Monthly Archives: September 2012

Doftande

 

 

Jag har saknat det sinnliga i doften. Märker jag nu. Från Date-flaskorna med Pamela, Isabel, Jessica och de andra flickorna, till Body Shops parfymoljor – jordgubb och mango – till taxfree från charterresor med Trèsor, Dune och Tendre Poison. Allt glömdes när man snusade bebisnacke. Då var alla andra dofter överflödiga. Min dotter fyller elva år om några månader. Men dofterna har fortsatt att vara där. I bakgrunden. Nu var det dock dags igen. Jag har blivit Pulpifierad. Från att ha blivit förförd vid parfymdisken, till att gå runt och bekanta oss med varandra i vardagen för att nu få känslan att vi kan bli ett strävsamt gammalt par tillsammans. Det känns som en till dimension i livet. Faktiskt. Att ha ett stråk med Pulp med. Fint. Så lockas jag av tanken från Ben Gorham att man bör ha ett litet doftbibliotek. Stämningar, årstider, känslor svarar mot olika dofter. Såklart att det är smart att säga det när man säljer dyra parfymer, men det ligger nog något i det också. Känns lustfyllt. Att tänka lite mera på sig själv igen. De små bebisarna är stora nu, men har man riktigt tur så får man fortfarande sätta näsan i nacken och känna. -Är du klar snart, mamma?  -Bara lite, lite till.

 

Söndagsbild: I jorden

 

Jag planterar snödroppar. För jag har kommit på att de är mina favoriter av alla lökväxter. Och i år skall jag banne mig få i dem tidigt i jorden så att de tittar fram när man börjar hoppas på vår igen. 

Fabriken har kickat igång. Heja! I dag bjuds det på söndagsbilder där över. Och på torsdag är det dags för det första temat. Jag inställer mig härmed i fabrikstjänstgöring igen. Det känns kul och inspirerande!

Fredagssvepet vecka 36

Även om jag tappert kämpar mig kvar vid tanken om sensommar, så får man väl ändå lov att säga att hösten gjort stora insteg denna vecka. Men låt gå för det. Den här första tiden är det lätt att vara höstromantiker och omfamna allt. Säsongsskiften är alltid mina favoriter. Och det är nu som inspirationen får fatt ordentligt. Vi celebrerar väl den första veckan i september med ett fredagssvep i många nyanser av brunt. Håll till godo!

 

Elisabeth Johansson är en av mina favoriter när det gäller genren "kokböcker som man inte kan ha för många av – eller kan man det". Samtliga pajer som är uppsatta på min standardlista har hennes signatur. Just nu är det äppelpajen som är i fokus. Nu kommer en stor bok om Choklad. Oemåtståndlig såklart och rakt upp på önskelistan. 

 

 

Brunt läder är det finaste och blir bara finare ju mer det används. Ett tredje (eller fjärde förresten) fint blir det nu i fin väska från WERA/Åhléns. 

 

Om det finns minsta chans att få in Maggie Smith någonstans, så tar man den. Såklart. I höst blir det dräkter från TV-serien hos Hallwylska. Man kan tänka sig att det är perfekta omgivningar för kläderna. Pressbild: Hallwylska.

Så var det de där lökarna. Tulpaner kan man väl vänta lite med måhända, men de arma snödropparna skall banne mig ner i jorden i helgen. Punkt. Bild: Weronica – En mammas dag.

Jag har blivit med mitt första fat från Sthål. Det kan mycket väl tänkas att det blir fler. Den där bruna nyansen är så fin.

 

Ylva Skarp visade upp nya tryck på Formex som snart skall anläda till hennes webbutik. Jag gillar vidareutvecklingen av kaligrafin till något som känns mycket nu. Och på tal om det. Tegel ser vi mycket av just nu. En bubblare som snart slår ut i full blom tror jag.

Alla försök att locka med barnen ut i skogen under studiedagarna har varit tämligen misslyckade. Det har varit tal om myror, jordgetingar, myggor och annat som helt omöjliggjort utflykt. Hrmpf. Skogsromantik i tappning av Lotta Agaton för finska Lundia. 

Veckans fredagsmusik. 

Vi tycks inte få nog av fluffiga pappersdekorationer för tillfället. Fin enkel variant från Miss Etoile/Inreda.com. 

Familjekärlek från Isa Form. 

Nya Sweet Paul finns att läsa här.

 

Jag hoppas att Ni alla får en riktigt fin helg!

