Fredagssvepet 23/2020

Försommaren är alltid en blandning av känslor. Det är mycket förväntan i luften och känslan av att sommaren ligger framför samtidigt som vemodet återfinns i fuktiga ögon till blomstertiden och de vissnande syrenerna. Nästa fredag tar min dotter studenten i en tid där ingenting är som vanligt. Samtidigt kokar hela världen av välbehövlig väckelse kring privilegier och djupa orättvisor. Var är det vackra i allt detta? För min del känner jag att estetiken, “a thing of beauty” och glädjen i att samlas kring de små sakerna ändå finns där, även om tankeverksamheten av naturliga skäl upptas av oändligt mycket mer. Kanske är vi fler som tänker så? Vi är alla människor med många lager. För en del kanske det känns vansinnigt ytligt att ägna sig åt det sköna i dessa tider. För mig känns det istället av vikt att ändå plocka de där blommorna, duka det där bordet och arrangera med de där loppisfynden. För mig står det inte i motsats till de stora tankarna om svåra frågor. Jag kan göra både och – och gör så också.

Svenskt Tenn dukar upp till fransk sommarlunch med klassiskt gult och blått. Mer Gien i sortimentet – den blå fågeln är så fin den med. Flaggfärger är traditionellt även i studenttider.

Nu är det tacksamt med dikesrenen full av de allra vackraste blommorna att dekorera med. Min vän och jag blomspanar vid våra bilturer och tipsar varandra om hotspots. I går plockade jag ett fång av prästkragar utan dess like. Det blir nog repris till nästa fredag med hundkex, grässtrån och kanske en och annan blåklint visar sig tills dess. Fat från Bordallo Pinheiro/Arket.

Blusen Ängsull från Lindex kollektion med mönster av Joy Sandén.

Jag har inte haft träskor sedan jag var liten. Nu har jag funnit ett par Swedish Hasbeens på loppis, så det får bli klapprande skor nu i sommar. De fina på bilden kommer från Norrgavel.

Inrikesresorna är tillbaka under ansvar och i försiktiga former i sommar, vilket gör att vi styr kosan mot Skåne och det hus vi hyr där. Det lär inte bli detsamma, men tur att intresset ligger åt stora parker, små lokala badplatser och en och annan utställning som förhoppningsvis kan genomföras med distans. Tomarps Kungsgård är ett nytt besöksmål för mig. Där skall det visas akvareller av Josef Frank och miljöer av Jenny von Platen 27 juni-23 augusti. Stockholms Auktionsverk

Nostalgiskt tygtryck i fransk kudde/Tambur.

Carl Larssons “Stött” / “Flicka vid spalier” från Bukowskis Important Spring Sale. Flickans uttryck är så väl fångat, liksom växtligheten. “Den himmelskt prunkande trädgårdens skira grönska blommar upp i förgrunden och tar upp en majoritet av bildytan. Flickorna näst intill trängs undan i bakgrunden där de får finna sig i att “spela andra fiolen” intill ateljéns fasad där kraftfulla färgaccenter utgörs av den gröda spaljén vilken spelar effektfullt mot den röda panelen. Kulörerna är typiska uttryck för det färgsättningsideal som präglade familjens hem där makarna Larsson, såväl interiört som exteriört, ofta utgick från en kraftigt grön och röd färgskala. Forskare samt konsthistoriker har ofta påtalat färgsättningens starka koppling till den engelska Arts and Crafts-rörelsen samt William Moris ”drakblodsröda” kulör. Sundborn-stilen var en briljant syntes av svensk folkkonst kombinerad med idéer som emanerade från den engelska Arts and Crafts-rörelsen, jugendstilen samt japansk konst.” En otroligt vacker tavla, men även så fin färgsättning . Inspiration finns överallt – titta på färgerna och penselföringen här i närstudie. Bukowskis

Helgen innehåller förhoppningsvis det traditionella mötet med liljekonvaljfältet med den bedövande doften som inte går att jämföra med något annat. Det stora i det lilla. Alltid.

Med detta hoppas jag att ni alla får en fin helg!

