Author Archives: Weronica

7 a week: Andra helgen i september

Denna vecka går inte till historien som den mest energirika, men så blir det ofta när säsongerna skiftar. Regnmolnen har dominerat himmelen, men i dag sprack det äntligen upp här hos mig för en del trädgårdsbestyr och växthusliv. Jag satt även i glashuset en stund i går när regnet vräkte ned på taket. Det är en alldeles speciell känsla att sitta där ute då. Till smattrande regndroppar betraktade jag ett loppisfynd från helgen. Signe Persson Melin är en av mina idoler när det gäller formgivare. Jag letar alltid efter ting vintage – exempelvis efter vasserien Boda Blom som Persson Melin utvecklade tillsammans med Ulla Molin. I lördags var jag lyckosam och kunde inlemma den bland andra Signe-ting i växthuset.

Te är jag alltid storkonsument av – möjligen ännu mer i förkylningstider med mycket honung i. Så där tjusig har jag inte varit i veckan vid testunder – inte något siden, inte något drickande ur små koppar med fingret ut eller i dekadent guldmiljö – men, men. Energin må återvända. Annonskampanj för Mulberry AW 2017.

Nästa månad är traditionsenligt rosa. Årets band är designat av Efva Attling som i helgen gick ut och berättade om sin cancer. Läs mer om kampanjen och se film med Attling här. Pressbild: Rosa bandet.

Min bokläsningshög byggs på med fyndade böcker från vintagesvängen. I helgen kom Kate Mortons senaste min väg. Jag är svag för Mortons böcker i den anglofila lättläst-genren. Det är ofta brådstörtande kärlek, intriger och parallella handlingar som väver en in i en annan värld genom att vara riktiga blad-vändare. Jag ser fram emot en fin lässtund med den här.

Det är svårt att inte ange Royal Copenhagens Musselmalet-mönster som en favorit. Det är något klassiskt tidlöst som gör att ögat alltid stannar till. Jag har investerat i lite vintage under sommaren. Här är det svårt att göra riktiga klipp eftersom det är en av världens mest kända dekorer med en fabrik som har hög status på loppisborden. Jag samlar på mig lite då och då, när något kommer min väg. Till hösten släpps bland annat bokstavsmuggar som Jenny skrev om här. Men var är mitt stolta W?!

Den här överdådiga och dekadenta buketten gjorde jag förra året. Dahliorna är still going strong där ute och naturen börjar fyllas med mycket användbart material till arrangemang i denna stil. Jag skall göra något liknande snart igen.

Mitt Instagramflöde fylldes av bilder från Dalarna i veckan då ett event anordnades av @annacate och @nannakerstin. Dalarna står högt på min önskelista över platser att besöka. Jag var där några gånger som barn. Mitt historiska intresse tog sig uttryck i att jag ville besöka samtliga ställen som hade någon anknytning till Gustav Vasas äventyr. Nu lockas jag av konstnärerna, trädgårdarna och vyerna. Vackert bloggat av Sofia på Mokkasin.

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet 36/17

Det här var veckan när hösten kom på allvar och förkylningarna slog till med full kraft. Den där första förälskelsen till säsongen fick sig en liten törn, men än är det för tidigt att kasta in handduken för hoppet om vackra ljumma dagar. Du har mycket att bjuda på, eller hur september?! Det har inte blivit så mycket musik i veckan, däremot mer streaming i soffan. I går såg jag det första avsnittet av HBO:s nya The Deuce som av många skrivits upp som en av höstens bästa. Sjuttiotal här med, som i så mycket annat för tillfället, och en hel del mänsklig misär. Maggie Gyllenhaal är riktigt bra, liksom James Franco som spelar två roller som tvillingbröder. Ingen puttrig feelgood alls, men däremot potential till starka personporträtt. Jag kommer att titta vidare. Därmed tar vi oss an veckans svep. Jag är förtjust i keramiken från italienska Spruzzi. Vi åt kräftor på tallrikarna förra helgen, precis som här. Nu kommer en variant med bruna prickar. Artilleriet

Sofia Wood är en uppskattad matinspiratör – finns på Instagram här – och har nu börjat dela med sig av recept även på Make it last. Vår numera klassiska Svartkålspasta kommer från Wood och det finns mycket inspiration att hämta här. Sofia Wood/Make it last

Det pågår en stor Bo- och samhällsexpo i Vallastaden i min stad. Jag hoppas att snart komma dit med kameran och titta på alla utställningar. Här fint moodboard av Emma Olbers i samarbete med Residence.

