Author Archives: Weronica

Bara vackra ting: Mixa vintage i säsong

Inspirationen börjar skifta till en mer mättad färgskala, där det mer murriga får ta plats och kännas helt rätt som stämning. För mig handlar det i vanlig ordning om att fösa fram saker och att föra till naturens pynt. Det märks att inredningsbranschen numera är tydligare påverkad av modets cykler och gärna, i likhet med klädhandeln, talar om säsonger, trender och köpbehov. Här vill jag visa något annat i linje med kvalitetsvintage, årstider och att arbeta med det man har.

Jag hamnade i “Hem-till-gården” estetik på loppisrundan när tekoppar ur serien Old English Countryside i produktion 1974-1983 hos brittiska Johnson Bros kom min väg. De här kopparna ber nästan om att fogas in i ett sammanhang där mönstermöten får råda. De kan kännas närmast aparta i en neutral omgivning, men i rätt ljus framträder de på ett vackert sätt tycker jag. Att mixa vintage är alltid tacksamt. Föremålen höjer varandra och de nya mötena bildar ett nytt uttryck där sakerna får skina igen. Här blandas exempelvis assietter och vas av Arthur Percy för Gefle, grönt glas från Reijmyre, brittisk gräddkanna från Wedgewood och tekanna från Höganäs serie Old Höganäs. Duken är Sandersons klassiska Tally Ho.

Här får några solrosor från trädgården, vita prydnadspumpor och några små ekollon skapa säsongsstämning. Mer behövs inte för att föra in testunden i en ny säsong. Put the kettle on.

För mer inspiration kring kvalitetsvintage besök gärna @baravackrating på Instagram.

signature

Hållbara köp, dahlia Café au lait och klassisk kvast

Det pågår som sagt intressanta diskussioner om konsumtion för tillfället inom bloggosfären. Jag har förtröstan att detta bara är inledningen på ett pågående samtal om hur vi skall förhålla oss framöver. Att vi helt skall sluta konsumera saker är en utopi – frågan är hur man på ett bra sätt navigerar fram. För mig är inspirationen stor kring kvalitetsvintage och att omge mig med estetiskt hållbara saker som tål ögats slitage över tid.

Det är möjligen ett ålderstecken och att man är trädgårdstant som man hoppar högt över kampanjer med halva priset på krukor. Det är nu, när butikerna behöver dra ned på sitt lager för att trädgårdssäsongen går mot sitt slut, som man skall passa på. Jag fyndade även fina saker från Iris Hantverk lokalt här i Trädgårdsföreningen. En enkel hållbarhetstanke för mig – fungerar inte när det gäller förbrukningsvaror men annars – är att tänka om jag kommer att ha kvar den här saken om ett antal år. För denna rejäla handgjorda kvast är det ett enkelt svar på den frågan. Den kommer jag kunna sopa med under många långa år framöver.

Så kom de då till slut. Dahliorna Café Au Lait. Trogna läsare minns kanske att jag planterade fyra knölar förra året som visade sig vara fel sort. De jag har i krukor i år har varit kinkiga, ovilliga att blomma och allmänt motsträviga, men nu får det väl vara värt allt pyssel ändå när de står på parad utanför växthuset.

signature

Fredagssvepet 34/18

Nu är båda barnen tillbaka i skolan och sommarlovet läggs till handlingarna. Fredagar får alltid en ny innebörd när vardagen tar vid. Värmepuffarna kommer och gå, men visst är det riktig hög sensommarluft nu. Men än finns tid att duka upp ute mitt bland allt överdåd i trädgårdarna. Detta svep tar sin början i ett av S:t Knuts kulturhus i Malmö som är till salu genom Fastighetsbyrån. Jag håller med Ulrika på Seventeendoors att det här känns nytt i genren bostadsannonser när det gäller bilder och styling. Insidan är vacker på sitt sätt även om det inte är min stil, men jag fastnade framförallt för det här med bordet i det gröna mot tegelfasaden. Det är väl förhoppningen om fler ljumma kvällar som gör det. Fastighetsbyrån

Jag är alltid på jakt efter enkla recept med frukt och bär i säsong. Jag har gjort Annelies rabarberkompott många gånger i sommar och nu siktar jag mot plommonen i ugn. Som sagt, det gäller att ta tillvara på all frukt som finns omkring oss nu.

På tal om dukningar och tegelfasader. I går gjorde Jenny den här vackra dukningen för @baravackrating. Finn inspiration till helgens vintagejakt och det fina att blanda till ett personligt uttryck. Här samsas bland annat Old Höganäs, Reijmyreglas, Gefleporslin och de klassiska fisktallrikarna i serien My Garden av Marianne Westman.

