Vild – av glädje får det bli i dag. Så där som man blir av något totalt oväntat som plötsligt kommer ens väg. Duktiga silversmeden Charlotta är en trogen läsare av min blogg sedan länge. I dag landade ett litet hus i silver på vår hallmatta med välgångsönskningar till nya hemmet. Så himla glad jag blev! Så fint!
Tisdagstema: Vild.
Nu händer det saker i huset. Det är först nu som det visuella börjar ta form – det man ser med blotta ögat. Nu får man äntligen se resultaten av alla de val som man har gjort under resans gång. Och jag känner mig hittills så nöjd med hur tanken har gått. Visst finns det för- och nackdelar med allt, men den övergripande känslan är ändå “jädrar, så bra vårt hus blir”. Och det är ju precis så det skall vara såklart :).
Vårt badrum på övre våningen tar form. Vår plattsättare håller på och måttpassar rutorna och det blir så fint. Jag har alltid tyckt mycket om klassiskt svart-vit-rutigt golv och snart får jag trampa runt på ett alldeles eget.
Det är blanka vita plattor 20*20 på väggen.
Våra fina innerdörrar från Dooria står och väntar på montering. Även parketten har kommit och ligger inplastad mitt i vardagsrummet. Det kommer att bli en enorm skillnad att inte gå på betong sedan!
Kalkstensplattor från Borghamn som skall ligga i vår entré.
Huset är i princip färdigmålat. Det är glänsande vitt på väggarna. Tapeter skall sättas upp i nästa vecka.
Jag har aldrig varit speciellt förtjust i spindlar, men det kändes ändå hoppfullt att se lite liv på våra köksväggar. En turspindel månne :)?!
Efter en eftermiddag i lekparken (här stavar vi studiedag i dag) möttes jag av denna trevliga väska i mejlboxen. Jag gillar det mesta som duktiga Lucas & Hayley står bakom i deras förträffliga galleri Keep Calm Gallery, deras småting i The Manicule och nu lanserar de Alphabet Bags. I tidevarvet där grafiska tryck och bokstäver känns som hett stoff ligger satsningen helt rätt. Jag vill naturligtvis genast ha en W-bag. Snygg som väska, men jag kan även tänka mig den som en fin alternativ förvaring till småting i hemmet. Kanske varsin väska med initialerna på familjemedlemmarna till hallen? Dagens favorit!
Kuriosa: Weronica = den sanna bilden. Jag har alltid varit nöjd med mitt namn och har aldrig genomgått en kris när jag velat heta något annat. Namn och stavning kommer från min kära pappa som bestämde det innan jag föddes. Jag har aldrig haft något egentligt smeknamn baserat på mitt namn. Jag är nog en Weronica helt enkelt :).
I förra veckan fick jag hem Norrgavels katalog. Katalogen finns att beställa gratis från hemsidan. Det är i vanlig ordning snyggt stylade miljöer med en grundtanke kring naturmaterial och miljötänkande. Family Living har en fråga på sin sida om vad man går i gång på – färg eller tapeter. Det är förvisso trevligt att scanna tapeter, men jag får nog ändå lov att passa till förmån för det magnifika porslinsskåpet ovan. Och i denna anda har jag påbörjat en rensning i vår serveringsgång. En levande passion för porslin, keramik och glas tar plats – mycket plats.
Norrgavel samarbetar sedan många år med Gustavsbergs Porslinsfabrik, som är den enda tillverkaren av benporslin i Norden. Jag får ibland frågor om vilka serviser som man kan önska sig i present och här hittar man några av de som jag rekommenderar. Jag tycker mycket om det enkla och tidlösa uttrycket i Bas. En annan favorit är klassikern Domino av Ingegerd Råman. Jag har två svarta krukor med fat som väntar på orkidéer och en fönsterbräda i vårt nya hus. Den senaste tiden har Gustavsberg fått mycket uppmärksamhet för sin relansering av Stig Lindbergs moderna klassiker. Tidlöst vackert.
Bild från Norrgavels katalog.
Sicken himla märklig vecka det har varit. Jag fick en allergisk reaktion på en antibiotika och föll ihop som en liten hög här. Med en annan medicin börjar jag nu att må betydligt bättre. Men inspirationen har flödat ändå och då finns det hopp :)! I eftermiddags sprang jag på den numera klassiska baljan av Ole Jensen för Normann Copenhagen och köpte den för ett riktigt vrakpris. Jag tänker använda den som förvaring och fotbad i vårt nya svartvita badrum. Eller skall man möjligen ha champagnen på kylning i den till inflyttningen? En riktig rosa karamell är det!
Jag tillönskar er alla en fin helg!
