Oktoberljus med strilande regn utanför, bygglampsbelysning och ett antal hantverkare – det gäller att fotografera där man är minst i vägen och hoppas på det bästa :). Med dessa förutsättningar ger jag er huset den 16 oktober.
Mitt arbetsrum med William Morris Willow Boughs. Och det blir så himla bra! Jag blir alldeles glad av att gå in här! Det blir precis den gröna koja som jag ville ha och den vackra glasdörren gör att grönskan sprider sig till det vita stora rummet i mitten.
Jag har klurat på de här tapeterna i många långa år och nu var det dags. Det är ett genialiskt mönster av den gode Morris så till vida att det omsluter rummet med all sin mönsterprakt, samtidigt som det underordnar sig och blir till en grön fond. Här kommer jag att uträtta storverk :)!
Här syns Josef Franks Krysantemer i all sin prakt. Och jag känner samma sak här. Det blev precis som jag hade tänkt mig! Även Frank kan sina saker och det är samma känsla med denna tapet som med pilbladen. Det är ett mycket karakteristiskt mönster, som ändå blir till en harmonisk fond. Maken hade faktiskt helt rätt. Det är blommigt, men ändå inte. Även här är tanken att blomstren skall leta sig ut lite genom dörren till det stora vita utanför.
Blomster i hela rummet. Fondväggar är inte min melodi, utan det är allt eller inget. Här kommer vi förhoppningsvis att sova alldeles utmärkt.
En av pardörrarna som leder in till det stora vita rummet på nedre våningen.Vi har en öppen trappa i ek. Det är en helt annan känsla att gå upp här, än att balansera på en byggstege. Här skall det snart läggas in kalksten.
Trappan har ett klassiskt räcke med mycket träkänsla. Just sådana här detaljer har varit väldigt svårt att föreställa sig tycker jag. Jag minns mycket väl när vi stod och skulle bestämma eldragningarna i somras just här. Då skulle jag sannerligen ha behövt se detta framför mig. Förhoppningsvis har man tänkt någorlunda rätt i alla fall :).
I garaget står en murspis och lite annat som skall in i huset. Det börjar närma sig!