Som sagt – manchester är tillbaka på bred front. Jag har alltid varit förtjust i denna urtypiska brittiska rand och framöver lär det finnas mycket att välja på. Glöm inte heller vintagespåret här för den riktigt autentiska sjuttiotalslooken. & Other Stories

Formex-mässan pågår för fullt. Rapporterna duggar tätt, men mina tankar har framförallt kretsat kring detta kritiska inlägg av Frida på Trendenser. Är vi saktrötta? Är vi mätta på trendrapporter? Hur ser framtidens konsumtion ut? Vart är detaljhandeln på väg? Det här är mycket intressanta frågor och jag har känslan av att vi kommer att reflektera mycket över detta i höst. Av nyheterna fastnade mina ögon på Lindforms nya vaser. Jag är svag för kronärtskockans form.

Ännu ett dukat bord från Artilleriet som firar skaldjursskiva. De där svävande blodtopparna i vasen är så vackra!

Maria på Husligheter har fått titta in på Nationalmuseum som förbereder sig för stor nyöppning i oktober efter att ha varit stängt i fem år. Läs det fina inlägget här och börja darra lite av förväntan. Som man är nyfiken på detta! Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum

Med tanke på mitt inlägg I äpplets spår häromdagen passar det att visa Skultunas nya Pomme. Formen är inspirerad av äpplet och påminner mig mycket om Estrid Ericsons klassiska ekollonglas.

Dagens fredagstoner är the one and only Robyn.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

I äpplets spår

Gustav Klimt 1912

Sensommarens överflöd är såväl mäktigt som överrumplande. Daggvåta kalla barfotafötter till doften av nedfallna äpplen och överblommade dahlior. Trädgårdens crescendo som ackompanjeras av en första aning av att vilan är i antågande. Cirklar sluts. Den stickade koftan kommer fram ur förrådet. Luften är högre igen. Och snart hörs gässen i kör på sin resa.Det är ett fantastiskt äppleår i år! Förra året fick vi inte ett enda äpple på vårt Alice-träd, men i år dignar de uppstöttade grenarna. En favorit i kategorin enkelt och snabbt till fikat är klassikern smörstekta äpplen. Jag älskar dem precis som de är nu när man tar dem direkt från trädet – syrliga och riktigt krispiga. Jag skalar, klyftar och steker i smör en liten stund så att de mjuknar lite. Sedan strör jag på havregryn och ibland en uns råsocker. Slutligen pudrar jag över rejält med kanel. Jag äter själv gärna med grekisk yoghurt med lite honung, men det fungerar ju även med glass, grädde eller vaniljsås.

Paul Cezanne 1898

An apple a day, keeps the doctor away som den klassiska ramsan ljuder. Äpplet är en av våra klassiska frukter som vi är vana vid att ha tillgång till året runt. Nu finns det som sagt så många äpplen så att många bara ligger och ruttnar bort. Därför är det med viss bestörtning som man ser affärerna saluföra de skinande Granny Smith som putsats upp så att man kan spegla sig i dem. Eller varför inte ett Royal Gala som fraktats hit från Argentina?  Nej, stopp. Nu äter vi svenska äpplen när de är i säsong och försöker att ta tillvara på frukt som finns precis i vår närhet.

Det är skolstartstider. Jag har en niondeklassare och en som börjat tvåan på gymnasiet. Kära tid, du går så svindlande fort framåt. Själv har jag startat ett nytt projekt tillsammans med Jenny som vi kallar Bara vackra ting. Än så länge finns vi på Instagram, men vi har många planer framåt. Jag skulle såklart bli så glad om du vill gå in och gilla oss på @baravackrating. More to come.

Edward Burne Jones och John Henry Dearle för William Morris 1885.

Pomona var gudinnan av frukt i den romerska mytologin. Hon var en skogsnymf som var hängiven sin trädgård vilket porträtteras i denna tapet från firma William Morris. Morris är aktuell som föremål för en stor utställning på Millesgården i höst och på Tate Gallery i London visas just skaparen av Pomona-tapeten Edward Burne Jones. Burne Jones var tillsammans med Morris en pionjär inom Arts & Craft-rörelsen med dess tanke om skönhet för alla som kom att påverka många stora i Sverige som format tankar om hemmet som Karin Larsson och Ellen Key.

Jenny påminde mig om den klassiska servisen med just namnet Pomona från brittiska Portmeirion. Servisen skapades 1982 och är inspirerad av äldre botaniska tryck. Den här stilen finns det en hel del av vintage och känslan för den börjar komma tillbaka för mig. Det är jag nog ganska ensam om med tanke på priserna, men det här uttrycket hänger med lite i nittotals-återkomsten som Johanna Bradford skrev om här.