Höststämning hos Svenskt Tenn.

Blomsterhav/Arket.

Det är skördetider och marknader duggar tätt i vårt avlånga land. I helgen har exempelvis Rosendals i Stockholm ett evenemang. Karin på bloggen Vackert Naturligt visar en sådan fin dukning med tema Skördefest i stallet. Här påminns man om det vackra att blanda blommor och grönsaker – tacksamt även att ha en höbal som dekoration – här i sitt naturliga element.

Det är många som samlar på Arabias Muminmuggar. Vårt hushåll har två som barnen hade som vattenmuggar när de var små. Höstkollektionen har tema Trogen sitt ursprung. Det är möjligen en del av höstmelankolin i mig som dras till denna lite sorgsna samling i det karga där Muminfamiljen flyttar till en fyr, startar ett nytt liv och lär sig mycket om vilka de är.

Berättelser som länkas samman i muggen är “Pappan och havet” och “Sent i november” som speglar Tove Janssons sorg efter hennes mors bortgång. Jag känner att jag behöver uppdatera mig i Janssons författarskap som är så mycket mer mångfaciterat än de kända Muminfigurerna. Modernista har gett ut två samlingsvolymer med vackra omslag – här självporträtt av Tove Jansson från 1936.

Viss melankoli här årstiden till, men även förhoppningar om det som komma skall. Dags att börja planera för vårlökarna. Jag är så mycket bättre på att tänka än att göra i detta fall, men jag tackar alltid mig själv senare för det som petas ned. Narcisslökar förra hösten

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

De rosa dahliorna på parad

Det har varit något av en märklig säsong med dahliorna i år. Den svala sommaren gjorde att de var svårflirtade att ta sig från knopparna. När de väl gjorde det var det många som såg helt annorlunda ut än vad som förväntats. Som jag tidigare skrivit – mest besviken blev jag över mina åtta Café Au Lait-knölar som visade sig vara en helt annan blomma. Denna grå dag får fem av mina rosa visa upp sig. Tre av dessa är övervintrare – Otto´s Thrill, Gitts Perfection och Miss Sophie, medan Islander och Breakout är nya för i år.

Det är inte alltid alldeles enkelt att göra buketter med dahlior. De har ofta tämligen korta stjälkar – speciellt om man vill spara på alla knoppar. De  sorter som är stora som tallrikar fogar sig inte riktigt heller i samspel med andra blommor. Ett alternativ är att göra låga arrangemang – jag har visat ett här. Ett annat är att sätta dem som solitärer i en samling av mindre vaser.

Här fick jag tillfälle att ta ut en del av min samling av rubinrött glas från Reijmyre. Det här glaset är kanske det mest kända från vårt östgötska bruk – gärna i formgivning av Monica Bratt. Det händer något i mötet med det röda skimrande och alla de rosa lagren i dahliorna. Jag tycker om det sprakande i samspelet mellan färgerna. Det andas tidig höst med föraning om det fyrverkeri som naturen snart kommer att bjuda på.

signature

Tisdagsläsning

Denna grå dag är det mest filt, ljus som snart tänds och en liten bit äppelpaj från helgen som återfanns långt in i kylen. Det kan vara en liten skatt det en vanlig tisdag i september. Så läser jag om Johanna i Family Living. Tidningen kan fortfarande få mig nostalgisk för att den en gång i tiden kändes så rätt för mig. Av detta skäl sparade jag länge samtliga nummer, men i takt med att barnen växte och att livet förändrades, skiljdes jag till slut från alla årgångar med färgglada ryggar. Nu läser jag digitalt om något intresserar mig och med Johanna på framsidan måste jag såklart tillgodogöra mig sidorna. Jag har följt henne länge, länge och delar mycket av den stil som hon tycker om. Jag kan känna mig gammal när jag läser om småbarnsåren och energin till att ständigt skapa hem har jag inte, men inspiration står över det. Heja dig, Johanna. Det är ett riktigt fint reportage. Ta er en titt vid tillfälle.

signature

Triss i interiördetaljer

Jag har som sagt börjat köpa tillbaka en del av de äldre inredningstidningar som jag en gång rensade ut 2008 när vi flyttade ut till huset. Det är roligt att se hur bildminnet fungerar och att jag känner igen mycket. Jag rev ut de reportage som jag var speciellt förtjust i då. Det resulterade i att jag har många stadsvåningar sparade, inte alls mycket trädgård och hus. Då bodde vi i en tjugotalslägenhet mitt i centrala staden med djupa fönsterbrädor, fiskbensparkett, serveringsgång och målade väggpelare med guld och marmorering. Och det är något med de där detaljerna som alltid drar i mig, även om jag bor helt annorlunda nu. Det är en tidlös estetik som lyfter det mesta som ställs in i rummen.