Lite sommar på nattygsbordet

Det är oroliga tider i världen där det gäller att stanna upp och försöka ta till sig diskussioner som pågår. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Jag tror mycket på att hålla tanken levande. Jag tänker alltid att middagsbordet hemma är en arena där så mycket tar sin början. Vi får alla försöka rusta oss själva och de våra med det som behövs för förändring. Jag hämtar i vanlig ordning kraft från de små sammanhangen, årstiderna, ritualen att tända ett ljus på kvällen och doften av en blomma. Här uppe i sovrummet hamnade min rosettlampett som jag köpte second hand förra veckan.

Denna tid på året dras jag till det lite söta, pastelliga och skira. Svagheten uttrycks med fördel i det förgängliga som lila ljus, karamelliga pioner och att fösa fram det som redan finns.

Sommarläsningen börjar komma fram. Jag läser alltid om ett antal klassiker – här Charlotte Brontës Jane Eyre.

Så kan man unna sig ett och annat tillägg till känslan second hand som denna lilla nipperask från Wedgwood i serien Wild Strawberry. Söt som socker.

Kvalitet på second hand, hundkex och Erikshjälpens tidning

Nu vill man betrakta hela världen i ett flor av hundkex, eller hur?! Sommarkänslan när man ser de första skira vita i ett dike är likadan varje år. De doftar inte så gott och de fäller i samma stund som man tar in dem, men inte kan man låta bli för det. Jag tänkte visa några loppisfynd från den senaste veckan med fokus kvalitet i utförande och material. Jag tänker alltid tyngd i handen, vilken känsla jag får för föremålet och gärna att jag kan förankra det i stilhistorien. Jodå, kärleken till alabasterdruvor består. Inte kunde jag tro mina ögon när jag fann denna klase för tjugo kronor på “Allt-i-allo-hyllan”. Ett riktigt kalasfynd för min del.

Lampavdelningen är något jag alltid tittar genom. Nu visar man ju inte allt man plöjer genom för att finna guldkornen, men när det står en Carl Harry Stålhane i serien SAK under en hiskelig skärm för etthundrafyrtiofem kronor, ja då glömmer man allt det. Min första CHS-glasyr – en sådan här vas man gjort till lampa. Det kan man naturligtvis diskutera hur klokt det är, men nu är det gjort en gång för länge sedan. Jag testar den med en Josef Frank-skärm i Mirakel som jag haft här hemma.

Grönt glas är en av mina fokuspunkter second hand. Här gäller det att vrida, vända och känna – svårt ibland att bara ledas av sina ögon. Det här är trettiotalsform av Simon Gate för Orrefors. Så vacker relief och ett typiskt fynd som går att göra för fyrtio kronor om man har ögonen med sig.

Om ni vill läsa fler samlade second hand-tips rekommenderas Erikshjälpens senaste tidning nummer 2, där jag är med och tipsar med en skola. ta ett exemplar nästa gång du är i butiken.

For the love of vintage

7 a week: Sommarens intåg

Den allra finaste gåvan på den där dagen som skall vara alla mödrars. Att få ha båda barnen sittandes kvar efter middagen i försommarsolen och att föra samtal som böljade mellan rasism, hur USA skall gå vidare efter George Floyd och olika Joker-gestaltningar. Det finns ingenting som jag tycker bättre om än att få av mina barns tid och höra dem bubbla av tankar, när de nu är så stora så att de ofta är på väg någonstans. Jag är så stolt över att de har blivit reflekterande människor som tycker om att diskutera, att vara öppna för nya intryck och har grundmurade humanistiska värderingar med sig. Det är det finaste jag har gett dem som mamma.

En bakelseklänning till sommaren? Intressant diskussion här om fast fashion bortom de rosa volangerna. H&M

De finaste av anteckningsböcker från Smythson. Alltid på min önskelista.

Bridget Elworthys (ena halvan av The Land Gardeners) gästinlägg hos Bible of British Taste är allt jag behöver i inspirationsväg just nu. Helt, helt underbart – här med aftonblåsa på väggen i textiltätt badrum.

Vid varje sommars inträde tittar jag på parasollerna från Mirlo. Som en mjukglass har landat på tomten.

Inspiration till sommarläsningen? Penguin har listat hundra klassiker.

Några fina loppisfynd som fick avsluta maj. Rosettlampetten sitter bredvid sängen och lyser med lila ljus från ICA. Ett par lila ballerinor hade jag nog aldrig köpt om jag inte funnit dem second hand för sextio kronor. Nu är de redan invigda gladskor. Och de virkade handskarna får väl sägas vara ett stilfullt inslag i en tid då vi är mer noga än någonsin med våra händer.