En helt annan stil har Enzo Maris La Mela från 1963. Äpplets urtyp i denna grafiska form har synts i otaliga interiörreportage genom åren. Visst har det något tidlöst över sig som passar in i många olika sammanhang?

För att inte tala om detta ikoniska glasäpple av Ingeborg Lundin (1921-1992) för Orrefors. Äpplet skapades 1952 och är så elegant i sin skenbara enkelhet. Lundin var produktiv i glasriket och förutom dessa rariteter finns det många andra saker som går att finna för betydligt mindre pengar. Jag är bland annat förtjust i de här skålarna. Tidigare i år kom en bok om Lundins konstnärsskap – En skimrande bubbla av glas av Kerstin Gynnerstedt. Den står på min höstlista på biblioteket, så jag ser fram emot att förkovra mig i denna kvinnliga formgivare.

Dags att gå ut till trädet och ta ett äpple!

signature

Lördagsgodis: Tjugotalsvilla i Göteborg

Veckans lördagsgodis får bli denna tjugotalsvilla som är till salu i Göteborg. Huset uppfördes 1923/24 ritat av arkitekt Gunnar Jonsson. Om det är någon byggnadsstil som jag är lite extra svag för så är det just denna tjugotalsklassicism. Jag tycker att grunddragen i sig är så vackra och kan underordna sig många olika inredningsstilar. Man kan tänka sig min egen myllrande maximalistiska stil här med inspiration från Estrid Ericson och brittisk trädgårdstant. Man kan också tänka sig en mer minimalistisk stil med enskilda utvalda objekt som får spela huvudrollen. I detta hus bor en antikprofil som satt sin prägel på tjugotalshuset.

Innan vi flyttade ut till huset som uppfördes 2008 bodde vi i en tjugotalslägenhet i staden. Estetiken med äldre köksskåp som dessa i serveringsgångar är något av det vackraste jag vet. Och så mycket som ryms där! Fint med vitmålade paneler, rent trägolv och blåvitt porslin till.

Och fönstren! Våra moderna svängbara fönster är ack så praktiska för all del, men de kan aldrig få hjärtat att klappa som dessa glas ut mot trädgården. Bara att häkta upp ett sådant fönster ger en lite rysningar av välbehag…

Det är många antikviteter i detta hus som lyfts fram mot mer neutrala väggar med många vackra byggnadsdetaljer. Fint med en mörk möbel mot allt det ljusa.

Vackra sammanhang.

Och inte minst en glasveranda! Det är något alldeles speciellt med glasverandor. I huset vi hyrt i Skåne några år hänger jag alltid på den verandan. Jag är lyckligt lottad med ett eget växthus här hemma, men det är något speciellt med en klassisk inglasad utbyggnad till huset.

Trädgården gör även mycket för intrycket av detta hus. Det är en gammaldags känsla med klassiska växter som gör sig bra till omgivningarna. Mina agave har växt massor i sommar – så fint att sätta upp dem lite i en sådan här kruka. Jag kan tro att jag inte är ensam om att ha en känsla för denna stil, eller hur?! Alla bilder: Stadshem – Fotograf Janne Olander genom Hemnet. 

signature

Fredagssvepet 33/18

Efter en vecka med tankar kring kompassens riktning blev det tyst här, men ibland behöver man vila från inspiration, lyssna inåt och finna vägar. Jag tar nya tag och en fredag utan ett svep så här i mitten av augusti skulle kanske kännas lite tomt. Så kan vi inte ha det – håll till godo med veckans version. Svenskt Tenn har öppnat en ny utställning – Historisk och samtida design. Ny design av Per Öberg, Marianne Andersen och Michael Anastassiades samsas med en soffa ur arkivet av Björn Trägårdh. Mitt i sensommarens myller när jag omger mig med mest färg på hela året är det något vilsamt skulpturalt över denna miljö. Kanske den där känslan av lite oskrivna blad och en palett som väntar på att tas i bruk? Vackert och inspirerande!

Det är lite samma sak med denna bild från en våning till försäljning på Tegnérgatan i Stockholm hos Wrede. Jag är ingen minimalist alls som bekant – tvärtom – men ögat drogs ändå till denna bild med alla vackra byggnadsdetaljer, det stora olivträdet och liggstilen i rotting. Det är inte för inte det är skolstartstider och man blir en liten flicka med nya oskrivna anteckningsböcker igen. Genom Inredningshjälpen.