Det är svårt att inte tycka om takhöjd som accentueras av stuckaturer och paneler. Klassisk fiskbensparkett likaså. Och den här kakelugnen! Här tycker jag att man skall göra precis som i denna våning – betona färgskalan och ta upp den i övrig inredning. Den här med överstycke och fris runt blir som ett smycke i rummet. Jag tycker inte helt oväntat om den klassiska inredningen med möbler och detaljer från Svenskt Tenn, den vackra fåtöljen Skrindan av Kerstin Hörlin Holmquist och utvalda konstverk. Engelbrektsgatan 41/Till salu genom Per Jansson Fastighetsförmedling. Tipstack till Seventeendoors.

Om man verkligen vill förlora sig i snickeridetaljer rekommenderas ett besök hos The Way We Play och deras senaste Small Talk hos Malin Glemme. Ack, ack, ack. Här finns allt – och lite till. Med den här typen av grund får rummen en stark identitet i sig själva, som är svårt att finna i nyare hus som är mer endimensionella när det gäller detaljer. Här är det lätt att tänka sig helt olika uttryck i interiören, men att grunden ändå får spela huvudrollen. Fotografi: Linda Alfvegren

Kan det vara den annalkande hösten, vindarna och regnet som faller som får mig att dras till den här mer mörka interiören? Förmodligen landar den lite extra bra precis i detta nu. Ännu en fantastisk kakelugn – denna gång inte mot vita väggar utan i ett möte med ett hav av Emma von Brömsens fåglar. Tänk vilket annat uttryck rummet och den distinkta eldstaden hade fått med ljusa väggar till. Här får samspelet med tapeten vara i fokus, istället för att betona kakelugnen som solitär. Vackert tycker jag. Timmermansgatan 8/Till salu genom Bjurfors. Tipstack till Husligheter.

signature

7 a week – första helgen i september

Söndag och ett nytt virtuellt helggodis. Jag har ägnat mig åt bland annat kräftskiva, loppis och höstens första förkylning. Jo då, den kom alldeles programenligt när augusti skiftade till september i takt med regnet och vindarna. Jag antar att jag inte är ensam om att snörvla, så låt oss istället öppna veckans lista med – sjuttiotalet. Det finns ingen period som är mer inflytelserik för tillfället –  snygguppdaterad i skrud av tiotalet. Indiska utökar sin Premium Kollektion med mockaprodukter, bland annat en trenchcoat. Vad säger sjuttiotal mer än det?! Jag blir lite nervös av mocka – ett material som kräver sin vård – men visst är det tjusigt i denna bruna nyans. Pressbild Indiska

Så sant @perolavsolvberg

Burberrys ikoniska trenchcoat behöver väl ingen närmare presentation. Ögonen fastnar på förhandsglimt av den nya reklamkampanjen med bland annat Glenda Jackson. Burberry är alltid i framkant med inspirerande annonser. Vackert. @burberry

Även om den säsong som slutade förra måndagen innehöll en hel del besvikelser och att jag hörde mig själv säga “det var bättre förr” ett antal gånger, är det svårt att undkomma Game of Thrones. Jag har något av ett ambivalent förhållande i grunden till allt våld, men samtidigt har jag snärjts in under åren. Nu sänder HBO bakom kulisserna på måndagar och sådant är alltid roligt att se. @leavecaricealone

Om jag skall investera i en ny papperskalender får jag nog använda den till något annat än tandläkartider och föräldramöten. Kanske är det en inspirationskalender för nästa år? Att skriva ned sådant som fått fart på tanken på olika sätt som man vill bära med sig. Hmm – får se hur det blir. Klassiska Frankie som blivit en favorit för tjusiga Instagramstilleben – och så är de vackra också.

I går gick jag upp till förrådet och hämtade ned sockar till kvällen. Det är helt klart en annan tid här. Tjusiga hemmatofflor i sammet från Flattered.

