Category Archives: Trädgårdsliv

Försommar, luktärter och famnen full med tulpaner

Hur underbart med en försommardag! Tack du kära Himmelfärd! Här prickades det av målbilder hela långa dagen med trädgårdsliv, måltider ute och grill. Jag fick till och med ut tonårssonen i växthuset – inte alltid rummets domäner lämnas – plus Yatzy i solen på det. Och så fick jag ta några bilder på dottern som provade studentklänning – inte alltid det går hem heller. En rackarns fin dag helt enkelt. Planteringen av luktärter är inledd. Förutom de på bilden, består årets laguppställning av Rosy Frills, Albutt Blue, Senator, Windsor, High Society och Charlies Angel. Gamla favoriter och några nytillskott.

Många plantor blir det och alla kommer inte få plats hemma hos oss, men jag brukar ge bort också. Varje år försöker jag finna nya platser att odla på, för mina showstoppers i trädgården är just luktärt tillsammans med dahlia.

Vid växthusgaveln har vi stora armeringsnät där det blir blommande vägg på somrarna. I år testar jag några fler pyramider här. Bambupinnar är egentligen inte helt ideala då de är ganska hala, men med uppbindning funkar det. Förra året hade jag hönsnät, men det blev sådär eftersom blommorna växte in i det. I år testar jag förmodligen en kombination av snören, sly och kanske bitar av hönsnät.

Det är växelbruk i lådorna här med tulpaner och narcisser som blommar för fullt nu. Narcisslökarna sparar jag, men tulpanerna betraktar jag som engångsblommande här. Lemon Beauty och Cheerfulness lyser upp i skymningen.

Luktärspyramiderna krävde sin plats, vilket gjorde att jag stod med famnen full av tulpaner till ett av årets mäktigaste fång. Det är sådan skillnad på de man odlar själv och de som vi är vana att se i tiopack i affären på vintern. Gnisslet av stjälkarna, längden och kvalitet på blomningen – svår att överträffa. I höstas köpte jag billiga lökar när affärerna sålde ut – här syns Queen of Night, Black Parrot, Maureen och Snow Crystal. Dags att fånga ännu en dag i trädgården. Fin fortsättning på helgen!

♡

En daggkåpa ville jag vara

Melankolin tog över sinnet i samma stund som det stilla vårregnet började falla. Man kan tänka sig att epidemiologerna skänker en tacksamhetens tanke till nordanvindarna inför Valborgshelgen. Kylan gör nog att vi med större ro tar oss an det lilla som vi är nödda till i denna tid. Den symboliska elden, samvaron och sångerna om vintern som rasat ut, får vi ha inom oss i år.

En daggkåpa ville jag vara och bära daggpärlor klara. I kjol så fin med uddig kant, det skulle allt vara fasligt grant. [Lena Andersson: Majas Alfabet]

Min pappa förde en kamp mot daggkåporna i trädgården hemma. De bredde ut sig och tog plats så att mycket annat inte fick komma upp. Med ett varningens finger fick jag plantor som han grävt upp. Och pappa har rätt. Som han brukar ha. De breder ut sig och tar för sig. De är en tacksam marktäckare som är som vackrast så här i början av säsongen när de fångar regnet på ett sätt som inget annat grönt förmår. Sedan blommar de med limegula skira stänglar som är oumbärliga i buketter som sällskap till pioner. Man kan även ha dem som solitärer i vas för ett mer minimalistiskt uttryck. Om man orkar klipper man ned dem efter blomning. Då kommer de ofta igen samt att de inte fröar av sig så mycket och sprider sig vidare. Mot slutet av sommaren tycker jag mindre om dem, men det är svårt att skina hela tiden. En trädgårdens trotjänare, essentiell i en mormorsrabatt. Och vem kan bestrida en Alchemilla där vattnet i mitten – som en pärla – var en viktig ingrediens för alkemisterna i framställningen av guld.

