin charm den också.

Bild från Boligmagasinet.

Födelsedagsflicka

Fantastiska bakverk från Williams-Sonoma

Jag går här och sniffar på Daisy. Jag vet inte. Det är inget fel på doften, men frågan är om det är jag. Med bebisfjunens intåg i mitt liv, försvann parfymflaskorna. Jag har inte kommit tillbaka ännu. För det är ju så. Livet blir sig aldrig riktigt likt igen.

Vid denna tid för precis sex år sedan låg jag inne på BB med en liten nyfödd flicka i en plastbalja bredvid mig. Jag var vansinnigt trött och alldeles darrig när jag skulle ta upp henne. Jag sov större delen av den dagen. På natten mötte mina ögon den lilla flickans genom plastbaljan. Anna, tänkte jag. Anna blir det.

I morse öppnades dörren till vårt sovrum av en sexåring som tyckte sig ha väntat alldeles för länge i sin säng. Kommer ni aldrig? Jo då, vi kom alldeles sömndruckna och hesa, men vi sjöng och paket levererades. De obligatoriska blixtbelysta födelsedagskorten togs.  Hur smart det är på en skala att ge bort gitarrer vet jag inte. Nu börjar i och för sig öronen återhämta sig… Grattis på sexårsdagen, älskling!

Köksro

kokgunillaallard.jpg

Torö av Gunilla Allard för Marbodal

I går hittade jag Kök i Sverige av Uuve Snidare bland kokböckerna i serveringsgången. Jag tror att jag köpte den på bokrean och sedan har den fallit i glömska. Med alla köksfunderingar – när jag inte drömmer om McAvoy drömmer jag om husdetaljer –  blev boken högintressant nu. Jag fann bland annat Gunilla Allards kök Torö och fick en viss ro i mina tankar kring köket. Jag gillar vad jag ser här. Framförallt rymmer det hela makens praktiska tankar kring vårt kommande kök. Här är det släta luckor, men den omgivande eken skänker värme till köket. Det är modernt, men ändå klassiskt. Vi kommer att ha kakel istället, samt ekparkettgolv, men jag gillar grundkänslan i köket. Virrvarrskivan passar in väl och jag tänker mig en utskjutande arbetsbänk (en avdelare mellan kök och matplats) med en massiv ekskiva. Det känns som om jag har hittat fram till en mix av det som jag tycker om, som känns rätt för huset och för oss. Vi får se hur det blir men lite köksro känns inte helt fel. Nu är det bara att gå vidare till alla andra detaljer i huset!