Väl mött nya veckan!

Grattis pappa

Tänk att du gav mig namnet Weronica, pappa. Med dubbel-W och C. Din förstfödda skulle ha det finaste det stod klart, även om du i de flesta andra sammanhang alltid har hållit en tämligen låg profil. Mamma var nitton år när jag föddes och du var tjugotvå. Det har alltid varit ni. Sammansvetsade som få och självklara i er kärlek till varandra. Varv på varv på mopeden runt huset, det var mitt äventyr har det alltid hetat, kiknande av skratt och en gång till med basker på huvudet. Kalasen uppdukade i trädgården med farfar och farmor som alltid kom sent. Det har du aldrig kunnat med. I tid skall man vara. I god tid. Ingen skall någonsin behöva vänta på dig. Inte ens en snöstorm hindrar. Vilda tvillingbröder som alltid slogs och så jag som den lugna storasystern, det var dina barn det. Bilsemestrar genom landet, varmt i bilen och “korv med pommes frites” skulle det vara när vi stannade till. Vi köpte krokodiler till dig i present i många år efter att du blivit bekymrad över att dina söner inte kunde hålla fingrarna i styr i en hyrd stuga, utan pillade loss en liten sticker. Det skulle de inte ha gjort. Den skulle ju sitta där. Sådant har alltid varit viktigt. Ingen skall kunna komma och säga att du har gjort något fel. Du försökte få mig att titta upp från mina böcker och gå ut, alltid förvissad om att frisk luft löser de allra flesta saker. Du har alltid varit på de svagas sida, alltid stolt och stått för ditt och de dina när det har blåst kallt och allt inte har varit rättvist. Mina barn är övertygade om att morfar kan fixa allt. Du har alltid tyckt att det är mycket som du inte kan, men det praktiska handlaget har du alltid haft. Du är aldrig rädd för att ge dig in i allehanda projekt och är en mästare på att se lösningar och vad som går att göra. Du har gett av din tid och din omsorg till dina barnbarn och er relation är så fin att se. I dag firar du din sjuttionde födelsedag. Tack för allt du gett mig i form av sunt förnuft, att se människor, att vilja göra sitt bästa, att ha tålamod och att alltid sätta familjen först. Grattis pappa från din flicka.

Fredagssvepet 22/2020

Vi går mot den sista helgen i maj och försommaren är här. I helgen väntar bland annat sjuttioårsfirande och trädgårdsliv med dahliorna i fokus. Solen ser ut att fortsätta stråla vilket man tackar för i tider av social distansering när aktiviteter får ske utomhus. Other Stories

Snyggast just nu? Allt i Agatha Christies The Pale Horse som sänds på Fyran på tisdagar. Ett svunnet England i all sin glans med tjusiga kläder och interiörer, men mer svalt och elegant än blommigt och murrigt denna gång.

Så fint möte mellan det svarta spetsbroderiet och den klassiska blåvita randen i denna klänning från Malene Birger. Jag blir inspirerad till att tänka i liknande kontraster för dukning.

Så fint i lapptäcksteknik med Ginghamrutor och jag faller handlöst för servetterna som fållats med söm i avvikande färg. Något för den händige att få till med loppisfynd? @thehackneygardener

Jag älskar allt som kommer från @thelandgardeners Kodord för loppis i helgen – rotting, ruffigt bord, blåvita detaljer, större urnor och blomstilleben till väggen. Om ni inte läst reportaget som fanns med i Sköna Hem tidigare så finns det publicerat här.

Så finner jag väl en bonad av Märta Måås Fjetterström på loppis? Det var det där med att verbalisera saker som plötsligt står där. Nåväl, en fantastiskt fin bok kom ut förra året med omslag som ett smycke i samband med utställningen i Stockholm. På önskelistan.

Där sätter jag även upp denna. Charleston – Vanessa Bells och Duncan Grants hus som blev centrum för Bloomsbury-gruppen – upphör aldrig att fascinera och fint att ha allt samlat i en volym.