♡

Trädgårdsbuketten i april

Johanna Bradford har startat taggen #månadensträdgårdsbukett. Eftersom jag gör många buketter under säsong, vill jag gärna vara med. Och visst får man komplettera sin egen trädgård med dikesrenen och ödetomtens sly? Så får det lov att bli i detta vårfyrverkeri denna dag då regnet hänger i luften.

Arrangemanget är skapat med hönsnät i gammal soppterrin. Jag återkommer ofta till den i mina buketter, speciellt när man vill ha en mer romantisk stämning som det blir med dessa ingredienser. Fläder växer inte hemma hos mig, annars är det tulpaner, kungsängsliljor,pärlhyacint, julros, förgätmigej, syren, vinbär och några kvistar med äppelblom från egna ägor. Jag blir alltid gråtmild i Valborgstider när studentsången ljuder över nejden – i år i digital form. Nu grönskar det med gosskör öppnar tårkanalerna på en gång. Sköna maj. Du är så välkommen.

♡

Citronverbena, favoritkruka och grilldoft

De må se oansenliga ut, de små burkarna med svenskodlade kryddväxter som brukar säljas till ett tämligen ringa pris så här års. Just kryddor har dock en förmåga att skjuta fart när de kommer i jord. En av mina favoriter är citronverbenan. Om man tar ett blad mellan fingrarna får man en distinkt doft av citrus som sitter i ett bra tag. I sommar kommer jag bland annat att använda den till iste, som dekoration på bakverk och i kalla såser till grillat. Den klassiska grilldoften börjar sprida sig här nu. I kväll blir det säsongspremiär.

Nu har det varit varma dagar utan frostnätter, men än så länge är det lite för tidigt att plantera ut kryddväxterna i alla fall här hos mig. Jag har dem i krukor i växthuset ett tag till. Som sagt, det här blir stora plantor inom sinom tid, men för nu planterar jag i finkrukor från Sturehofs Krukmakeri. De är en av mina favoriter när det gäller krukor med sin vågiga kant och vackra glasyr.

Citronverbenan kan växa på sig till en vedartat buske som även är möjlig att övervintra. I genren doftande kryddväxter köpte jag även klassikerna Citronmeliss och Ananassalvia. Tid att fånga denna ljumma aprilkväll.

♡

Det gröna livet

Det kändes nästan som vanligt denna söndagseftermiddag. En sådan där dag när man har jord i ansiktet, får hänga av sig trädgårdsskjortan för att solen värmer så mycket och man lägger ut en duk för den första fikan ute. Det känns välgörande och trösterikt med en trädgård och dess växtkraft i dessa tider. I senaste Trädgårdsliv är det med ett reportage från Lena Landerbergs trädgård. Lena har en radhusträdgård på 50 kvm, men låter inte det begränsade utrymmet skymma de gröna drömmarna. Med fingertoppskänsla blir det rum, form och väl utvalt på ett mycket inspirerande sätt.

Jag har egentligen en helt annan stil med mina svulstiga dahliarabatter och grava anglofila böjelser, men det finns ändå mycket som förenar oss i grundläggande estetik och vurm för det vackra. Jag rekommenderar att ni går in på Instagram och följer på @lenalanderberg.

Jag skall avsluta dagen med att plantera sticklingar. Rottrådarna slingrar sig och söker jorden. Det växande skänker hopp och tröst.

♡

I säsong: Vinterrusta, höstplantera och värmande ting

Den här årstiden är det mycket trädgårdsarbete på helgerna. Det pågår vinterrust för fullt, såväl ute som i växthuset. Ett av de större projekten är att ta hand om alla dahliaknölarna inför vinterförvaringen. Jag visade mina favoriter bland nykomlingarna här. Visst kan det svida lite med de där enstaka frostnätterna som var då alla gick hädan. Efter det har det nämligen varit milt och regnigt, men så är den bistra sanningen för en dahliaodlare. Visst är det en del pyssel med att ta hand om knölarna, men det känns fint med återvinning plus att de växer efter hand och blir större och tåligare. I år funderar jag på att rationalisera det hela med att förvara dem i papperspåsar istället för att slå in i tidningspapper och snören som jag brukar. Smart också att skriva direkt på påsen vad den innehåller för knöl. Oavsett hur noga jag är med mina små skyltar och märkningar, så har det alltid en tendens att bli en och annan överraskning när de slår ut…

Så behöver jag inspirera mig själv till plantering av lökar. Inte en enda är planterad av de jag hittills köpt. Sedan har jag i och för sig is i magen och väntar på utförsäljningarna av tulpanerna. Då behöver man inte ha så dåligt samvete om att de redan borde kommit i jorden.