På mitt block till kommande inlägg står det bland annat skulpturer. Maria på Husligheter hann före mig i dag, men jag återkommer i frågan framöver för det finns mycket att säga här. Kählers samarbete med skulptören Malene Bjelke har redan fått stor spridning. I Character  presenteras fem olika små skulturer – här The Curios One. Titta in på de här fina bilderna från pressvisningen hos Sonoma Seven – hög inspirationsgrad.

Efter rekommendation av en vän såg jag K-special – Superstjärnornas make-upartist Kevin Aucoin – finns på SVT Play här. En gripande historia med mycket glamour, personliga trauman och känslor. Filmen bygger i mycket på Aucoins egna videoinspelningar från tiden, så man får sin beskärda del av de klassiska supermodellerna på 90-talet. Omslag från 1992 med Christy Turlington fotograferad av Patrick Demarchelier och makeup av Kevin Aucoin.

H&M:s nya parfymkoncept.

Jag och många med mig håller ständigt ögonen öppna för äldre konstaffischer i vintagesvängen. Nu har Louisiana tagit fram några posters från arkiven för att fira sitt sextioårsjubileum. Min favorit är denna från 1962 och en utställning med Arp. Den hoppas jag kommer min väg framöver.

Är ni redo?! Manchesterkostymen är tillbaka. Jag gillar./Arket.

Som sagt – de torkade blommorna fortsätter att vara högsta trend. Nu börjar den klassiska evighetsblomman eternellen att få skina igen. Det är nog ingen avancerad gissning att många kommer att sätta frön i vår – och kanske glömma alla torkade dammiga arrangemang från åttiotalet…

Veckans fredagstoner är Aretha såklart. Forever and ever.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Fredagssvepet 32/18

Skall vi ta ett hopp in i sensommaren med ett klassiskt fredagssvep?! Jo, vi gör väl det tillsammans med Prinsessan Beatrice. Hon är med tillsammans med sin syster i septembernumret av brittiska Vogue som numera finns på Readly. Eftersom jag är något av en nörd när det gäller kungliga tillställningar och klickade flitigt på tidningslänkar i våras när Meghan Markle, nu grevinna av Sussex, gifte sig med Prins Harry, ger mig algoritmerna allt och lite till. Här fler kungliga porträtt från Vogue – blir förtjust i sjuttiotalsversionen av Prinsessan Anne. Fina toner i bilden av Sean Thomas genom British Vogue på Instagram.

Det är mycket mode nu i flödet hos mig. Höstmodet är så mycket roligare än vår- och sommarkollektionerna tycker jag. Anrika Burberry med sina rutor har en ny chefsdesigner i Riccardo Tisci som börjat med att utforma ett nytt signaturmönster. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig på sociala media. Själv tycker jag att det är spännande att se processer när nytt liv skall ingjutas i klassiker och vilka vägar man väljer att gå. Och möjligen är det sensommarvindarna som får en att tycka att färgkombinationerna här är fina.

Det är lite samma känsla med omslaget till Vogue Italia med Madonna som fotograferats i sitt hem i Portugal inför sextioårsdagen nu i augusti. Jag sparade ned bilden för den fina fonten och kombinationen med det svartvita fotografiet med orange och gult. Inspiration finns att finna överallt i stort och i smått.

Stiliga Hem skriver om sekelskiftesverandor med utgångspunkt från två hem som hon tyckt om i tidningarna i sommar. Själv har jag tittat många gånger på de här bilderna i stolen vid äppelträdets skugga. Ett vackert hus med inkapslad sommar och en fin lite bedagad och otvungen stil som ögat dras till. Arrangemang Anette Mörner och Foto Fredrik Sweger/Sköna Hem.

Årets tomatskörd gör mig som inte odlar speciellt många grönsaker lite mallig. Det är värmen såklart som gjort det mesta arbetet. Solmogna tomater är otroligt lyxigt! I morgon öppnar Bondens Marknad här i min stad. Jag ser fram emot besök framöver.

Jodå, den är tillbaka på bred front. Magväskan. Otroligt praktisk för all del, men det stannar nog på bild för mig denna gång.

Skånebilder att fröjdas av Sofia på Mokkasin. Det där växthuset hos Blå Spaden stod jag också i tidigare i somras. Så fint med säckväven i taket här och dörrarna rakt ut i fälten.

