Category Archives: Bara vackra ting

Jag har alltid haft en svaghet för listor av allehanda slag. Veckan här får inledas med denna som hämtar kategorier från Elsa Billgrens “Stora vårinspirationsinlägget”. En påse Gott & Blandat kanske kan vara något en måndag i maj när man väntar på vårregnet.

Tankar om kläder

Om jag tänker så mycket på kläder egentligen? Nej, inte speciellt just nu. Det har säkert att göra med den kalla våren också. När man har hoppats på att kunna klä sig i trenchcoat utan att frysa, så har det kommit ett bakslag och vinterkappan har fått åka på igen. Så rör man sig i begränsade cirklar med pandemin. Inget fingå på staden här inte. Jag har även aktivt valt bort t ex H&M-appen på telefonen. När Johanna Bradford körde fint inlägg om sommarstilen och hade med kläder därifrån, märkte jag att jag inte hade minsta susning om vad som fanns i klänningssortimentet. Jag har handlat lite second hand när jag har hittat något och kanske kommer inspirationen när sommaren nalkas. En ständig inspirationskälla är @ulrika.norberg. Ulrika har fingertoppskänsla. mixar vintage och klassiker på ett säkert sätt. Vi behöver många fler i den kategorin som visar på kläder köpta second hand. I kampanjer är det ofta andra åldrar som representeras med ett mer expressivt förhållningssätt till kläder. Fram för fler klassiska stilförebilder säger jag. Så fint här med herrkavaj, scarf och alla ringarna.

Tankar om skönhet

Spegel, spegel på väggen där. Om jag inte tänker så mycket på kläder just nu, så tänker jag ännu mindre på skönhet. Det mesta känns värdsligt för tillfället. Våren känns även alltid lite skakig innan man är i fas med sig själv. Om jag utvidgar skönhet till att skriva hälsa, så önskar man bara att det skall bli lite mer normalt igen. Och att flytet jag hade med de snabba promenaderna kommer tillbaka. Sedan har jag glömt bort de röda läpparna som jag hade i höstas. Jag får ta fram Monica från Idun Minerals igen. Och boka en tid för mitt hårsvall som växt fritt länge nu. Stockholms Auktionsverk

Tankar om hem

Hemmet har jag tänkt desto mer på. Jag brukar vara ute i det gröna med blicken den här årstiden och inte tänka inredning alls, men i år har det varit annorlunda. En stor ommöblering gör att huset känns pånyttfött. Det har fått ett helt annat ljus och de sociala ytorna har blivit fler. Jag är inte någon som brukar möblera om med jämna mellanrum. Tvärtom är jag nog ganska övertygad om att det som redan står är tämligen konstant. Men ibland överraskar man sig själv i en sällsam dominoeffekt. Lust föder nya lösningar och att fösa fram andra saker. Det har inte varit frågan om att köpa något nytt, utan att se möjligheter med det man redan har – precis den filosofi som jag brinner för. Några redan brukade tillskott från loppis har tillkommit för att förstärka känslan, men mest har det handlat om att se saker i ett nytt ljus. Jag har fått några förfrågningar om att hjälpa till att omskapa rum. Det skulle vara roligt att tänka sig en gren av verksamheten med sådant i samklang med second hand och klassiker. Helene Blanche

Tankar om mat

Bästa mattiden nu med alla primörer som kommer. Sparris! Färskpotatis! Rabarber! Smaklökarna längtar efter det lite lättare igen. Ceasarsallad med ett glas rosé. Grill. Blandsallad med jordgubbar, sparris, ägg, parmaskinka och hyvlad parmesan. Och för all del en stinn Sparris Carbonara. Att duka ute igen med rejäla tallrikar, skira glas och trädgårdsblommor på bordet.

Tankar om kultur

Som jag skrev tidigare i våras. Jag är så redo för att gå på museum igen. Jag vill klä upp mig och kombinera utställning med stadsliv och te. Det är nästan så man saknar den trånga känslan som det kan bli i vissa salar när alla vill titta på samma konstverk. Det känns smått exotiskt nu. Men tider skall stunda. Får vi tro. Och då går jag gärna runt på ett av mina favoriter – Waldemarsudde. Utställning 2015

Tankar om livet

Tänker det enkla. Doften av våren en tidig morgon på väg till bageriet. Kö utanför. Bladen som är på väg att spricka ut i häcken runt hörnet. Max fyra personer. Känner värmen av brödet genom det prassliga pappret. På eftermiddagen vinner sonen över mig i Yatzy. Vitsipporna som blommar. Jag vill bara ha det enkla, det nära, det lilla. I det stora hela. Eva Hild Skärva/Bukowskis

Tankar om jobb

Det som mest bubblar i mig rör Bara vackra ting. Det är sannerligen en ynnest att mitt koncept med handplockad vintage har tagits emot så väl som det har gjort. Jag funderar vidare på utveckling och hur jag kan tänka kring fler grenar på verksamheten. Ett konkret beslut är att lägga mer tid på att skriva och att skapa innehåll igen – bland annat här på sidan. I telefonen har jag även en mapp där jag sparar ner bilder från inspirerande butiker. En av de senaste bilderna är denna från @butikseleksand Jag stod som sagt med näsan tryckt mot rutan i en liten lokal förra veckan. Jag tänker ett eget litet universum med vackra saker och egengjorda blombuketter. Så jag tar med mig visdomsord från chefsbutlern Sean på The Savoy som jag såg i helgen av typen “Always think ahead of what you are creating”. Små frön som växer. Ett paket till. Sammantaget blir det något större.

Tankar om våren

Som sagt, det är lite som vanligt denna tid. Outsägligt vackert med naturen som vaknar. Vemod. Kalla händer en frostnupen morgon. Bädda in spirande grönt i säckväv. Eller tvärtom. Solen värmer och man har alldeles för mycket på sig. Man skall svettas in våren sade man alltid förr. Kanske är det så. Lite i olag. Men ändå på väg. Mot sommaren.

♡

Sköna maj välkommen med såväl sol och uteliv, som moln och The Savoy i soffan. Rekommendation om man tycker om det urbrittiska, där man får häpna lite över den dekadenta lyxen som fortfarande finns och kanske drömma lite om att dricka Afternoon Tea i de anrika salarna någon gång.

Afternoon Tea här hemma i soffan som sagt med invigning av nyfyndade assietter från Bo Fajans och Allan Ebeling. Jag hade med dem i en spaning med loppistendenser inför förra sommaren. Jag är mycket förtjust i de böljande formerna, det handmålade och bården som viskar om rokoko.

Det är lätt att se att förebilden är klassiska fajanser från 1700-talet, där man på Bo Fajans medvetet låtit glasyren krackelera för att efterlikna det äldre. Växjö Auktionskammare

De böljande formerna ses även mycket i Arthur Percys formgivning för Gefle, där det har skett en stor uppvärdering på marknaden. De celadongröna fruktserviserna säljs för höga priser, men Allan Ebeling är ännu lite mer av en doldis för auktionsköpare. Stadsauktion Sundsvall

Det är svårt att inte tycka om formerna på den skålen. Fruktservisen finns även i andra färger – fina de med – och jag tänker mycket snart servera rabarberpaj på mina assietter. Vårkänsla. Växjö Auktionskammare

♡

Vad säger ni? Skall vi fira tillsammans digitalt denna Valborgsmässoafton? Här i mitt landskap gick man ut med en skarpare ton i restriktionerna denna dag som annars brukar spira med hopp och förväntan. Sköna maj välkommen även denna gång. Naturen skänker vissheten om att vi har allt framför oss, men svärtan finns som ett högst påtagligt stråk. Vi får göra det bästa och försöka se fram mot sommaren som väntar.

Jag börjar med att gå ut i trädgården och göra en bukett till vårt bord. Julrosen blommar så fint nu, tillsammans med kungsängsliljor, narcisser, hyacinter och så tar jag kvistar från Svartvinbärsbusken. Jag sätter allt i flera olika vaser som jag lånar från Bara vackra tings-butikshyllor. Vet ni förresten att jag stod och tryckte näsan mot en lokal för några dagar sedan? Det fanns redan en verksamhet där, men oj vad det satte igång tankar och visioner om vad jag skulle vilja göra framöver med butiken.

Ska vi prata lite innan vi sätter oss ner? Vi kan väl bubbla om våra drömmar en stund tillsammans med pärlande dryck i Simon Gates gultonade glas. Salut för våren och för oss! Stockholms Auktionsverk

Då sätter vi oss till bords. Jag bjuder på Ramslökssoppa till förrätt. Jag hittade ett så gott recept från kökschefen på Lilla Bjers på Gotland förra året. Hoppas att ni tycker om det lika mycket som jag.

Vi hjälps åt att duka ut finheterna till huvudrätten och börjar med mitt nya sparrisfat från 1894 och Rörstrand. Klart att de gröna delikatesserna skall serveras med stil! Stockholms Auktionsverk

Vi äter på den stora fiskservisen från franska Sarreguemines. Här är det klassisk lax med rikligt med citroner på, smörstekt färskpotatis och kall sås. Hoppas att det skall smaka! Stockholms Auktionsverk

Ni var snälla som sjöng med när jag stämde upp i Hellströms Valborg. Det är något med att vagga tillsammans till de tonerna – ett stråk av vemod, men ändå med glädje. Ni var även snälla när ni berömde min klänning i Josef Franks Primavera. Ska man stå och frysa vid elden så skall man göra det med stil. Stockholms Auktionsverk

För nu går vi väl mot elden när mörkret börjar sänka sig? Visst är vi redo för vårtalen. Karin Boye. Knopparna som brister. Vintern rasat ut. Alltid med ett mått av det sentimentala. Men ändå så tryggt och fint på sitt sätt. Bukowskis

Har vi resignerat inför de isande vindarna eller kör vi med förnekelse och omfamning av “det är ju ändå vår”? Jag påminner er om en av mina Lindgren-favoriter Madicken på väg till elden. Och ena sandalen på vift. Bukowskis

Jo, visst blev det traditionsenligt riktigt kyligt trots de stigande flammorna mot skyn. Vi går in igen och dukar upp te i Arthur Percys Grand. Gult så här på Valborgsmässoafton. Stockholms Auktionsverk

Sedan slår vi oss ner på verandan i klassiska Skrindan-fåtöljerna av Kerstin Hörlin-Holmquist klädda i Gocken Jobs Rabarber och äter årets första rabarberpaj. Så pratar vi om nästa Valborgsmässoafton. För visst kommer det många fler. Tack för att ni kom!

Jag önskar en fin Valborg!

♡

Ett tillskott till detaljerna här hemma – den ena halvan av Sommelier-paret från italienska Aldo Colombo. Svårt att inte bli förtjust i formen som förutom att öppna flaskor fungerar som ett dekorativt blickfång på bordet. Kanske därför just öppnare har varit en klassisk gåva att ge bort?

Det var åtminstone en del i succén med de mässingsankor som salufördes i presentbutiker. Den här ankan tillskrivs inte sällan Josef Frank och Firma Svenskt Tenn, vilket naturligtvis är helt uppåt väggarna. Det hindrar inte att man dagligen ser det i objektsbeskrivningar… Däremot sålde Svenskt Tenn kapsylöppnare märkta Ducky och där originalankan torde vara den här från Kirby Paris. Även om Frank är oskyldig och inte alla ankor har sålts på Strandvägen är det en trevlig inredningsdetalj som även finns hemma hos mig. Stockholms Auktionsverk.

Dagens anka från Strandvägen är kanske denna pärlemorskimrande firre. Firman har alltid köpt in saker från andra leverantörer, som ankor på sjuttiotalet som inte kommer från de egna arkiven. Svenskt Tenn

Stilrena öppnare från Georg Jensen av Harald Nielsen och Sigvard Bernadotte. Bukowskis

En mer modern klassiker från Georg Jensen är öppnaren som designades 1987 av Jørgen Møller med barnbarn. Elefanten har senare gett upphov till flera andra produkter i den runda mjuka formen. Georg Jensen

Triss i fina kapsylöppnare från danska firman avslutas med denna stiliga i silver modell Dronning. Bingo om man lyckas hala upp den från en loppisback. Stockholms Auktionsverk

Då är det betydligt större chans – eller risk – att träffa på en sådan här fågel i hyllorna. De små fåglarna i vitmetall var på var mans bord på åttio-och nittiotalet och måste ha producerats i enorma upplagor med tanke på förekomsten på andrahandsmarknaden. Jodå, jag har själv haft några stycken. Nu börjar de komma tillbaka igen, tillsammans med sälarna och delfinerna. Bukowskis

Visst är det en dekorativ detalj för det dukade bordet? Ett samlarområde som inte tar alltför stor plats och fina att använda. Bukowskis

Anna Petrus lejon är galanta i alla utföranden. Här är det ett litet sigill som försetts med flasköppnare i botten. Finare än så kanske det inte blir. Svenskt Tenn

For the love of

♡

Så kom den då så där på allvar. Våren. Det blev en hel del växthusliv i helgen. Fokus låg på projektet att ge alla de gamla övervintrade dahliorna lite omsorg. Fyra stora jättar får helt enkelt ligga kvar i förrådet tills det är dags för utplantering, men de övriga lite mer hanterliga har fått jord i plastpåsar och sopsäckar. Dahlialivet blev aningen enklare när jag gick över till det istället för att sätta alla i krukor. Terapeutiskt med rejält med jord under naglarna igen bland några kryddväxter och pelargonsticklingar. Växthuset är aldrig så grusigt och jordigt som just precis nu, men det är i sin ordning innan den stora städningen då det mer går över till att vara rekreationsrum.

Jodå, det blev mycket häng även inomhus i det ommöblerade vardagsrummet som badade i sol. Känslan jag vill ha här är luftig veranda. Stilleben fortsätter att vara en viktig del i min inredning. Det är helt enkelt ett så fint sätt att säsongsförankra och att förändra med små medel. På spegelbrickan favoriter i tenn, ett uppdrivet ekollon och en nyköpt snäcka i kristall från loppis.

