Author Archives: Weronica

I dag tog jag fram saffranspåsarna och gjorde ett dubbelbak med biscottis. Morteln till saffranen fann vi i groventrén efter bakets slut, men smaken var den samma. Jag känner mig fortfarande lite som novis i mitt eget kök och måste bringa lite organisation i lådorna. Saker som man gör ofta sätter sig i händerna och sker med automatik, men dit har jag inte riktigt kommit ännu. Men det gäller kanske att njuta av den här första upplevelsen, så länge som den nu varar innan det blir same, same och vardag :).

Det här är en av de detaljerna i huset som jag känner mig extra nöjd med. Det blev jättebra med en utskjutande bänk med arbetsyta, förvaringsyta och många extra lådor. Bänken delar av köket mot matplatsen. Den massiva ekskivan kompletterar den praktiska Virrvarren på ett sätt som jag tycker om. Min mormors gamla bakbord passade perfekt här. Och så smidigt med varmluftsugn! Efter att ha levt i ett något modifierat tjugotalskök är alla moderniteter grädden på moset just nu. Över arbetsbänken hänger två pendlar från Bestlite – även de något som jag har önskat mig länge, länge. De blev pricken över i för köket.

Glasburkarna är fyllda med skorpor, liksom den lilla Puss-burken som ingår i ett set med tre av Karin Mannerståhl för Boda Nova.

Jag hoppas att Ni har haft en riktigt fin andra advent!

I dag har vi lite snö på marken, men det verkar smälta bort igen. För det är lerigt här! Ack, ack, ack. Vi och tvättmaskinen för en mycket ojämn kamp för tillfället :). Så för tillfället använder vi mest groventrén där maskinen står någon meter från dörren. In med grejerna på en gång bara. Upphängning för ytterkläder är lite provisorisk än så länge, men det får det lov att vara tills jag hittar bra grejer som kan tänkas fungera i det ständiga problemområdet entré och hall. Tills vidare får det lova att fungera med det vi redan har.

För att få leran att se lite mindre grå ut, har jag pimpat huvudentrén med lite detaljer. När jag planerade hallen i tanken var det ett svart och vitt tema som gällde. Så har även blivit fallet. Den klassiska pallen från Tolix anger tonen. Förutom att vara snygg i största allmänhet, så är den praktisk med det lilla handtaget i sitsen som gör den lättflyttad. Och leriga fotspår går lätt att torka av. För visst kan man kliva upp på en pall med skor på. Man ser liksom så mycket bättre då :).

Brädan av Ylva Skarp är en inflyttningspresent som jag tycker mycket om. I krukan av Ingegerd Råman ur serien Domino för Gustavsbergs Porslinsfabrik står ett julmåste för mig. Jag köper alltid enar till jul. De är fina och om man bara kommer i håg att vara generös med vattnet, så står de länge, länge. Jag kan vara utan de obligatoriska julstjärnorna, men enar vill jag ha på julen. Här syns även en av våra vackra fönsterbrädor i kalksten. Det är en detalj som jag är mycket glad över att vi satsade på till huset. Stenen från Borghamn anger en klassisk ton som jag är förtjust i. (Och nej, jag tänker faktiskt inte så himla mycket på detta längre ;)!

I entrén ligger alla nybyggares bästa vän – den klassiska dörrmattan från färgaffären och Forbo. Den köps på löpmeter och är den absolut bästa dörrmatta som jag har haft. Många tycks tycka att den är lite lagom snygg, men jag gillar den faktiskt! Nackdelen är att den är lite täckande för det vackra kalkstensgolvet, men så får det lov att vara denna säsong.

Med förhoppning om några minusgrader!

I en pardörr vid matplatsen hänger ett av årets få nya tillskott till julpyntet. Det är de vackra tovade kulorna från Åre Snöflinga. Jag tyckte om dem från första titten och nu står de för den enda snö som kan siktas här ute i leran. De hänger på krokarna från våra hissgardiner från Åhléns. Jag har nämnt dem förut. Vi har dem för tillfället i nästan alla fönster i huset. Vi har linnegardiner för ljusinsläppet, förutom i sovrum och badrum där det hänger vita bomullsgardiner. Gardinerna är riktiga gamla favoriter hos mig. De är prisvärda och snygga och nu ger de en omedelbar hemkänsla i ett nytt hus utan så många gränser.

Över matplatsen har nu vackra Romeo Moon av Philippe Starck för Flos kommit upp. Den moderna klassikern från 1996 har stått på min önskelista i många år. Och till slut äter vi nu makaroner under dess fina ljussken. Matgruppen i ek köpte vi för ett antal år sedan på R.O.O.M.

Jag är så glad över våra skjutdörrar i glas. Från början hade vi inte ritat in några dörrar till det nedre vardagsrummet, men förra julen klurade jag massor kring att skapa rumskänsla. Nu känns det som evigheter sedan man satt och pillade i ritningen och tänkte än hit än dit, men jag kan bara konstatera att det blev riktigt bra. Det är luftigt, men skänker ändå en avgränsning. Dessutom tycker jag att de är väldigt vackra i sig.

Almanackan visar den 2 december. Här ösregnar det och leran tilltar i nybyggarlandet. Ljuset är i princip obefintligt, men i morse skuttade barnen runt för fullt till Felize Navidad på högsta volym (Repeat, Repeat, Repeat…). Så jo , julen närmar sig nog faktiskt :). Efter allt mitt prat länge om “tänk när vi pyntar i vårt nya hus”, så gäller det väl att komma upp till bevis nu. Det får lov att bli lite mera pynt från det vita huset framöver.

Jag börjar med en ny favorit. Jag trodde väl aldrig att jag hade möjlighet att bli något av en städspray-förespråkare, men man skall tydligen aldrig säga aldrig. Jag tycker väldigt mycket om samtliga produkter som jag har testat från Isabella Smiths Maison belle-serie. Nu sprayar jag med juldoften Christmas Clean som även den doftar ljuvligt. Jag är lite kinkig med dofter och kände mig skeptisk till apelsin och kanel på flaska, men jag måste säga att det fungerar alldeles utmärkt.

Köket har även begåvats med elefanter på rad. Det må tyckas vara ett förutsägbart val med dessa djur som har blivit mångas favorit, men faktum kvarstår. Estrid Ericsons klassiska parad är riktigt fin. Elefanterna har funnits med mig länge, men nu har vi även en stor bricka med svart bakgrund som bland annat skall fungera som lite skydd för kaklet vid spishällen.

Och så Virrvarren då. Jag har fått en del frågor om hur jag upplever färgen på köksbänken. Den skiftar lite beroende på ljuset, vilket anas lite på bilderna. Vi har den antracitgrå varianten som jag är helnöjd med. Vi har underlimmad diskbänk och det i kombination med laminaten är svårt att slå ur ett praktiskt hänseende. Så jag böjer mig även inför denna klassiker.