I morgon är det premiär för Mandelmanns gård på TV 4. Här kan man läsa en intervju med paret Mandelmann som för drygt tjugo år sedan lämnade Stockholm för en gård på Österlen. Där har självhushållning och ett ekologiskt säsongsbaserat tänkande fått råda långt innan detta blev trendigt och något som många hänger sig åt. Jag ser fram emot programserien och hoppas att den blir riktigt bra och inspirerande.
I går tog jag ned boken från hyllan i köket. Jag bläddrade mycket i den när jag köpte den, men nu var det ett tag sedan. Dumt, eftersom den är uppbyggd efter säsonger som jag är så förtjust i. Ett tecken så gott som något att jag börjar sträcka mig efter kokböcker när inspirationen till matlagningen tryter så här i januari. Jag antar att jag inte är ensam om att känna att samma rätter rullar och att man skulle behöva en kick till att se sig om efter nya idéer. Kanske kan man få några serverade av programmet?
Jag har besökt Mandelmanns trädgårdar två gånger. Första gången var det sensommar och skördetid. Andra gången var nu i somras på öppningsdagen den 1 juli.
Jag är mycket förtjust i miljön här eftersom det känns genuint och inte så tillrättalagt. Det strikta har sin behållning det med – jag kan tilltalas av en välansad barockträdgård – men det här är en annan slags charm. Här blir jag inspirerad av den lite bedagade stämningen, växthusen, blandningen av växter och grönsaker och tanken att odla själv.
Även om det har varit många människor när jag har varit här, kan man oftast finna sig ett litet hörn att slå sig ned i. Jag har visat den här gräskronan förut – tycker den är så vacker och blir inspirerad att försöka mig på något liknande till mitt växthus i sommar.
Det var inte så svårt att fastna i dessa bilder i telefonen en dag som denna med hårda vindar och blötsnö. Allt har sin charm – vissa dagar skimrar lite mer än andra bara.
♡