Jag har sparat på Monty Dons Amerikanska trädgårdar till helgen. Både de franska och de italienska var högst njutbara på Netflix och nu finns Stars and Stripes-gardens hos SVT.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

Klassiker: Där simmar små, små fiskar

Helgens loppisfyndade tallrikar från Johnson Bros fick mig att tänka vidare på fisken som motiv. Loppisrundorna innehåller alltid ett antal fiskar, speciellt i form av större fiskfat. Jag tänker att det dels var vanligare med speciella serviser förr, dels att man faktiskt åt mer fisk. Alla tillbehör till sill lämnar jag därhän i denna exposé, men den svenska delikatessen har sannerligen lämnat spår i form av otaliga föremål på andrahandsmarknaden. Jag är egentligen inte mycket för att ha saker som bara skall användas vid speciella tillfällen eller dukningar. Allt skall förvaras också, men just de här fisktallrikarna tror jag kommer bli flitigt använda här hemma. Bukowskis

Med det sagt skulle jag förmodligen vara helt motståndslös om jag sprang på en annan drömservis – fiskarna från franska Sarreguemines. Det är något alldeles speciellt med reliefen i fajansen, den gröna glasyren och den buttra uppsynen på fiskarna. Fin att kombinera med Johnson Bros också. Bukowskis

Här är terrinen och såskannan i samma serie. Kannan har jag på gång när jag nu kan träffa min kära loppiskompis Carina igen. Helt oemotståndlig i mina ögon. Bukowskis

Här har @jennysplockochpinaler dukat upp med en annan fiskklassiker – tallrikarna i Marianne Westmans My garden. Grafiskt läckra med sina milda färger.

En annan favorit är Stig Lindbergs fiskfat för Gustavsberg som man kan hitta på loppis om man har tur. Även här är reliefen så fin i porslinet. Jag tycker mycket om mina två firrar – en vit och en brun med sina glada munnar. En annan mycket eftertraktad och mer ovanlig Lindbergservis med fisktema är Löja.

Så får man lov att komplettera med en klassisk så kallad fish gurgle pitcher som har fått sitt namn av att den “gurglar” när man häller ur den. Den uppkom i England på 1870-talet och de första utfördes i majolika. Gustavsberg här i Sverige tog snabbt upp modellen. Man kan även tänka sig att använda den som vas kanske? Vinterior

Den mest klassiska av vaser med fiskmotiv får väl Edward Halds (1883-1980) Fiskgraaler för Orrefors sägas vara. De finns i olika prisklasser – mest eftertraktade är de tidiga modellerna. Stockholms Auktionsverk

På loppisborden möter man ofta fisken som dekor i tennföremål som ljusstakar och skålar. Nu är tenn på tapeten igen, men det finns fortfarande kvalitetsföremål att fynda. När det gäller ljusstakar är många skadade av värme och oförsiktig isättning av ljus i kopparna. Tenn är ett lite känsligare material, men ack så fint har jag alltid tyckt. Bukowskis

Vackert fat av Anna-Lisa Thomson för Upsala Ekeby. Stadsauktion Sundsvall

Jodå, visst tror jag som sagt på väggreliefernas återkomst. Vi har fallit som furor för lampetterna och visst är det dags för keramik på väggen igen. På loppis möts man mest av JIE-tavlor i överflöd – hur många sådana har det sålts egentligen? De börjar synas i retrohem och om trendvinden når dit så finns det oändliga fyndchanser. Roligare vore väl att springa på Lisa Larsons eleganta fisk. Metropol

Fiskmotiv syns traditionellt i marina miljöer, men jag tycker nog att de egentligen passar var som helst i rätt sammanhang. Grafiska blad ur von Wrights Skandinaviens fiskar. Stockholms Auktionsverk

Slutligen får fiskarna simma fritt i Fornasettis Acquario. Han var fascinerad av dualismen som utmärker det marina livets enkla aspekt där en fascinerande, mystisk natur döljer sig långt nere i ”akvariets” djup. 

Simma lugnt!

Låt alla ljusen brinna i Arvika av Lars Holmström

Visst är det märkligt ibland att när man nyligen har skrivit om eller tänkt på något så står det sedan där framför en. Kommer ni ihåg inlägget om Lars Holmström och mässingsblänket från Arvika? Där uttryckte jag min önskan om att finna ljusstaken med sin karakteristiska böljande form som bland annat såldes på Svenskt Tenn en gång i tiden. Jag har sett den någon gång, men då har priset varit för högt. Nu fann jag denna för etthundrafemtio riksdaler. Ett riktigt drömfynd för min del. Den är så vacker.