Det blev ingen påfyllning på utflyktskontot denna helg, men det får jag ta igen snart. Det är bara att passa på att njuta av alla marknader och skördetider som pågår såväl i stad som på landsbygd. Marias bild av sina inköp från Bondens marknad får mig i absolut rätt stämning. September har mycket att ge.

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet: 35/17

I veckan har jag bjudit på en sensommarbukett, ett collage om hösten hemma i soffan, ett av mina bästa loppisfynd på länge och Svenskt Tenns nya tapeter. Denna fredag har vi den första dagen i september. Jag hamnade i ett rött spår denna gång – möjligen med viss inspiration från kräftor i morgon. Jag klarar mig fint utan de röda, men är däremot mycket förtjust i allt som rör dukning och dekorationer till. Så tänker jag mig någon utflykt inom ramen för de Östgötadagar som pågår i helgen. Med detta tar jag mig an veckans svep till tonerna av Oskar Linnros och Cherrie. Håll till godo! Lockande tröja från Arket.

IKEA kommer med många tillfälliga kollektioner. Det tycks numera vara en bärande del av varumärket. I slutet av september är det dags igen, då Görlev lanseras. Denna gång fastnade mitt öga för de återvunna textilierna från Turkiet. Kollektionen beskrivs som “ett lapptäcke av kulturhistoria, vävhantverk och hållbarhetsfilosofi”. Stora ord, men intentionen är bra. Jag vill ta en titt på kuddfodralen som skall få ett pris på 279:- för 50*50 och 449:- för 65*65. Jag kan tänka mig att de i lite mer gröna och gula toner passar utmärkt ute i växthuset. Pressbild: IKEA

Georg Jensen firar femtio år av design av silversmeden Vivianna Torun Bülow-Hübe. Jag har ständigt med smycken av Bülow-Hübe på mina stående klassiker-önskelistor. Hennes formgivning är så tidlös elegant – kanske bäst symboliserad av hennes mest kända design – uret Vivianna. Även om priset för denna ikon ligger utom räckhåll, är inspirationen fri kring hennes ord om tiden. “Then watches were only chronometers – measurers of time, which one got constantly caught out by. I wanted to free people from the slavery of time, I wanted to make a watch which reminded one that life is here and now, so I created a watch with a mirror face, no numbers and a simple second hand. A watch should not make us prisoners of time but liberate us. Perhaps it was possible to make a timepiece which more intensely perceived the Here and Now. The watch is open ended to symbolise that time should not bind us, and the dial like a mirror reminds us that life is now”.

Klässbols linneväveri är en favorit sedan många år. I köket hänger handdukar och i soffan ligger kuddar. Formgivaren Lena Bergström har lett ett omfattande arbete med att uppdatera och klassificera färger. En produktnyhet som kom ur det arbetet är kuddarna Demi som var nominerade till priset Formex Formidable. Det är lätt att tycka om tanken att skapa struktur och liv i materialet genom att använda olika vävtekniker på kuddens två sidor. Vackert. Pressbild: Klässbols

Om linne är en favorit bland material gäller detsamma för glas. Galleri Glas slog upp portarna i våras i Stockholm med ambitionen att skapa en mötesplats för konstglaset. Nästa helg öppnar en utställning med Ann Wåhlström “Stones and Wessels”. Inspirationen har bland annat hämtats från Gotland. Jag har tidigare skrivit om det svenska glaset och att vi äntligen börjar se en renässans för det. Pressbild: Threads II fotograferad av Pelle Bergström.

Lady in red/H&M.

Snart kommer en ny bok av Säker Stildamerna Ebba Kleberg von Sydow och Emilia de Poret. Denna gång handlar det om att styla sina plagg och att matcha i garderoben.

Nej, inte kunde jag tro när jag satt klistrad framför tv-apparaten nyss fyllda nio år, att det där sagobröllopet skulle föra med sig så många olyckor framöver. I går var det tjugo år sedan Lady Di förolyckades i Paris på ett sådant tragiskt vis. Ett levnadsöde som fick sitt slut alldeles för tidigt. Jag skall se dokumentären på SVT där sönerna kommer till tals om sin mamma – folkets prinsessa. Porträtt av Patrick Demarchelier 1994.

I SKAM:s kölvatten – eller snarare Girls om man läser om serien – är jag nyfiken på norska Unge Lovende som sänds på SVT Play från och med lördag. Kanske inte så dumt att lyssna till lite norsk igen?!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature