Jag känner mig underbart knäpp som bloggar som aldrig förr på den trötta nyårsdagen. Energin och inspirationen finns nästan alltid att finna när man minst anar det. Det är bara mitt tangentknapprande från pilbladsrummet som hörs och det svarta utanför lyses upp av byggbarackernas strålkastare. Frid i sinnet :).
Traditionella nyårslöften ligger inte för mig. Man skall vara snäll mot sig själv mitt i mörka vintern. Men jag behöver gå i den där skogen många fler gånger. Stegen skall föra mig framåt, istället för Gwyneths soppor och kokosvatten. Var och en blir lycklig på sin grej – den saken är helt klar.
Bild från Mimou. Hyacinterna har sett sina bästa dagar. Dags för påsar med nya krukväxter!