Essentiellt för mig denna årstid – att plocka fram mina värmande saker som är nödvändiga för den kalla tiden. Jag fryser i princip alltid. Plädar fram och de jag använder mest har mått på två meter och inte standard 1.70 eftersom jag är lång. Världens bästa sockar från Skåneresan – nu har jag invigt årets par. Sedan har jag handledsvärmare och torgvantar utplacerade lite varstans. Om man blir varm om handleden värms man snabbt upp tycker jag. Ett tips är att hålla utkik efter handstickade av fin kvalitet på marknader och liknande ställen. Man kan naturligtvis sticka själv, men det övergår min förmåga. Ett värmande survival-kit är inte helt fel när det bara blir kallare.

♡

De vackraste i år: Double Sun king

Om ni bara skall plantera en blomma nästa år, så låt det bli Double Sunking. You hade me at hello, som man brukar säga. De första blommorna som kom var enorma, vilket gjorde att jag kände mig tveksam till att det verkligen var rätt sort. Sedan kom sidoskotten. De allra finaste små solar man kan tänka sig. Mängder av kronblad i solros a´la Van Gogh. Innan frosten plockade jag ett stort fång och satte i min allra största tennvas – en trettiotalsvas från GAB. Årets maffigaste bukett i all sin enkelhet.

När jag inte håller till i trädgården går jag på helgloppis såklart. Det är min första höst som aktiv sakletare bland galgarna. Jag frossar i klassiskt dammode med hundtandsmönstrade kavajer, rutiga scarfs och polotröjor. En salut för hösten.

♡

Dahliafavoriterna 2019

Nu blir det dahliafrossa! Frosten ser ut att närma sig framåt helgen, så det är bara att försöka göra det mesta av det hela tills dess. Jag kan inte säga att det har varit någon sprakande dahliasommar för min del. De tog lång tid på sig att börja blomma och en del sorter blev det inte mycket med. Jag har fått önskemål om att visa mina favoriter från säsongen. Om du vill titta på en samlad bild av vad jag odlade förra året så finns det här. En del av de sorterna övervintrade jag och de har blommat nu igen. Här koncentrerar jag mig på nytillskotten och vilka som får stanna hos mig. För dahlia är ju i högsta grad återbruk. När frosten kommer är det dags att gräva upp knölarna för vinterförvaring.

Fixstjärnan i Dahlia-släktet – Café au Lait – är inte ny för säsongen för mig, men den får vara med och glänsa ändå. Det är något speciellt med den och det är den dahlia som jag använder mest i buketter. I år har det kommit två nya varianter – Café au Lait Royal och Café au Lait Rosé. Jag tycker mycket om dem båda två! Royal är det lite mer rosa i, även om den så här mot slutet av säsongen liknar sin storasyster mycket då färgerna bleks. Rosé är djuprosa åt det cerise hållet. Hela detta släkte är stora primadonnor och jag kommer odla dem nästa år igen. En annan ny favorit är Evanah. Även den är en stor dahlia i vacker färg. Lite mindre varianter som jag har använt mycket i buketter är trissen med Petra´s Wedding, Sweet Nathalie och Strawberry Cream. Även de vill jag inte vara utan nästa sommar. I år har favoriterna blivit de mer blekta färgerna som synes, men Salmon Runner är en korallrosa tjusig sort som jag kommer att spara.

Eftersom jag har så många dahliaknölar brukar jag ge bort ett gäng på höstkanten. Det känns fint att sprida blomglädje vidare och återbruka även i det ledet.

♡