Monthly Archives: April 2010

Vår

Äsch, jag sätter väl den där livskrisen på paus just i dag i alla fall ;). Vår fasad är kritvit i solskenet med svarta prickar. De ystra flugorna har krypit fram ur sina gömmor. Jag märker att jag mår bra av skogen. Där har jag varit i dag för en runda. Fågelkvittret gjorde min själ gott. Brevlådan innehöll enkel lycka i form av fyra (!) glassiga magasin denna dag. Vete sjutton om inte min svåra bloggtorka är över också. Kanske det. Det finnes hopp ja.

När jag ser dessa bilder vill jag lägga alla mina sparade slantar på en ny cykel. Min mintgröna DBS vann jag i av IOGT anordnade Hjulsvängen när jag var tolv år. Det var ett äventyr på landet det. Och stort att vinna en splitter ny cykel. Jag kom till och med i lokaltidningen. Jag vill susa fram på en klassiker från Skeppshult. Och vem vill inte det när man ser dessa vårrusiga bilder? Tjusigt!

Pressbilder från Skeppshult. Fotograf: Patrik Johäll.

Essentiellt

Liksom ett riktigt mellishungrigt barn kastade jag mig på tangenterna när mina ögon skådade ett möjligt ljus i skomörkret som jag snart befinner mig i. Jag har märkliga fötter där inte mycket passar. Därför har jag stegat runt i ett par mycket välanvända valp-ballerinor. Jag såg skorna häromdagen i förrådet. De såg för sorgliga ut. Denna dag hyser jag gott hopp om mina fötters beklädnad. Vi har här ungefär samma modell. Variation är inte prioritet numero ett när det gäller skor för min del, snarare pålitlig passform. Jag hoppas att de sitter lika galant som sina trogna föregångare när de dyker upp här :)!

UPDATE: Men äsch då. De här var mindre än mina trotjänare :(. Och jag skall inte behålla skor som inte sitter ultimat med argument såsom de töjer sig och man trampar ut. Fin komfort, men helt enkelt inte tillräckligt plats på längden för mina fossingar. De får väl resa tillbaka då. Trist!

Ballerinor Hush Puppies från Ellos.

Mot trettioåtta

Jag har alltid sagt att jag tänker sådär kontinuerligt istället för att samla ihop till en livskris. Sedan kommer jag plötsligt till ett läge där det känns som jag står på randen till att falla rakt i en i alla fall. Kan man inte vara lite mer orginell? Going trettioåtta i sommar. Och för första gången känns tiden så påtagligt. Livet passerar. Man har satt upp sina ramar som man lever inom. Är det detta som är allt? Ja, ni hör. Inte en enda tanke som är unik ;). Så vete sjutton vad man skall hitta på riktigt.

Det känns dock som en konstruktiv mental berg- och dalbana, snarare än riktig gråskala. Det känns som om något nytt väntar. Vet inte vad. Ingen aning. Kanske inget speciellt mer än ett nytt tankesätt. Stort nog det i och för sig. Så detta är jag just nu. Mot trettioåtta. Lite tufsig i kanterna. Men ändå – på gång :).

Therese Sennerholt är i ropet just nu. Hennes illustrationer för Rädda Barnens Designshop blev en succé. Utvalda tavlor finns tillgängliga hos bland annat Svenssons i Lammhult. Flertalet citat har även synts hos stylisten Lotta Agaton, där jag i går fann de nya pressbilderna som Agaton har stylat. Trycken går att beställa direkt från Sennerholt. Jag skulle mer än gärna vilja ha Fantastic ovan. “Sometimes I surprise myself by being pretty damn FANTASTIC”. Egoboost när den är som bäst!

Sippor

Vi har regntugna skyar med grått ljus här i dag, men även de dagarna hör väl till våren. I går kväll fick jag leverans direkt från skogen. De första sipporna. Sådant blir jag rusig av.

Våren! Ack kära våren!

Dekadens

Ett säkert tecken på att man har barn, är att något av det mest dekadenta man kan göra är att ligga i soffan och titta på TV dagtid. I dag har jag home alone låtit lättjan styra – med undantag av en snurrande tvättmaskin. Det fanns smarriga rester i kylen sedan ett kärt besök i går. Leilas Sparris Carbonara – yummie och citrontårtan som jag bakade mycket förra våren. Det recept som jag följer finns i bloggarkivet här. På TV-skärmen? Detta såklart. Jag är hooked :). Med hopp om en god helg!

Fotografi: Matilda Lundeblad/ Elle Mat & Vin.

Stort tack för alla fina hälsningar till min lilla fyraåring. Glad blir jag!

Hipp hipp

Jag tittade tillbaka i arkivet för att se vad jag skrev om för ett år sedan. Och där fann jag det. I dag är det precis fyra år sedan jag började blogga.

Välkomna till min blogg! Fast förankrad i magsjuketräsk med två små barn, bestämde jag mig i går för att testa bloggsfären. Själv är jag en ivrig bloggläsare och här tänkte jag kombinera mina intressen. Living by W kommer förmodligen att innebära en mix av familjeliv, kultur, inredning, och design men jag kommer även att skriva om mammalyx i form av mode och skönhet. Varmt välkomna!

Fyra år senare i dag då. Vi kör väl lite pukor och fanfarer och högtidsmingel för mitt lilla skötebarn denna jubileumsdag. Hipp, hipp :)!

Ny box

Här kickar vi igång påsklovet i dag med en gråmulen förkyld dag. Nu vill jag bara ha sol och energi! När man bara vill krypa upp i soffan under en filt med en kopp te är det här säsongen när många serier börjar lida mot sitt slut. Favoriterna Mad Men och Big Love har redan slutat. Lösningen stavas i vanlig ordning – box. Jag har varit lite mellan boxar ett tag. Jag gillar att ha en box att plocka fram när soffan lockar och nu har jag lånat mig till många timmars tittande.

Gilmore Girls är helt nytt för mig. Jag har inte sett ett enda avsnitt innan. I går brände jag fyra stycken dock och fastnade ganska omedelbart i denna trivsamma värld. Det känns bra att ha funnit ett nytt litet alternativt universum att ta fram när andan faller på.

Bild från Gilmore Girls första säsong.

Annandag påsk

I morse vaknade vi till ett vitt snötäcke efter att ha levt lite på solsidan igår. Det kallas väl aprilväder.

Överdådet närmar sig sitt slut. Det finns lite rester kvar i kylen, men nu längtar man snarare efter något annat än mäktiga desserter.

En detalj från barnens godisbox som är ganska fullproppad med sött från alla påskägg sammanfattar det hela rätt så bra. Nu går vi vidare mot våren :)!