Bild: Normann Copenhagen
UPDATE: Nämen vad i hela friden! Nu har lyckan sannerligen vänt! Jag är vinnare av en snyggposter med designerklassiker hos Anna på Hallakulle bygger bo. Jag brukar inte vinna grejer, men någon gång slår blixten ned. Som pyttis vann jag en “Min skattkammare” i radioprogrammet Himalaya (ett måste på eftermiddagarna då). Och så vann jag faktiskt en cykel i ett lokalt IOGT-race för många, många år sedan. Men sedan har det varit klent med vinsterna. Så kul!
Det är inte något enkelt uppdrag att välja ut en mugg från Åsa Lindströms bod i Hablingbo på Gotland. I somras fick den här vackra damen följa med mig hem. Lindström använder gamla modeillustrationer för sina screentryck. Mina tidigare muggar har organiska motiv, men nu var det damens blick som fångade mig.
Och just nu känner jag för just ansikten. Kan det vara en länge rådande minimalistisk trend, där väggarna mest har prytts av familjebilder, som gör att man nu börjar fatta tycke för andra blickar i hemmet? Inom klädmodet har det varit mycket tryckta ansikten på tröjor ett tag. Och nu ser jag dem mer och mer, även i andra sammanhang.
Lisa Bengtssons Mademoiselle har i denna anda, varit en favorit sedan första titten. I dag siktade jag ett bokstöd med en allvarlig stiliserad Karin Boye hos Cosas. De här klassiska damerna hos Fornasetti syns mer och mer. Jag anar en ny sökblick hos mig själv när jag scannar sida efter sida med allsköns ting på dagarna. Ansikten – definitivt på gång hos mig!
När det gäller utländska fixstjärnor på kockhimlen som fått genomslag i Sverige står Jamie Oliver (trebarnsfar i vår tillsammans med tålmodiga hustrun Jools) och Nigella Lawson (aktuell i höst med Nigella Express) i en klass för sig. I nya Elle mat & vin som kom på hallmattan i går – ett riktigt bra och inspirerande nummer – finns ett stort porträtt av irländska Rachel Allen. Allen (mamma till Joshua och Lucca) är en stjärna på uppgående med egna tv-shower på BBC i Storbritannien. Filosofin om den enkla matlagningen med bra ingredienser tilltalar mig, liksom tanken att vara i fas med årstiderna i köket. Jag blir nyfiken på hennes böcker som ävven finns att tillgå hos de svenska nätbokhandlarna. Jag gillar tanken på en bok som följer året och som inspirerar just där och då. Det vete sjutton om jag skulle föra egna matanteckningar i en sådan bok, men jag är mycket inne på säsongskänsla just nu. Nyfiken på!
Jo, jag har resignerat kan jag lite lätt uppgivet konstatera. Det är inte lönt att komma dragandes med svindyra unisex-retro-tröjor till mina barn. Även de randiga sakerna får oftast nobben. Nej, tryck skall det vara a´la “numera-ganska-överexponerad-katt” eller “spindelmannen-läderlappen-Blixten Mcqueen”. Jag – som skrev så att tangenterna glödde på föräldraforum när barnen var små. Om vad kläder signalerade för budskap om aktiva pojkar och passiva flickor. Om att vi kategoriserar barn efter kön och behandlar dem därefter. Klassisk “Vilken fin tröja du har till en flicka”. Nada utseendebekräftelse till en pojke. Om alla de förväntade rollerna, där kläderna var en betydelsebärande enhet. Jag – som köpte en blå overall till min lilla bebisflicka och nöjt konstaterade att folk trodde att hon var en pojke. Något hände på vägen där – t ex barn med en egen vilja [totalt infiltrerad av omgivningen i dessa åldrar]. Och insikten att det kanske inte bara hänger på tröjfärgen. Vissa grejer säger jag dock blankt nej till och då gäller det oftast det praktiska eller saker som är totalt överflödiga. Stövlar med klack (!) till vintern eller ett set med bh till en sexåring. Njet. Men annars känner jag att de just nu får hållas ganska fritt.
Men den här tröjan – då kommer de där glödande tangenterna fram igen. Det är ack så trist med alla dessa gulliga kattungar på tighta tröjor och alla dessa svarta grejer på de generösa pojktröjorna, men det här? Var min vän. Så gulligt och så fullständigt förutsägbart i linje med tjejigt relationsfokus. Ett fint budskap i sig, men det är ju självklart att det är en tight rosa tröja med en liten harmlös fågel på och ingen svart cool sak som uppmanar till vänskap. Det är bra att få sig en påminnelse om sina hjärtefrågor och att fortfarande känna glöden :). GRR!
Tröjan finns hos H&M.