Den nya IKEA-katalogen finns nu tillgänglig. Mest inspirerad den senaste tiden av varuhuset blev jag av denna vintage-vilstol med canvastyg från IKEA:s sjuttiotal. Så fin när den visas upp så här på Livet Hemma stylat av Linnea Salmén och fotograferat av Ragnar Òmarsson. Något att spana efter i vintagesvängen. IKEA lanserar nya versioner av en del klassiker och börjar nu med femtio- och sextiotal i augusti. Genom Inredningshjälpen.

Netflixrundan tog mig till Miss Fisher´s Murder Mysteries  som gått mig förbi. Jag har sett första avsnittet av tre säsonger och tyckte om de tjusiga miljöerna i tjugotalets Melbourne. Jag kan tro att det är angenämt sällskap till mörka augustikvällar.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

I Lisbet och Gocken Jobs spår

Hettan ger sig inte denna sommar. I går snittade vi nästan trettiofyra grader här hos mig. I natt låg jag vaken av blixtar som gjorde att hela rummet lystes upp. Min åskrädsla som sitter djupt sedan barndomen lär aldrig gå över. Då tog jag och mina bröder våra sparhundar och mamma tog fotoalbumen ut till bilen som pappa körde runt oss i när ovädren var som värst. I dag är det lite svalare och mitt Instagramflöde är fullt av stiliga människor från Köpenhamns Modevecka. Är inte allt lite tjusigare över sundet? Jag tror minsann det. Jag har inte fått hem mina inköp från H&M:s GP J Baker-kollektion ännu, när samma mönstereufori möter mig från Rodebjers visning för vår och sommar 2019. Här kommer möjligheten att klä sig i ett av Gocken Jobs mönster. Prislappen lär inte bli lika modest som hos H&M, men så vackert! Fotografi: CFW/Rodebjer

Hösten innehåller ett boksläpp som även det sätter fokus på systrarna Jobs. De spirande mönstren och konstnärsskapet – först framförallt keramik, sedan textil sätts här in i ett stilhistoriskt sammanhang. De klassiska mönstren avbildar ofta den svenska floran naturalistiskt. Om man jämför med exempelvis Josef Frank som ofta tecknar fantasifullt och inte direkt avbildar verkligheten, bygger ett klassiskt Jobs-mönster – textilierna saluförs av Jobs Handtryck – mer på igenkänning av exempelvis rabarber, styvmorsvioler och pumpor. Jag tycker om att bläddra i designbiografier – några favoriter i genren är Pepis Flora om just Josef Frank och Mönsterträdgård om Maria Åström. Jag ser fram emot detta boksläpp i oktober.

Högst lämpligt då att jag i dessa tankar kring Jobs loppisfyndade en lampskärm i klassiska Trollslända. För systrarna Jobs innebar det ett stort genombrott 1945 med utställningen När skönheten kom till byn på NK i Stockholm. Trollslända var ett mönstren som trycktes för NK:s textilkammare. Ni har väl följt mitt råd och fyllt på kunskapsbanken inför loppisbesöken nu under sommaren? Det är alltid tillfredsställande att plocka fram en mental minnesbild och kunna identifiera en sak mitt bland hundratals andra, inte lika intressanta ting.

Man skall aldrig säga aldrig om vintagesvängen har jag lärt mig, även om många rundor i sommar varit fruktlösa för min del. Systrarna Jobs keramik är inte lika bekant som deras textilier, men lika blomstrande vackert. Möjligen ingen stor fyndchans här, men man vet aldrig som sagt.

Med all denna värme känns det som om sommarläsningen inte riktigt blev så jag trott. Jag får svårt att hålla fast i tankarna som vandrar iväg. Kanske jag skall tala om höstläsning istället? Nej, var alldeles lugna. Jag tänker inte vara den som börjar prata om höstlängtan. I vanlig ordning tycker jag att vi skall lära oss att vila i säsongerna och vara i det som är nu. Hösten den kommer, var så säkra. Jobs-mönstren syns lite här och där i böcker, tofflor , tapeter och servetter. Det är sannerligen något med alla dessa blommor och tanken om den eviga sommaren som drar.

Den börjar komma smygande lite grann – lusten att skapa rum inomhus. Inredningsinspiration känns roligt igen efter att mest ha haft blicken riktad ut till det gröna. Jag bläddrar i mina favoriturklipp och sparat från Instagram. Bilderna som Jenny tog på The Apartments utställning i Båstad med Märta Måås Fjetterström 2016 lockar ögat igen och igen. Mönstren mixas med säker hand – här med Gocken Jobs klassiska Rabarber. Jag har kommit så långt att jag hängt upp loppisköpta gardinlängder och satt upp den där lampskärmen. Jag får visa någon dag – mönster på mönster här med i vanlig ordning. Säsongerna skiftar. Fint det.

signature