Nu föll jag in i den. Sådär handlöst. Pladask. Den där höstromantiken. Den där skimriga föreställningen om att det är så här hösten känns. Sommaren hänger fortfarande kvar. Luften börjar bli hög och klar att andas. Då glömmer man allt det andra som kommer sedan. Nej, det är bara snygghöst hela vägen.
Henrik och jag var uppe vid skolan och tittade vilket klassrum han skall ha i morgon. Han börjar tvåan. TVåAN?! Hallå – tiden?! Vid skolan växer gigantiska ekar. Barnen samlade ekollon för glatta livet. Jag lyckades finna några stycken att ta med hem. In med dem i en lanterna och så var saken biff liksom. Hela höstromantiken på fullt varv. Jag vet inte om jag har visat mitt vackra bokmärke som jag fick av Malin. Här är det i alla fall. älskar det.
Just nu läser jag Murakamis Norwegian Wood. En sällsam tankeväckande bok som jag får lov att återkomma till.
Även om det är en klyscha, så är det en av mina favoritklyschor i inredningssammanhang :). Det är tacksamt att skapa stämning med att plocka in ting från naturen. Det är ofta det lilla som gör det stora. Att ta in några ekollon gör att man börjar nosa på en ny stämning.
I morgon börjar skolan här. Vi får lov att köra höstromantik på fullt snurr här i dag med andra ord!