Lars Nilssons kollektion för Svenskt Tenn kom våren 2018 och är fortfarande en av mina favoriter. Jag tittar alltid lite extra på bilderna denna säsong och ser fram emot ett Tradera-inköp härifrån som bör komma denna vecka.

De stora auktionshusens visningar – här från Stockholms Auktionsverks Lilla kvaliten – bjuder ofta på bildmaterial där saker kombineras på ett inspirerande sätt. För mig handlar det inte om de specifika objekten, utan snarare om färg och materialmöten som laddas in i den mentala minnesbanken inför loppisrundor. Det är alltid fint att bryta klassisk antikt med mer grafiskt modernt.

I helgens skörd från taggen #jagminnsallaminaloppisfynd på Instagram – favoriten @emmathun som berättar om träskålen och vägen till loppis. Häng på ni med! Roligt att Maria Soxbo uppmärksammar taggen i sitt hållbara svep. Precis om Maria tror jag på storytelling och att förankra sina saker.

Själv valde jag att lyfta fram detta lilla bord som andas fina minnen från Skåne.

REKLAM FÖR EGEN VERKSAMHET

Jodå, jag hoppas på Skåne även denna sommar. Panama-hatten hänger redo här. I butiken firar jag in veckan med att packa upp bland annat denna väska. Perfekt till en dag på Österlen om jag får säga det själv. Och det får jag.

Varmt välkommen nya veckan!

♡

Så sitter jag här framför skärmen – en fredag – med viss skräckblandad förtjusning. Fredagssvepen är lite av en helig institution för många av er som tar del av mitt innehåll. De är alltid saknade och efterfrågade när jag inte skriver här. Det är så rackarns fint och hedrande att få vara en del i känslan av helg! Det har jag alltid varit glad över. Jag har gjort ett försök under åren att stöpa om kategorin lite. Då skapade jag & Weekends med orden:

Tanken med & Weekends är att sätta veckoslutet i fokus. Det kan innehålla allsköns som hör slutet på veckan till – stort som smått. Ibland blir det ett svep över sådant som är aktuellt, ibland blir det en skön bild med helgstämning. Det kommer att variera framöver med den gemensamma nämnaren – Weekend. För min del blir det en möjlighet att klä mitt klassiska fredagssvep i lite nya uppfräschade kläder och även tillfälle att fria helg med er läsare på andra sätt. Hoppas att ni skall gilla!

Jag tror att det höll i tre veckor eller något i den stilen. Nu sitter jag här igen med liknande funderingar. Vad som kommer ur det återstår att se. Kanske är det dags att stretcha tanken lite eller så känns det fint att luta sig åt en klassiker. Troligen blir det lite både och. Och det kanske inte är så dumt. Vi tar det från här, så får vi se helt enkelt.

Den här bilden tog jag för nästan precis ett år sedan. I år är jag mycket långt bort från detta. Den kalla våren och en känsla för inredning inne har gjort att jag ligger steget efter i det gröna. Nu ryktas det om en värmepuff, så då kanske det går att skaka liv i känslan för växthus och uteliv. I helgen tänker jag i alla fall ägna mig åt att ge lite jord och kärlek till de övervintrade dahliorna, sätta fram Grythyttan-gruppen framför växthuset och kanske ta den första utefikan för i år? Vi säger väl det. Kom igen nu våren.

Något av det som jag längtar mest efter är att klä mig lite tjusigare, gå på museum och dricka gott te. Varför inte Zorn på Nationalmuseum och te på Svenskt Tenns tesalong? “En svensk superstjärna – Zorn” har debatterats på kultursidorna från olika håll. Känner mig så sugen på kultur och att tankarna får flyga efter intryck från en utställning! I Alhambras park/Utställningsaffisch Nationalmuseum

Elsa Billgrens bok blir sällskap i fåtöljen till testunderna i helgen. Jag ser fram emot att bläddra och läsa!

Ni som vet ni vet. Klassisk reklamkampanj. Och nu är det faktiskt snart väder för trenchcoat!

Jag har knappt återhämtat mig efter den tredje säsongen av Shtisel på Netflix. Det är faktiskt så att jag överväger att börja om från början och se allt i sträck igen. Grundtanken har alltid lockat mig – en miljö med speciella premisser. Det må vara maffian, vampyrer eller som här ortodoxa judar som lever i religionen. Det är den givna ramen som sätter gränser, men där det mesta ändå är som vanligt mitt i det absurda, okända och betvingande. Man är människa med allt vad det innebär ändå i stort och smått. Lyckliga ni som har detta framför er. Det är ett speciellt tempo och ett ovant språk för öronen. Det är inget man sitter och skakar en chipspåse till och ser med ena ögat. Det är innerligt, berörande, roligt och frustrerande i samma andetag. Mina varmaste rekommendationer.

Med detta önskar jag er alla en riktigt fin helg!

♡