 

For the love of Zetas

 

 

Av mina besök på Zetas uppskattar jag dem nog allra mest på sensommaren och hösten. Det är som om färgerna framträder klarare, strukturen kommer mer till sin rätt och allt det rostiga och svarta svarar så bra mot den stämning som hjärtat slår för just då. Det är mer ro och lugn. Fokus ligger mer på visuell njutning än att gå och tänka på vad man vill köpa med sig hem till trädgården. Alla årstider har sin tjusning, men hösten här är något extra.

 

 

Fyrtal i rost. Patinan är vacker året om, men kanske framförallt till de omgivande höstfärgerna som snart tar över. 

 

 

Lökhuset hade precis öppnat när jag var där. Det gäller att ta tag i den där sista entusiasmen inför utelivet och tänka på hur glad man blir i vår när de tittar fram. Uppdukat på detta vis blir lökarna en installation i hopp. Caféet. Såklart. Sa jag att jag är ganska förtjust i Zetas? Jo, det är jag.

Höstfeeling i några kuddar

 

 

Jag får fortfarande anstränga mig. För att inte bara plocka fram iPhonen och skicka iväg ett snabbt med Instagram. När jag finner något som jag vill dela med mig av. För det är ju så smidigt. Och man får så go´ feedback sådär direkt. Här är det mer distans. Till er. Men ni finns väl där hoppas jag :)?! Den första riktiga höststormen pågår där ute. Och man drar sig inåt igen. Till alla ljusen. Alla kuddarna. In i kokongen mot stora stygga världen. Typ. Jag frossar i Dahlior från torget för tillfället. En liten är kvar från i fredags. Och så mina kära sammetskuddar. Som jag nu har ett litet förråd av till olika säsonger.

New in är de senapsgula. Höststämning i ett par kuddar.

 

 

Nya är även de fyndade ljuslyktorna av Kajsa Cramer. åh, de är så vackra. 

 

Ha en forsatt fin onsdag där ute i blåsten!

Afternoon Tea

 

 

Det finns få ord som är så positivt laddade som Afternoon Tea. Det bara låter så himla mysigt. Om man tänker sig hela konceptet fullt ut. Här hemma är det mest jag som är intresserad av marmelader och curder och annat i den genren. Jag är även den enda tedrickaren – än så länge. Jag måste väl i alla fall ha närt minst en telover vid min barm ;). Ica Bokförlag rider på den rådande tetrenden genom att ge ut en bok. Omslaget är fint. Och får en att hänge sig åt de där tankarna om det ultimata höstmyset. Boken verkar vara en makeover av samma koncept från början av 2000-talet. Det verkar vara en ny fotograf och ny formgivare (Heja Lisa K!). Smakprovet ger vid handen att det är lite nytt innehåll än i min gamla bok. Om inte annat vill man ju ha den uppsatt på tavellisterna i köket. Spode, scones och bok kan liksom inte någonsin bli fel.

IKEA:s nya öronlappsfåtölj, klassisk kudde från Svenskt Tenn samt kopp från Spode. 

Klänning från Indiska, Essies nya Recessionista och klassisk Jane Austen. 

 

 

More tea? Yes please! 

De vita rosorna

 

Förra hösten köpte jag mina första rosor. Den allra första var en Louise Bugnet som inhandlades vid premiärbesöket på Ulriksdals Slottsträdgård. En liten rabatt anlades på framsidan för nästan precis ett år sedan med Louise samt tre vita Iceberg. Så här ser den ut i detta nu. Det roliga med rosor är att det blir ganska mycket växt på en gång. Och på tal om växter som känns aktuella nu.

 

 

För jag tycker nog mest om de vita rosorna nu när vi går in på hösten. Nu håller sig rosorna betydligt längre än när det är vamt. Nu kommer den vita färgen mer till sin rätt när ljuset ändras. Och nu har de flesta lössen tackat för sig. Bladverket har ömsat och ersatts av nya friska gröna. Jag uppskattar helt enkelt de lite anspråkslösa Iceberg nu i skuggan där den får komma mer till sin rätt, än i den allra varmaste sommaren då det finns så mycket annat som är i gång.

 

 

Louise Bougnet med sina klarröda knoppar har remonterat tämligen sparsamt, men även för den håller sig de ljuvligt doftande blommorna lite längre nu när det är svalare.

 

 

Vårt entréträd som är ett klotkörsbär, växer på. Träden tar ju betydligt längre tid på sig, men om man jämför med gamla bilder, så ser man att det faktiskt har växt massor. Ibland har man tålamod i trädgården, ibland inte. Jag glädjs åt mina rosor!